Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12<S
I NDUSTRITIDNINGE N NORDEN
verkligen är, att man till förmån både för den
enskilda och den allmänna ekonomin söker utnyttja de
redan befintliga kraftresurserna i högre grad än nu
är fallet, i stället för att binda ännu mera kapital i
nya, lika dåligt utnyttjade vattenkraftanläggningar.
Man behöver därvid ej börja med så dyrbara
medel som större sjöregleringar,
sammanbindnings-linjer mellan kraftstationsgrupper med till tiden
olika vattenbristperioder osv, utan man bör väl
så långt det är möjligt först söka utnyttja de
relativt billigare medlen, varav, som nyss nämnts, ett
av de närmast till hands liggande är den elektriska
ångpannan.
Ett flertal elektriska ångpannetyper hava under
årens lopp framkonstruerats, och olika principer
hava härvid kommit till användning. För stora
ångpannor har den reglerbara elektrodångpannan för
högspänd växelström visat sig vara lämpligast.
Ingenjör Nils Forssblad har konstruerat en sådan panna,
som föres i marknaden av Nya elektriska
aktiebolaget Volta, och varav ett 15-tal hittills äro
utförda. Denna ångpannas viktigaste fördelar är det
starkt begränsade antalet elektroder och
anordningar för kontinuerlig reglering, varigenom man
kan ställa in pannans effekt allt efter önskan inom
synnerligen vidsträckta gränser. Då det är av allra
största betydelse, att värmekällan är placerad i
ångpannans nedersta del, hava elektroderna förlagts så
nära pannans botten som möjligt. Regleringen av
den tillförda elektriska energin sker genom att
medelst höj- och sänkbara porslinsrör förlänga eller
förkorta strömmens väg i vattnet. Detta är en
synnerligen enkel och effektiv regleringsmetod. Denna
regleringsanordning medför den fördelen, att
elektrodernas antal kunna begränsas i största möjliga
mån eller till ungefär Vs av det antal, som vanligen
förekomma vid elektriska högspänningsångpannor
av andra fabrikat. Genomföringen till elektroden är
den svagaste detaljen hos varje högspänningspanna.
Denna skall nämligen motstå ett betydande
ång-tr\’ck, och samtidigt utsättes den för en hög
elektrisk spänning. Det är även därigenom en
avsevärd förmån att kunna reducera genomföringarnas
antal. Det mycket begränsade antalet elektroder
medgiver dessutom den fördelen, att pannans diameter
ej behöver göras onödigt stor, utan kan den
bestämmas så, att fagom stor avdunstningsyta erhålles.
Utrymmet under pannan inneslutes av betongfunda-
mentet, varigenom högspänningsledningarna bliva
fullständigt skyddade.
Pannorna tillverkas normalt för spänningar
från 1 000 till ca 20 000 voit. För lägre spänningar
tillverkar Volta medel- eller lågspänningspannor, och
för spänningar över 20 000 voit bygges pannor av
speciell konstruktion. Voltas högspänningspannor
tillverkas vanligen i storlekar upp till ca 10 000
kW, men även större typer utföras. Pannor hava
byggts för arbetstryck upp till 15 atmosfärer.
Fig. 1 visar en elektrisk högspänningsångpanna
av Voltas konstruktion som byggts vid Stockholms
stads elektricitetsverk, Värtan. Verket, som är
utbyggt med 24 ångpannor med ca 500 kvm eldyta
vardera och med elektriska generatorer om
sammanlagt 37 000 kW, tjänstgör numera endast som reserv
för Stockholms stads kraftanläggning vid Untran.
För att anläggningen i händelse av avbrott å
Untra-linjen hastigt skall kunna tagas i bruk hålles
ständigt 4 à 5 ångpannor under tryck. I stättet för att
ständigt elda dessa pannor med stenkol tillföras de
numera ånga från den installerade
högspänningsång-pannan, som upptager en effekt av 2 000 kW vid
6 300 voit, och är denna ångtillförsel tillräcklig för
att ständigt hålla pannorna vid arbetstryck.
Härigenom göres en mycket stor besparing, då den av
pannan upptagna energin, av verket kan beräknas
erhållas praktiskt taget gratis. Genom att 4 à 5
pannor på detta sätt ständigt hållas under tryck,
möjliggöres att i händelse av fet å Untralinjen en del
av verkets elektriska generatorer kunna vara i full
drift inom loppet av 10 minuter, efter det linjefelet
inträffat.
En annan högspänningsångpanna, som har till
uppgift att tillgodogöra elektrisk överskottsenergi,
har Volta byggt vid Stockholms Superfosfatfabriks
ab:s Ljunga verk. Pannan, som visas i fig. 3,
konsumerar 1 000 kW och matas med högspänd
3-fas-ström med 6 000 volts spänning. Den lämnar ca
1 300 kg ånga per timme vid ett ångtryck av 14 kg.
Man kan även med fördel utvinna och
tillgodogöra överloppskraft vid sådana anläggningar,
dälden tillgängliga kraften i stort sett tages i anspråk
för den ordinarie driften dygnet om, men där
genom ojämn belastning å motorer m. m.
belastningskurvan får ett utseende, som visas av högra delen
av kurvan i fig. 4. Överskottsenergin uppstår
genom att belastningskurvans spetsar måste stanna
Fig. 4. Belastningskurva. Före regleringsanordningens inkopplande: diagrammets högra hälft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
