Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
209
(Insänt.)
Kritiken mot Wex-systemet.
Genmäle av prof. Abr. Langlet.
I nr 6 av denna tidskrift har Aktiebolaget Wex
fått infört ett genmäle mot den kritik, som jag i
ett föregående nummer riktat mot en bolagets
uppsats i samma tidskrift. Den omständigheten, att
jag så länge lämnat detta genmäle obeaktat, har
möjligen kunnat ingiva någon av tidskriftens läsare
den tanken, att jag funnit genmälets argument så
överväldigande, att jag måst giva bolaget rätt, eller
också att jag ansett saken så oviktig, att jag icke
velat spilla flera ord på den. Intetdera är dock fallet.
Visserligen tror jag, att jag lugnt kunde lämna Wex
att gå sitt öde emot — ett företag som detta kan i
längden icke leva på bara reklam — men de för
vårt land lyckligtvis sällsynt osympatiska former, i
vilka bolaget i fråga kläder sitt reklammaken, tvingar
mig till strid mot åtminstone den form, som tager
sig uttryck i kvasi-vetenskapligt-tekniska uppsatser
i en ansedd tidskrift.
Att jag dröjt så länge med att taga till orda,
beror på, att jag ansett det lönlöst att fortsätta striden
i den hittills använda formen. Det har överallt stått
påstående mot påstående, och den icke fackkunnige
läsaren har ju knappast kunnat veta, att endast mina
påståenden äro med verkliga förhållandet
överensstämmande. Jag har därför ansett nödigt, att
åtminstone i den punkt, som av bolaget tydligen
betraktas som den viktigaste, skaffa belägg för mitt
påstående, att dess framställning icke är med
verkliga förhållandet överensstämmande. Härtill
erfordrades tid, vilket i huvudsak orsakade dröjsmålet.
I avseende på den sak, som i bolagets första
artikel i främsta rummet väckte min
uppmärksamhet, nämligen den »vetenskapliga» förklaringen av
den elektriska svetsningens väsen, måste jag avstå
från vidare ordbyte. Den som känner till saken,
vet att bolagets framställning är fullkomligt oriktig,
och vad andra beträffar, kanske bolaget är vänligt
och till dem utsträcker den inbjudning, som så
välvilligt ställts till mig. Endast en liten fråga: varför
besvarar icke bolaget min fråga om den mystiska
kraft som gör att växelströmmen för det
»transfun-derande» järnet åt rätt håtl?
Jag går i stället över till fortsättningen av
gen-mälet. Denna del börjar — såsom läsaren lätt finner
genom att iäsa min kritik i nr 4 — med en
uppenbar osanning. Bolaget skriver: »Härmed äro vi inne
på frågan, vilka synpunkter med avseende på
ljus-bågssvetsningen som av oss beaktats. Herr Langlet
säger sig hava svårt att förstå, vilka dessa
synpunkter äro.» Jag har emellertid alls icke sagt
något sådant, och jag vet icke, vilka ord i min
kritik, som åsyftas med bolagets ovan citerade
påstående. Vad man möjligen skulle kunna läsa
ut av vad jag yttrar om av bolaget »beaktade»
synpunkter, är att jag icke kan se, att några förut icke
beaktade synpunkter blivit av bolaget vid
konstruktionen av Wex-apparaten beaktade. Vad bolaget
till »herr Langlets ledning» vill sammanfatta,
innehåller fortfarande ingenting, som ger någon
uppiys-ning om ifrågavarande hittills obeaktade synpunkter,
och bolaget medgiver längre fram i genmälet, att
deras anordning i princip ej skiljer sig från »vilken
förnuftig anordning som helst för liknande
ändamål.» Då bolagets apparater sålunda enligt dess
eget medgivande icke i princip skilja sig från
tidigare kända, skulle väl de omtalade förut ej
beaktade synpunkterna gälla praktiska detafjer. Men
bolaget tiger fortfarande omsorgsfullt beträffande dessa
detaljer. Den ovannämnda sammanfattningen
innehåller endast några i sex punkter uttryckta
önskemål beträffande apparater för svetsning med
växelström, och bolaget vill väl dock icke påstå, att dessa
önskemål hittiifs icke beaktats vid svetsning med
växelström!
Det finnes emellertid i genmälet ett uttalande
angående en enda »synpunkt», om vilken bolaget
synes vilja göra gällande, att den icke förut beaktats.
Bolaget skriver nämligen följande: »Däremot skiljer
sig vår regleringsanordning högst väsentligt från
andra dylika, i det vi försett vårt induktiva
förkopplingsmotstånd med luftgapreglering utan uttag,
varigenom kontinuerlig reglering erhålles inom
synnerligen vida gränser.....» Av dessa ord får man
ovillkorligen den föreställningen, att den
ifrågavarande regleringen är något för Wex-apparaterna
säreget, som saknas å atla andra apparater för samma
ändamål. Men uttatandet är skrivet på ett sätt, för
vilket jag fortfarande icke kan finna något annat
uttryck än ordet försåtligt. När jag nu påpekar,
att den ifrågavarande regleringsanordningen är känd
sedan åratal, t. ex. genom engelska patentet 133013
av C. J. Holslag,* så kommer bolaget förmodligen
att säga, att detsamma alls icke menat, att dess
regleringsanordning högst väsentligt skiljer sig från alla
andra, utan endast från vissa andra, och att endast
»med professor Langlets sätt att ’tolka’ klara och
tydliga meningar» någonting annat kan utläsas ur
ovan citerade ord. Jag tror dock knappast, att det
på det sättet skall lyckas bolaget att fria sig från
anklagelsen att hava framhållit sin regulator som
en nyhet.
Bolaget säger vidare, att jag påstått, »att frågan
om växelströmmens användbarhet för svetsning ej
alls diskuterats». Jag kan ej förstå vad glädje
bolaget kan hava av att den ena gången efter den
andra citera mig falskt, då ju läsaren lätteligen kan
kontrollera citaten. Som vanligt är bolagets
framställning icke direkt falsk utan endast ägnad att
ingiva en falsk föreställning. Jag har sagt, att man
under de närmaste åren icke diskuterat, huruvida
växelströmsbågsvetsning år användbar, och det vore
väl ganska egendomligt om någon sådan diskussion
ägt rum fackmän emellan, sedan dylik svetsning i
viss utsträckning med växlande framgång
praktiserats, och användbarheten sålunda blivit ett faktum.
Däremot har diskuterats och kan alltjämt
diskuteras växelströmmens användbarhet till svetsning
under olika omständigheter och verkliga
kvalitéfordringar, och jag har aldrig påstått motsatsen.
Genom att icke citera mig ordagrant har bolaget
fått fram en dubbelmening, som icke kan utläsas
ur mina ord.
Genomgående för bolagets skrivsätt i denna
tidskrift är, att det är vad jag alltjämt måste kalla
försåtligt. Granskar man varje punkt för sig, så
kan man knappast framdraga någon direkt osan-
* Se även Teknisk Ukeblad 1921 sid. 549.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
