Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Tekniker förbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift’ för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 13
STOCKHOLM DEN 29 MARS
1923
Innehåll. Industritidn. Norden: Några praktiska diagram inom ångpannetekniken. Av ing. Harry Kähr.— Den automatiska
telefonväxeln. — Trefasgeneratorerna för Raanaafos kraftstation, Norge. — Teknikens varningar. (Forts.) — Litteratur. —
Föreningsunderrättelser. — Prisuppgifter på järn. — Notiser. — Svensk tidskr. för industr. rättsskydd: Patent, offentliggjorda av K.
patent- och registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelser ang. patent. — Eftertryck av redaktionella resp. signerade
uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med
ärade förf:s uttalanden.
Några praktiska diagram inom ångpannetekniken.
Föreliggande uppsats avser att åskådliggöra
några diagram för användning, dels vid
förbränningskontrollens utövande vid drift av en
ångpanneanläggning, dels vid överslagsberäkningars utförande
för detaljer till dylika. Desamma äro uppgjorda
dels enligt vanligen använda ekvationer för
beräkning av hithörande värden, dels enligt resultat,
erhållna såsom medelvärden av ett stort antal i
Tyskland utförda försök vid befintliga
ångpanneanläggningar.
Om man vid ett visst tillfälle önskar lära känna
storleken av den använda luftöverskottskoefficienten
(p dvs förhållandet mellan den verkligen tillförda
luftmängden Ly och den teoretiskt beräknade LT
eller och tillfälle till en direkt bestämning härav
Lt
genom luftmängdsmätning icke gives, kan denna
med en viss approximation bestämmas ur den vid
samma tidpunkt förefintliga halten av kolsyra
iför-bränningsgaserna. Kolsyrebestämningen sker som
bekant antingen medelst kontinuerligt registrerande
apparater, (ex. Mono, Ados mfl) eller medelst för
tillfället anordnad analys med ex. Orsatapparat med
kalilutfyllning.
Då förbränningsluften innehåller ca 21 % syre,
måste vid fullständig förbränning av ett bränsle med
enbart kol såsom brännbart ämne (C2 + 202 = 2 COz)
mängden av C02 i förbränningsgaserna även utgöra
ca 21 %, då denna kolsyra intager samma volym
som förut luftens syre. I verkligheten blir
emellertid ovannämnda värde kmax på grund av bränslenas
halt av väte etc alltid mindre än 21 %. För
stenkol kan såsom ett medelvärde för normala kol
kmax sättas lika med 18,9 % och är nedanstående
diagram beräknat för denna siffra. Detta är alltså
den kolsyreprocent förbränningsgaserna vid analys
skulle utvisa, om fullständig förbränning utan
luftöverskott ägt rum. Visar det sig däremot att
kolsyreprocenten är lägre än kmax, alltså k < kmax, har
tydligen en utspädning med luft ägt rum, och då
kan utan allt för stort fel antagas att relationen:
kmax
gäller. Under dessa förutsättningar är nedanstående
diagram beräknat och uppgjort, och gäller detsamma
som nyss nämnts för stenkol med kmax = 18,9 %
samt för fullständig förbränning. De olika värdena
på (p äro avsatta såsom ordinator och värdena på k
såsom abscissor. Om vi exempelvis antaga att
analysen givit till resultat k = 13,6 % så erhålla vi utan
vidare ur diagrammet cp = 1,4. De ur diagrammet
erhållna värdena äro givetvis icke fullt exakta,
beroende dels på olika kolsorters olika
sammansättning, och dels på att vid de flesta pannanläggningar
en del luft har möjlighet att läcka in, genom
sprickor i murverket, genom dåligt tätade sotluckor
osv, något som, inom parantes sagt, med hänsyn
till pannanläggningens verkningsgrad, i möjligaste
mån bör undvikas. Läckluften gör emellertid att
förbränningsgaserna utspädas, och komma dessa
alltså att skenbart innehålla en lägre kolsyrehalt än
vad som från början verkligen var fallet. Denna
felkällas inverkan kan emellertid förringas genom
gasprovens uttagande så nära pannan som möjligt,
då alltså möjligheten till utspädning ännu varit
obetydlig.
För den händelse att Orsatapparat användes
för analysernas utförande, är det vanligt att även
förbränningsgasernas halt av syre bestämmes, och
kan man då med hjälp av kurvan b i diagr. 1
erhålla kontroll över förbränningens fullständighet, ty
vid fullständig förbränning svarar, vid ett visst
luftöverskott, alltid samma procent C02 mot en viss
procent O i förbränningsgaserna. Den del av den
tillförda luften, vars syre icke tages i anspråk för
bildande av kolsyra, är = cp-— 1, och då luften
innehåller ca 21 % O, finnes alltså i förbränningsgaserna
0,21 (cp — 1) vol. syre. Detta uttryckt i procent av
totalt tillförda luftmängden ger:
^-— • 100 procent syre.
Enligt detta uttryck är kurvan b upplagd och ser
man av denna vid exempelvis 12 % kolsyra, att
procenten syre bör vara 7,3 samt luftöverskottet
cp — 1,54. Visar nu analysen en större procent O
än vad diagrammet angiver har tydligen
förbränningen varit ofullständig och en del CO bildats.
Genom analys med Orsatapparat kan även direkt
fastställas huruvida CO förekommer i
förbränningsgaserna, och om analysapparat för fastställande av
oförbrända gaser användes, framgår av denna utan
vidare huruvida förbränningen varit fullständig eller
icke.
I samma diagram finnes även inlagd en linje c.
Denna linje representerar rökgasvolymen i kbm pr
kg förbränt kol av förut nämnd beskaffenhet, vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
