Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
INDUS TRIT ID NINGEN NORDEN
Tabell 4.
Antal abonnenter [
Abonnerad effekt Under år 1922 uttagen effekt
kW kW
Enl. växelströmstaxan ..................... 50 16 700 9 999,57
» likströmstaxan ........................ 20 1255 859,55
Summa 70 17 955 10 859,12
För ett rätt bedömande av den saken fordras
en detaljerad utredning, som visar dels vad kraften
kostar abonnenten, om den alstras med egen
anläggning, och dels vad kostnaden blir, då anslutning
göres till elektricitetsverket. Sådana jämförande
beräkningar åtager sig elektricitetsverket utföra utan
någon som helst kostnad för abonnenten.
Det första man vid dylika jämförande
beräkningar har att söka så noga som möjligt utforska är:
a) den årliga energiförbrukningen i kWh;
b) maximieffektbehovet i kW.
Äro dessa värden kända, är det en lätt sak att
uträkna vad kraften kommer att kosta vid
anslutning enligt någon av elektricitetsverkets ovannämnda
taxor.
Insättas nämligen värdena å max.-effekten i
kW och energiförbrukningen i kWh i resp. formler
och man känner kolpriset per ton, så erhåller man
direkt kraftkostnaden i kronor per år, vartill dock,
då det gäller växelström, bör läggas ett belopp,
motsvarande ränta, avskrivning och underhåll å
abonnentens transformatorstation samt ett mindre belopp
för effekt- och energiförluster i transformeringen.
Man finner nu, att lejonparten av kostnaderna
även i detta fall utgöras av s. k. konstanta
kostnader, och att det endast är posten för kWh, som
varierar, och vidare, att energipriset blir lågt, då
den uttagna effekten intensivt utnyttjas, och högt,
då den uttagna effekten uttnyttjas mindre intensivt.
Då man i och för en dylik jämförande kalkyl
skall beräkna kostnaderna för det fall, att
industriabonnenten har egen kraftalstring, är det en del
frågor, som jag i det följande vill särskilt behandla.
Jag vill då börja med den viktiga posten ränta
och avskrivning.
Antag, att det gäller en industriell anläggning
med eget, relativt gammalt kraftmaskineri, som är
väl skött och underhållet, och som till synes ännu
bör hålla ut i åtskilliga år, och som till på köpet
kanske redan är till fullo avskrivet.
Är det under sådana förhållanden motiverat att
i kalkylen medtaga en post för ränta och
avskrivning och huru bör den i sådant fall beräknas?
För min del anser jag, att en dylik post under
alla förhållanden bör medtagas. Det kan ju ej
förnekas, att ett dylikt maskineri, i synnerhet om det
är i gott stånd, har ett visst realisationsvärde, och
att, om det omedelbart realiseras, tillför fabriken ett
fritt kapital lika med realisationspriset. Bibehålles
däremot maskineriet, så är detta kapital fortfarande
bundet i rörelsen och bör förräntas, och, som detta
kapitalvärde med varje år minskas, bör det även
avskrivas och detta i hastigare tempo än vanligt på
grund av maskineriets ålder. Ett införande i kal-
Arskostnaa
för värmem o t oran lägqn itu/ för likström.
EtTektbehofwt antages yåxagrxiclvisunder tO àr ft-ån tJ till 50 nw.
Belastningstict= 2250 tim. Ö/yJ^/
7 S 3 K a r.
Fig. 4.
kylen av en dylik post är därför att anse som fullt
motiverat i ett dylikt fall.
Gäller frågan kraftmaskineri för en nystartad
industri, så finnes däremot givetvis ingen tvekan om
det berättigade i att räkna vanlig ränta och
avskrivning å kostnaderna för kraftmaskineriet.
Men därvid bör man å andra sidan lägga märke
till ett par ganska viktiga förhållanden, som även
på sätt och vis sammanhänga med frågan 0111
ränte-och avskrivningspostens beräkning.
Det ena är den olägenheten med ett eget
kraftverk, att maskinanläggningen i vanliga fall rätt som
det är befinnes för liten ocli måste utvidgas och att
utvidgningen ej såsom vid anslutning till ett
kraftverk kan ske omärkligt, utan vanligen genom
insättning av ett nytt aggregat, lika stort som eller större
än förut befintligt. En sådan operation ökar, då
den måste ske, högst väsentligt priset på den alstrade
energin, ty nu tillkommer dels ränta och
avskrivning på ett nytt maskineri och dels blir ekonomin
sämre, beroende på en mindre fördelaktig
belastningsgrad.
Vad detta kan betyda framgår av närslutna
diagram fig. 4 över årskostnaden för
värmemotoran-läggning för likström.1
Som synes därav kostar energin med ett
aggregat under första året ca 10 öre per kWh och sjunker,
då fullbelastning nåtts, till 8,5 öre. Efter insättning
av ett 2:dra aggregat av samma storlek stiger priset
under första året till 11,6 öre och sjunker så
småningom ocli utgör under 10:de året 9,7 öre.
Men räknat som medeltal under hela
10-års-perioden har energipriset varit ej mindre än 10,2
öre, dvs 21 % högre än lägsta uppnådda priset.
Vid anslutning enligt någon av de förutvarande
industritaxorna sjunker däremot under i övrigt samma
antaganden energipriset oavbrutet ju mera energi
som uttages.
Det andra här ovan avsedda förhållandet är
minst lika betydelsefullt och gäller skillnaden mellan
den momentana maximibelastningen och
maximibelastningen räknad såsom medelbelaslning under
en kvartstimme.
Med eget kraftmaskineri för en fabrik måste
1 Vid diagrammets uppställning är hänsyn till nu gällande
prisläge ej tagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
