Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
I X D U S T R I T I D X I X G E X X O R D E X
som problemet att »inorganisera arbetarna i
samhället», dvs att av en mot det gamla» samhället
fientlig lönearbetareklass skapa villiga medarbetare
vid ett gemensamt samhälles förkovran. En dylik
utveckling förefaller dem vara intimt förknippad
med möjligheten att övervinna fackföreningsrörelsens
hittillsvarande hållning gent emot produktionen och
att ersätta den med ett positivt intresse och en
aktiv medverkan. Med sin kännedom om idéer och
stämningar inom fackföreningsvärlden tveka de icke
att som sin övertygelse uttala, att i dessa intet
hinder föreligger, som i och för sig skulle omöjliggöra
en förändrad hållning gent emot produktionen. De
tro sig tvärt om kunna inom rörelsen iakttaga ett
stigande intresse för produktionens problem, en
växande insikt om deras betydelse för arbetarnas
egen ställning och för fackorganisationernas
möjligheter att förbättra densamma. Och det är icke
minst pä detta arbetarnas omedelbara intresse av
produktionens avkastning, som man från
fackföreningshåll grundar sina anspråk på att få ha ett
ord med i laget vid industriens förvaltning.»
Frågorna om beredande av en verklig
medbestämmanderätt åt arbetarna analyseras därpå, och i
sammanhang härmed gives en framställning av de
argument, som från skilda intressegrupper åberopas
emot en dylik ordning. De utvägar, som föreslagits,
för att möta de framställda invändningarna, och
som alla syfta till att öka arbetarnas solidaritet med
företaget, upptagas därefter till behandling. Här
granskas sålunda bl. a. de framkomna förslagen om
andel i vinst med eller utan delägareskap. Såsom
grund för att dylika förslag icke framläggas, utvecklas
svårigheten att tillämpa dessa system efter i en enda
lag angivna linjer samt erinras om
arbetareorganisationernas misstroende gent emot förslag i denna
riktning. Om planer av detta eller liknande slag
anföres i motiveringen:
»Vad som i detta fall kan eller icke kan komma
att ske, saknar man möjligheter att nu uttala sig
om. Det enda som förefaller någorlunda säkert är,
att organisationsplaner av åsyftat slag i första
rummet måste utarbetas bland dem som äro bäst
förtrogna med de olika företagen och de olika
industrierna, dvs arbetarna och arbetsgivarna själva.
Först när dylika planer föreligga i sina allmänna
drag utarbetade och stödda av en opinion bland de
i frågan närmast intresserade, synas förutsättningarna
för ett framgångsrikt ingripande från samhällets sida
vara för handen.
Om kommittén sålunda icke anser sig i detta
ögonblick kunna framlägga förslag, som skulle åt de
anställda giva »ett tryggat inflytande på
vederbörande företags förvaltning och allmänna utveckling» i
den meningen att arbetarna antingen såsom
likaberättigad part finge vara med och utse ledningen
eller också utrustades med befogenhet att i vissa
hänseenden begränsa den av ägarna utsedda
ledningens beslutanderätt, så hindrar detta icke utan
understryker snarare det angefägna i att vissa
förberedande åtgärder omedelbart vidtagas, varigenom
förutsättningarna för en eventuell vidare utveckling
kunna bringas att klarna och uppmärksamheten
inriktas på de viktiga problem som här vänta sin
lösning.
Det förslag till lag om driflsnämnder vid
industriella företag, som av kommittén framlägges, har
just till syfte att utgöra ett dylikt förberedande steg.
Det avser atl skapa formerna för en regefbunden
förhandling mellan arbetsgivare och arbetare
rörande deras gemensamma intresse av produktionens
förkovran. I den mån en samverkan av detta slag
visar sig svår atl i praktiken realisera under de nu
härskande förhållandena, med den nuvarande
fördelningen av såväl avkastning som inflytande,
vinnas de i varje särskilt fall naturliga
utgångspunkterna för mer eller mindre genomgripande
omstöpningsplaner.» —
»Den yttre ramen till en förhandlingsordning
kan emellertid icke gärna anses tillräcklig, även om
det blott gäller ett rent förberedande steg i syfte alt
föra arbetare och arbetsgivare samman till
dryftande av det gemensamma intresse, som företagets
förkovran innebär. En driftsnämnd med representanter
från såväl arbetsgivare som anställda ger den rent
formella grundvalen för frågornas behandling. Men
som reellt underlag för en fruktbärande samverkan
måste man dessutom förutsätta inte bara ett
verkligt intresse å arbetarnas sida utan även för deras
del en tillgång till för frågornas bedömande
nödvändiga fakta, vilka icke alltid ge sig som en naturlig
frukt av iakttagelser under det dagliga arbetet.» —
»I samma mån som man inom
driftsnämnderna på allvar tar upp till behandling frågorna om
arbetarnas bristande solidaritet med företaget, deras
fruktan för följderna av tekniska förbättringar, deras
misstänksamhet mot ledningens avsikter, kort sagt
hela raden av de problem, som här ovan tidigare
förklarats vara av grundläggande betydelse för
produktionens framtid, så är det inte gärna tänkbart,
att de med framgång skola kunna diskuteras och
bringas närmare något slags lösning utan ett
underlag av fakta rörande organisation, förvaltning och
ekonomiska förhållanden, som för närvarande endasl
stå till arbetsgivaresidans förfogande.
Driftsnämndernas rättigheter i nu förevarande avseende ha blivit
formulerade med slor försiktighet och under
reservationer, som åtminstone formellt kunde synas ge
arbetsgivaren möjlighet att göra den avsedda inblicken
tämligen illusorisk. Att bestämmelserna likväl på många
håll komma att uppfattas såsom alltför vittgående,
synes ganska sannolikt. Kommittén tror sig
emellertid ha grundad anledning till antagandet, att
förslaget även i denna punkt ingenting innehåller,
vartill man på sakliga grunder behöver ställa sig
avvisande inom sådana arbetsgivarekretsar, som
verkligen önska förhandling och samverkan för
främjande av produktionens intressen.» —
Förslaget är sålunda en dörr som lagstiftningen
öppnar och genom vilken fackföreningsrörelsen, om
den så vill, kan träda i beröring med produktionens
problem på ett annat sätt än hittills.» — »Vad
arbetsgivarna beträffar, kunna de ju enligt förslaget
icke formellt lägga hinder i vägen för
driftsnämnders upprättande. Men deras praktiska medverkan
är utan tvivel erforderlig, om nämnderna skola
kunna på avsett vis funktionera. Det förliggande
förslaget förutsätter en viss grad av
förhandlings-villighet, bygger på en ömsesidig vilja till
samverkan. Skulle denna vilja definitivt saknas, betyder
det att den föreslagna vägen visat sig oframkomlig
och att problemet får tas upp till behandling med
andra medel och i annan ordning.»
(Forts, på sid. 126.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
