Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12<S
I NDUSTRITIDNINGE N NORDEN
Ivngsta kroppsarbetet, förts varandra närmare
genom underbara uppfinningar för
kommunikationsväsendet, och så att jorden kunde eller borde kunna
ge näringsmedel i tillräcklig mängd till förhindrande
av svältkatastrofer.
Likväl hade detta Europa befunnits lika
sönderslitet som dess karta. Denna, modellerad av
naturen, anger visserligen partiella olikheter,
gränsskillnader mellan bergländer och slätter,
flodområden, öar och halvöar, men folken hade med
ängslig noggrannhet skärpt dessa gränser och stakat
ut ytterligare råmärken, vilka färglagts å deras
kartor med konstmässigt krökta linjer. Trots all
kulturgemenskap, trots allt vetenskapens och teknikens
åtgörande, trots ekonomiska lagar och enkelt praktiskt
förnuft, trots att Europa dock är ett Europa,
kulturellt, ekonomiskt, historiskt och politiskt — trots
allt detta byggde folken sina nationella stängsel och
underhöllo splitet, som vore detta den heliga elden
själv. Olikheterna i språk, kulturegenheterna och
religionsnyanserna voro på sin tid de särskiljande
krafterna, men hur kunde dessa verka ännu så
oförsvagat, då den allmänna välfärden allt
tydligare, ja rentav tvångsmässigt krävde samförstånd
och stridens avblåsande för alltid?–
Inför de mäktiga faktorer etiken, vetenskapen
och de tekniska tillämpningarna utgöra, måste
Europa förr eller senare falla till föga. Det har redan
länge utgjort en enhet såsom danare och spridare av
kultur och civilisation — må vara mycket bristfälliga
resultat — och numera är det så ekonomiskt och
kommunikationstekniskt sammankittat, att enheten
även i dessa avseenden är påtaglig. Dess nationer
eller statsbildningar äro, när allt kommer omkring,
endast provinser i ett och samma geografiska och
näringspolitiska komplex. Europeiska krig äro
inbördeskrig, där provins upphäver sig mot provins. En
härskaremakt behövs till att hålla styr på det hela,
och den härskaren kan endast utgå från sunda
förnuftet — från det mellanfolkliga näringslivets
praktiska krav.
Chr. Sylwan.
(Vignetten reprotl. ur Nat. Geogr. Magazine.)
Från Dædalus» till »Jernkontorets annaler».
I min uppsats om »Dædalus Hyperboreus» (se
denna tidn. d. å., nr 8), sade jag som avslutning, att
det skulle komma att dröja ungefär hundra år innan
någon ny teknisk tidskrift såg dagen i vårt land,
varvid jag tänkte på Svedenstiernas och Lidbecks
»Samlingar i bergsvetenskapen», som började
utkomma år 1806. Innan jag övergår till att tala om
denna tidskrift, återstår det emellertid att först
nämna några ord om ett par andra tidskrifter.
Först i ordningen efter »Dædalus» kommer då
»Svenska Vetenskapsakademiens Handlingar», som
visserligen strängt taget ej var någon teknisk
tidskrift, men som ändå av skäl, som jag strax skall
komma till, bör få några rader i denna lilla
översikt av våra svenska tekniska tidningar och
tidskrifter. Även Tidander upptar i sin för övrigt
ganska ofullständiga lilla översikt av tekniska
tidningar och tidskrifter i »Anteckningar om vår
tekniska litteratur» (Söderköping 1888) dessa
handlingar. Detta även med all rätt, ty ända till ett
stycke in på 1800-talet utgjordes innehållet i dessa
»Handlingar» till största delen av uppsatser i rent
praktiska och tekniska ämnen. Så t. ex. har jag ur
»Handlingarnas» första del (för månaderna juli,
augusti och september 1739) antecknat följande
avhandlingar av som man ser rent praktisk-teknisk
art: »Om Trästängers utwidgande i Köld» av A.
Celsius, »Jämförelse mellan Swenskt och Fremmande
Krut» av Aug. Ehrenswerd, »Om Elementernes
för-mon och Wärckan i Mechaniquen» av Chr. Polhem,
»Om Rep och Tråssars styrka» av N. Wallerius
Ericsson, »Christ. Polhems, Comm. Råd och Direct.
Mech. Tankar, till ytterligare styrkande af Wallerii
utgifne Rön om Rep», »Om Kakelugnar och deras
omlagning» av A. J. Nordenberg, och slutligen »At
förwara Järnblecks tak från Rost» av J. Sahlberg.
Det anförda visar tydligt att ett upptagande av
»Vetenskapsakademiens Handlingar», åtminstone
under dessas tidigare skede, i denna översikt mycket
väl försvarar sig. Dåv. löjtnant R. Smedberg uppger*’
att G. E. Pasch i »Vet.-ak. Handl.» 1843—1846’
skulle författat »Årsberättelser om Technologiens
framsteg», som jag dock ej kan återfinna i någon
av de nämnda årgångarna.
Om vi följa den kronologiska principen skulle
nu följa brukspatron Erie Iviellbergs »Rön och
Försök Anstälte Til Landthushåldningens och
Handas-lögdernas Uphielpande och Förbättrande». Den
upptages visserligen ej i Lundstedts: »Sveriges periodiska
litteratur», kanske på grund av att endast »en flock»
utkom, och man sålunda ej kan veta om meningen
var, att den skulle utkomma periodiskt, men Otto
Sylwan och Wieselgren omnämna häftet i fråga.
Häftet, som utkom 1747, omfattar 28 sidor och
innehöll bl. a. »Om the Swenska ädla Stenar, som til
slipning äro tienlige» och »Berättelse, Om
Saltpetter-siudandet och thess förbättrande, tillika med en
Chymisk undersökning, hwad Aphronitrum Spuma
nitri eller Mursaltpetter äger för egenskaper.»
Under frihetstiden var intresset för våra näringar
och deras upphjälpande synnerligen stort i vårt land,
och en mängd »economiska journaler» med
ekono-miskt-tekniskt-praktiskt innehåfl växte upp som
svampar ur jorden, men de flesta blevo av tämligen
liten långvarighet. Av sådana tidskrifter kunna vi
nämna följande, vilkas innehåll till stor del var av
teknisk karaktär: »Svenska Patriotiska Sällskapets
Handlingar» 1770—1782, som fortsattes av
»Hus-hållnings-Journal utgifven genom Kongtiga
Patriotiska Säitskapets föranstaltande» 1776—1789, vilken
i sin tur fortsattes av »Ny Journal uti
Hushållningen», likaledes utgiven av K. Sv. Patr. Säitsk.
åren 1790—1813.
(Forts, på sid. 158.)
* I sin »Återblick» i »Tekn. Tidskrifts avdelning för
väg-och vattenbyggnadskonst», hft. 11, 1911, som utom Tidanders
ovannämnda bok, mig veterligen, är det enda, som skrivits i
detta ämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
