Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
INDUS TRIT ID NINGEN NORDEN
olika värden på luftöverskottskoefficienten. Om vi
såsom exempel taga cp = 1,6, blir rökgasvolymen lika
med 11,85 kbm pr kg kol. Vid överslagsberäkningar
av rökgaskanaler o. dyl. är detta diagram mycket
användbart, men då större noggrannhet erfordras,
samt då den kolsort, som kommer att brännas är
känd, måste rökgasvolymen för varje särskilt fall
uträknas enligt den på kolet gjorda analysen.
I fig. 2 visar kurvan a medelresultaten av ett
stort antal försök, utförda för utrönande av en
pannas verkningsgrad vid olika belastningar.
Belastningen är här uttryckt i kg ånga pr timme och
kvm eldyta.
Kurvan b visar rökgasernas temperatur
omedelbart efter pannan vid olika pannbelastningar,
uttryckta på nyssnämnda sätt. Att observera är att
kurvorna i både fig. 2 och fig. 3 gälla för pannor
utan vare sig överhettare eller economiser, varför
här erhållna siffror äro väsentligt ogynnsammare än
om hänsyn varit tagen även till dessa anordningar.
De vid en ångpanneanläggning uppstående,
ofrånkomliga förlusterna äro:
1) på grund av kvarvarande oförbrända delar:
i aska och slagg, i avgaserna och i
avlagrat sot.
2) värmeförlust i avgaserna samt
3) värmeförlust genom ledning och strålning.
Pbnnons L>er/cr>/nijs<jroc/
Dessa variera rätt kraftigt med belastningen på
pannan och åskådliggöras dessa variationer av
kurvorna a b och c i fig. 3. Av dessa betecknar a
förlusten i % på grund av oförbrända delar i
aska och slagg, och är som synes denna den minsta
av de tre. I storleksordning därnäst komma
lednings* och strålningsförlusterna enligt kurvan b.
Dessa senare förluster böra, då de beräknas
procentuellt, givetvis bliva störst vid de små
belastningarna, för att vid stegrad ångproduktion sjunka.
Variationerna äro som synes, från 9 % vid 7,5 kg pr
kvm timme-belastning, till 6 % vid 50 kg pr kvm
timme. Den största av förlusterna är den, som
representeras av kurvan c dvs värmeförlust i avgaserna.
Denna varierar från 13,9 % vid 7,5 kg pr kvm tim.
till 29,2 % vid 50 kg pr kvm tim. belastning.
Som jag nyss var i tillfälle nämna, gälla dessa
siffror endast för en viss panntyp utan economiser
och överhettare. Genom insättande av dylika, komma
rökgaserna i tillfälle att där avgiva en del av sitt
värme och avgå alltså med lägre temperatur,
varigenom värmeförlusten blir väsentligt mindre än vad
som eljest varit fallet.
Med avseende på i fig. 2 och 3 befintliga kurvor
gäller vad som förut nämndes om de i fig. 1
befintliga, nämligen att desamma icke kunna betraktas
såsom generella, gällande för vilken panntyp och
för vilka eldningsförhållanden som helst, utan
måste desamma betraktas såsom givande uteslutande
praktiska överslagsvärden och en allmän översikt
över huru förluster etc i allmänhet fördela sig vid
en ångpanneanläggning.
Harry Kahr.
Den automatiska telefonväxeln.
Vid valet av system för en privat
telefonanläggning har man hittills i huvudsak haft att välja
mellan s. k. manuell växel med telefonist och
linje-väljaresystem, där den telefonerande betjänar sig
själv. Båda dessa system hava sina fördelar och
nackdelar. Den manuella växeln har endast två
trådar till vaije apparat och apparaterna äro enkla
och lättskötta. Men för ernående av
samtalsförbindelse är man helt och hållet beroende av telefonisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
