Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
231
tänkliga ställen, en sektion av en Hispano-Suizabil
med liknande utrustning, en Jap-motorcykel samt
en Sturmey Archers växellåda — alla ansedda och
höga märken.
En nyhet är tillverkningen av gängtappar. Dessa
tillverkas efter en ny, av svensk-amerikanske
ingenjören Hansson uppfunnen metod, som väsentligt
skiljer sig från förut använda. Efter härdningen
slipas gängtapparna med matematisk precision vid
en process som rätt mycket påminner om
tillverkningen av kullagerringar, vilket ju kan antagas
förklara varför SKF
intresserat sig för denna
specialitet.
Gängtappar äro, som alla
verkstadsmän veta, en
mycket stor artikel
och SKF ämnar förse
hela den europeiska
marknaden med det
nya fabrikatet; det
framställes i vanliga
serier ända upp till
de största
dimensioner i bruk.
En annan
intressant specialtillverkning är framställning
av delade vevaxlar
med rullager. Det är
en tydlig tendens
inom automobiltekni-ken att öka
motorernas varvantal
samtidigt som motorernas
cylindervolym minskas. Där förut 3 à 4 liters
vagnar med en omloppshastighet å motorerna av 2 000
à 2 500 varv voro det vanliga, strävar man nu att
komma ned till 2 kl1/» liters cylindervolym och
att få upp varvantalet till 5 000 à 6 000. Vid dessa
varvantal torde det knappast vara möjligt att
använda glidlager. Svårigheterna vid att anbringa
kul-eller rullager på de sicksackböjda vevaxlarna till
modärna automobil- och båtmotorer har SKF
övervunnit på det sätt att vexaxeln delats i
elementära bitar: armarna för sig och axeltapparna
för sig, och gjort alla dessa delar till föremål för
standardisering och masstillverkning. Vid
sammansättning ingripa bitarna i varandra med spetsiga
tänder, anordnade i cirkelform. Vid
sammanpressning blir ingreppet så fast, att hela vevaxeln verkar
som en enda bit. Naturligtvis fordras även här ett
utomordentligt precisionsarbete, men detta är just
det utmärkande för fabrikens teknik.
Mycket mera vore att att säga om denna
sällsynt imponerande standardutställning. Men av det
anförda må läsaren få en antydan om, vad denna
vår stolta storindustri kan uppvisa. Bakom all
denna tekniska elegans och förnämhet ligga åratal
av snillrikt arbete och fast vilja att tillkämpa vårt
land den ställning utåt i industriellt hänseende, som
det förtjänar.
A. Em.
V. Ab. Vaporackumulators monter.
Det som genast vid inträdet i Stora
maskinhallen tilldrager sig uppmärksamheten genom sina
väldiga dimensioner och sin upphöjda placering är
den av Ab. Vaporackumulator, Stockholm, utställda
ångackumulatorn. Montern omfattar förutom den
175 kbm stora, å höga stålpelare upplagda
ackumulatorn, avsedd för Katrinefors Sulfit ab. med
tillhörande regleringsventiler, en trevligt anordnad foto-
grafisamling och en
modell till
ackumulatoranläggning vid
färgeri med
kraftalstring i
avtappnings-turbin. Montern är
synnerligen instruktiv
och ger en god bild
av uppfinningens
stora
användningsområde och dess
betydelse för de mest
olikartade industrier.
Uppfinningen är
som bekant rent
svensk, gjord av
dr-ing. Johannes Ruths.
Bolaget har sitt säte
i Stockholm och hava
licenserna tills dato
sålts i följande
länder: Belgien,
Danmark, Frankrike,
Finland, Holland, Norge,
Tjeckoslovakiet, Tyskland och Österrike. Beställda
äro 119 anläggningar, den första år 1917.
Beställningar äro gjorda för firmor i Sverige och nämnda
länder, dessutom i Schweiz, England, U. S. A. och
Canada.
Som ett exempel på den Ruthsska ackumulatorns
vidsträckta användningsområde kan nämnas, att den
hittills utförts i storlekar från 1,7 kbm vid mejerier
till 3 st. å vardera 330 kbm vid ett tyskt järnverk.
Den största anläggningen i Sverige är den vid
Malmö stads elektricitetsverk omfattande 2 st.
ackumulatorer å vardera 225 kbm, vilkas kapacitet är
tillräcklig att förse stadens belysning och spårvägar
med nödig energi under icke mindre än ca 50
minuter. Den därnäst största i Sverige är en
ackumulator å 330 kbm vid Arlöfs Sockerfabrik. En
stor del av anläggningarna äro utförda vid
cellulosafabriker av den anledningen, att få industrier finnas,
vid vilka behovet av en ackumulator är så stort
som just vid dessa. Uppvärmningen av de väldiga
kokarna fordra stora ångmängder, och då tiden för
denna process bör vara den kortast möjliga uppstå
synnerligen svåra spetsbelastningar å pannorna.
Härunder lider givetvis panndriften. Så mycket
pannor, som motsvarar maximibehovet av ånga,
måste hållas i drift, ocli bränsleekonomin blir på
grund av den varierande belastningen dålig. Men
även fabriksdriften i övrigt stores. Pannhusets
begränsade förmåga att hastigt avge stora ångmängder
kommer att bestämma en del fabrikationsprocessers
hastighet, dvs fabrikens produktion. Instalferas
däremot en vaporackumulatoranläggning, så icke en-
Ab. Vaporackumulators monter i Stora maskinhallen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
