Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
155
Tillgodogörandet av elektrisk överskottsenergi.
I vårt land, som ej har större tillgångar på
fossilt bränsle, men i stället fått denna brist
kompenserad i form av vattenfall, sökte man tidigt göra
sig oberoende av bränsletillgången genom att vid
vattenfallen förlägga de industriella anläggningarna.
Sedermera har det blivit nödvändigt att göra
industrianläggningarna oberoende av vattenfallens läge,
och sedan kraftöverföringsproblemet lösts kan
numera vattenfallens kraft i form av elektrisk energi
distribueras ut till konsumenterna. Det gäller då
för dessa, att på ett rationellt sätt utnyttja den
förhyrda energin, och i dessa tider, när allt bör gå i
sparsåmhetens tecken, är det förvånansvärt, att
många industrimän och tekniker ej ha fått ögonen
öppna för vad som kan och bör göras i detta
avseende. Industrimän, som tillgodogöra sig
värmeenergin i form av med kol framställd ånga, anse i
regel det vara ett oförlåtligt slöseri att icke söka
till sista värmeenheten utnyttja den framställda ångan,
under det att alltför många förbrukare av elektrisk
energi ej tänka på betydelsen av motsvarande
utnyttjande av kilowatt-timmarna.
Förutom privatekonomiskt sett är utnyttjandet
av tillgänglig elektrisk energi av stort
nationalekonomiskt intresse, och i hur hög grad detta är fallet,
kan man få en uppfattning om av följande siffror,
som av civilingenjör Otto Stålhane utdragits ur
kom-merskollegii specialundersökning: »Sveriges
monterade vattenkraft» av år 1917. Uppgifter hade erhållits
om 311 vattenkraftstationer försedda med elektriska
generatorer om sammanlagt 550 000 kVA, dvs ungefär
hälften av den i hela landet installerade effekten.
Räknas med en effektfaktor av 0,8 skulle dessa generatorer
vid drift året runt, dvs under 8 760 timmar, kunna
avge sammanlagt 3 854 400 000 kWh, men
redovisade såsom levererade 1 707 000 000 kWh, motsvaran-
de endast ca 45 % av maskinkapaciteten. Vid en
liknande beräkning ur Svenska
elektricitetsverksföreningens statistik för driftsåret 1918 var den
levererade energin endast ca 4-8 % av vad de befintliga
maskinerna skulle kunna leverera.
Av sålunda icke utnyttjade
»maskinkilowatt-timmar» har beräknats, att en ärlig överloppsenergi
motsvarande ca 1 miljard kWh år disponibel för
industriellt bruk. Räknas med att 1 kWh vid
ångalstring kan ersätta ca 1/o kg kol, motsvarar sålunda
denna redan nu tillgängliga elektriska energi ej
mindre än ca 170 000 ton stenkol, som, vid ett
kolpris av 30 kr pr ton, representerar ett årligt värde
av drygt 5 miljoner kronor, som nu gå förlorade för
landet.
Tillvaratagandet av denna överloppsenergi skulle
på ett förmånligt sätt kunna ske medelst elektriska
ångpannor. Priset för installerande av en elektrisk
högspänningsångpanna är ca 20 kr pr kW. En
ångpanna, som matas med överloppskraft, för vilken
ingen särskild avgift beräknas, inbesparar ju öre
för varje kWh som den utnyttjar, vid det förenämnda
kolpriset av 30 kr pr ton, och har sålunda betalt
sig efter att ha varit i drift i endast 4 000 timmar.
För att få en överblick i stort över dessa
förhållanden skulle man ju kunna tänka sig, att man
installerade elektriska ångpannor motsvarande
ungefär hälften av landets totala maskinkapacitet, dvs
runt 500 000 kW, och att i dessa pannor kunde
tillgodogöras de förenämnda, nu outnyttjade 1 miljard
kW-timmarna. Anläggningen av dessa pannor skulle
draga en kostnad av ca 10 milj. kr, och då de
årligen besparade landet en bränsleutgift av 5 milj.
kr, hade de ju betalat sig redan efter två år.
Inför dessa siffror borde våra industrimän och
tekniker bättre än hittills förstå, huru viktigt det
Fig. 1 (t. v.).
Högspänningsångpanna vid
elektricitetsverket vid Värtan. Effekt
2 000 kW, 6 300 voit. Fig, 2.
Värmeanläggning vid
Fosfatbolagets fabriker,
Gädd-viken. Ackumulatorn med
cirkulationspumpar. Fig. 3.
Högspänningsångpanna vid
Ljungaverk. Effekt 1 (JOO
kW, 6 000 volts 3-fasström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
