Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
INDUSTRI T IDNINGEN NORDEN
det dröjde ända till år 1892 innan dessa träplattor
utbyttes mot plattor av marmor liksom hela tavlan.
Regiver man sig upp på toppen av generatorn,
så har man därifrån en ståtlig utsikt över hallen i
sin helhet.
Tillverkningen av generatorer har under^ de
senaste tjugu åren gått framåt med jättesteg. År 1895
levererade Asea till De Lavals anläggning i Trollhättan
en för den tiden ståtlig generator på 850 kVA, 1903
fick Örebro Elektr. ab. en på 1 830 kVA, åren 1905
och 1907 levererades till Norge en på 2 830 kVA och
fyra på 10 500 kVA och 1909 fick Trollhättan fyra
på 11 000 kVA, och därmed börjar rekordtiden på
allvar. År 1909 innehar Amerika världsrekordet på
12 500 kVA och 1913 med 17 500 kVA, men 1915 slår
Asea nytt världsrekord med den andra
Rjukanfors-anläggningen, som har generatorer på 18 000 kVA.
Sedan dess har Asea ytterligare höjt världsrekordet
med generatorerna till norska statens anläggningar
i Glomfjord, först med två generatorer på 22 000 kVA
och sedan med en generator på 24 000 kVA. Redan
år 1915 uppgjorde Asea förslag till och offererade
vattenturbindrivna 3-fasgeneratorer för maskineffekter
ända upp till 35 000 kVA, men den världspolitiska
situationen omöjliggjorde projektets förverkligande.
Förutom standardtillverkningarna av modärna
maskiner och apparater utställas en hel del
specialmaskiner, vilka äro i full gång. Sålunda får man
se ett modärnt hissmaskineri och en valsverksmotor,
som köres precis som driften är i ett valsverk. En
kommutatormotors stora fördelar beträffande
hastighetsregleringen demonstreras också. Fördelarna med
Aseas patenterade autosynkronmotorer, som vunnit
så stor marknad, visas på ett åskådligt sätt genom
olika mätinstrument osv.
Utom den mångfald av olika apparater som äro
monterade å instrumenttavlan, och vilka äro
inkopplade och således demonstreras fullt praktiskt,
lägger man även märke till stora utomhusoljebrytare
för spänningar upp till 100 000 voit, varjämte visas
en vacker samling modärna transformatorer. Dessa
utföras med en synnerligen stor omsorg så att
spolarna vakuumimpregneras med oljebeständigt lack
för att bliva hårda och fasta samt motstå
kortslutningar. Järnförlusten reduceras härigenom med 25
till 30 % och tillsatsförlusten i lindningarna har
ävenledes härigenom borttagits. —- De för sjöfart
intresserade få tillfälle att se ett elektriskt skeppsspel,
och damerna komma säkerligen att stanna en stund
vid en vävstol, som drives av en Asea-motor av
speciell typ.
Från Aseas tillverkning av spårvagnar,
krananläggningar, hissar och traverser lämnas en rikhaltig
samling fotografiförstoringar. Utställningen blir
instruktiv även därigenom att en hel del maskiner
visas i genomskärning. Så t. ex. får man se en
sönderskuren motor, å en oljekyld transformator
äro transformatorlådans väggar ersatta med
glasväggar osv. A. Em.
Arbetsinställelserna under 20-års perioden
1903—1922 ha kostat vårt land nära 40 miljoner
förlorade arbetsdagar, de exceptionella åren, t. ex.
1909, inberäknade. Efter 4 kr pr dagsverke gör detta
en inkomstförlust av 160 milj. kr eller 8 milj. kr
om året. Trevligt — eller hur?
Olycksfall vid lastning och lossning av
fartyg år 1922.
Ur en redogörelse i Sociala Meddelanden 1923, nr 5.
Medan sjöfarten och som en följd därav jämväl
stuverirörelsen under år 1921 uppvisade en avsevärd
tillbakagång, har under 1922 en uppryckning på dessa
områden åter ägt rum, vilket förhållande avspeglas
jämväl i ett större antal olycksfall vid lastning och
lossning av fartyg under sistnämnda år. Sålunda
ha från yrkesinspektörerna till socialstyrelsen
inrapporterats 1 030 olycksfall mot endast 666 under år
1921, vilket utgör en ökning med 55 % av samtliga
olycksfall, under det att antalet olyckor med dödlig
utgång stannar vid 3 (mot 5 föregående år). Att
likställa den inträffade ökningen med en i samma mån
stegrad olycksfallsfrekvens torde emellertid ej vara
berättigat, då antalet sysselsatta stuveriarbetare och
framför allt antalet arbetsdagar utan tvivel
undergått en motsvarande ökning. Dessutom har det
kunnat konstateras, att ökningen nästan uteslutande
faller på de lindrigare olycksfallens konto, varjämte
man har all anledning antaga, att tendensen att
anmäla även obetydligare fall varit större under det
gångna än under näst föregående år.
Olycksfallens orsaker framgå av nedanstående
sammanställning:
Skär- och slagverktyg ..............................................................................2
Andra handverktyg ....................................................................................4
Transportredskap ..........................................................................................40
Luckor och skärstockar ........................................................................14
Kättingslängor, rälslängor, stroppar o. d..........................14
Kolmått, gripskopor o. d....................................................................58
Förtöjningsredskap ....................................................................................4
Ställningar, stegar, bockar, banor o. d................................38
Andra redskap (för handbärning)................................................19
Taljor, block, domkrafter o. d........................................................2
Kranar (i land) ................................................................................................4
Vinschar (ombord) ....................................................................................185
(Därav i samband med annan anledning 37)
Lastning och lossning för hand:
Personers fall......................................................................................................84
Föremåls fall ......................................................................................................5
På annat sätt......................................................................................................223
Personers fall (utan samband med föregående):
Från ställning, landgång etc ............................................................30
A däck, kaj o. d............................................................................................19
Genom luckor ned i lastrum o. d............................................10
I vattnet, i pråm o. d..........................................................................29
I annat samband ..........................................................................................3
Föremåls fall (utan samband med föregående):
Nedfallande eller nedrasande last................................................128
Utslirande av last ur längor eller ras ur kolmått o. d. 64
Nedfallande lastnings- och lossningsmaterial ..................2
I annat samband ..........................................................................................3
Andra här ej angivna eller obekanta orsaker... 46
Summa 1 030
Liksom tidigare varit fallet, har det största
antalet personskador uppstått under lastning och
lossning för hand. Under 1922 utgöra dessa 30 % av
samtliga olycksfall, och det är just inom denna grupp,
som den ovannämnda ökningen är mest påtaglig,
medan samtidigt de uppkomna skadorna varit av
genomgående lindrig natur.
Den i fråga om antalet närmast kommande
olycksfallsorsaken, utgörande ca 19 % av samtliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
