Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
INDUSTRI T IDNINGEN NORDEN
finnare. Detta förhållande återspeglar en bland
industrimän utbredd föreställning, nämligen att
uppfinningar i sitt embryo icke ha något värde, utan
att det först är experimentarbetet i fabriken som
skapat ett sådant. Det finns också ett stort antal
industrier i vårt land som av princip aldrig köpa
en uppfinning. Många resonera som så, att en
uppfinning under sitt första skede sällan ger något;
det är först sedan långvariga experiment pågått som
man lyckas få fram en verklig handelsartikel, och
då äro antingen de grundläggande patenten
utgångna eller det visar sig att frågan kan lösas utan
att tangera dem. I samband med detta
föreställningssätt får man också ställa den hos oss
synnerligen vanliga företeelsen att en mängd fabrikanter
kasta sig över en artikel, som visat sig vinstgivande.
Att ohäjdad konkurrens snart måste förstöra alla
vinstchanser synes icke vara klart för dem.
Skulle man draga ut konsekvensen av denna
uppfattning, måste man komma till slutsatsen, att
det icke är den banbrytande idén, skyddad av vad
man kallar ett »princip-patent», som har värde för
industrin, utan mängden av väl utförda detaljer,
som var för sig kunna patenteras, ehuru sådana
patent i allmänhet icke ensamma skapa något
privilegium. De äro fastmer avsedda att hindra direkt
efterapning — ett tillfälligt skydd till dess att någon
annan hittar på något bättre.
Jag tror emellertid att just utställningen i
Göteborg ger talande bevis för att den verkliga,
banbrytande uppfinnartanken har en oerhört stor betydelse
för industrin. Men det vore fullständigt felaktigt
att därav sluta till att de små uppfinningarna —
de patenterbara förbättringarna — skulle vara
mindre värdefulla. Tvärtom! det är just samverkan av
den banbrytande idén och det fortgående
konstruk-tions-arbetet som skapar den stora industriella
framgången.
Nu är det ett faktum, bevisat av rik erfarenhet,
att stora uppfinningar sällan göras inom den
industri, som exploaterar dem, det är t. o. m. rätt
ovanligt att de göras av specialister i facket. Ofta nog
är det helt utomstående som finna på de
epokgörande idéerna. Orsaken härtill är väl sannolikt att
söka i specialistens inarbetade uppfattning av
tekniken, sådan den utvecklat sig; han är så
sammanväxt med sin tekniska kunskap att han icke kan
frigöra sig från dess herravälde. Ett industriföretag,
som av princip aldrig förvärvar något patent av
utomstående, torde sålunda i regel vara utestängt
från verkligt epokgörande nyheter.
Men därav följer också faran att vid en viss
tidpunkt bli ohjälpligt distanserad. Det förhåller
sig nämligen så, att själva experimentarbetet med
en ny upplinning ger en mängd nya uppslag, av
vilka somliga kunna visa sig mycket värdefulla.
En fabrik, som, må vara vid sidan av sin
verksamhet, driver exploatering av «n ny uppfinning, blir
sålunda i tillfälle att uttaga nya patent, att s. a. s.
förskansa sig på det nya området och slutligen
befästa sin ställning, så att den blir nästan ointaglig. I
varje fall har en dylik företagsam fabrik skaffat sig
ett försprång och förvärvat en värdefull erfarenhet.
Om vi kasta en blick på de stora
industriföretag, som ovan namngivits, finna vi förträffliga
exempel som illustrera denna utvecklingsgång. SKF
grundades på en ny uppfinning, men har sedan
genom ett systematiskt experimentarbete skaffat sig
en massa nya patent, bl. a. på tillämpningar av
kullagers användning för olika ändamål. Sålunda har
inom fabriken nyligen blivit löst en uppgift av
utomordentlig praktisk betydelse, nämligen
användning av rull-lager inom järnvägsdriften. Men Skf
har sökt ytterligare utvidga sin verksamhet på
områden där dess stora erfarenhet av precisionsarbete
och stålhärdning kan vinna tillämpning, och därvid
icke tvekat att förvärva nya uppfinningar utifrån.
Den delade vev-axeln med rull-lager samt
precisions-gängtappen ge anvisning på nya tillverkningar, som
efter all sannolikhet komma att bli av stor
betydenhet.
Aseas utställning ger överflödande bevis på att
bolaget följer med sin tid och driver ett energiskt
experimentarbete på skilda linjer. För detta
ändamål samarbetar bolaget även med andra industrier,
exempelvis med Junebolaget, som i förening med
Asea konstruerat en ny elektrisk plog, och med
Atlas Diesel, vars samarbete resulterat i de
dieselelektriska motorvagnarna, som just nu vunnit stora
framgångar. Asea har också från Schweiz köpt
patent och tillverkningsrätt å ett nytt isoleringsämne
av överlägsen kvalité.
Separator är en typisk uppfinningsindustri,
grundad på en ny epokgörande idé. Utan De Lavals
geniala uppslag hade denna världsfamnande industri
aldrig kommit till, men det var tack vare ett från
utlandet köpt patent som dess ställning befästes.
Nydaningsarbetet har alltjämt fortsatts och bolaget
har i denna stund ett stort antal goda patent som
skydda dess position, oaktat de grundläggande
patenten längesedan utgått. Det har redan nämnts
att den nya mjölkningsmaskinen, Alfa-Laval, som
väntas bli en lika stor artikel som separatorn av
samma namn, konstruerats av amerikaner.
Sannolikt torde bolaget dock icke nått denna framgång,
därest det icke genom mångårigt experimentarbete
förvärvat tillräcklig erfarenhet på detta område.
Bolagets första mjölkningsmaskiner voro svenska
uppfinningar, gjorda av utomstående, och dess
senare förvärv av Lindströms Omegamaskin kan ju
anföras som ett bevis för bolagets ständigt vakna
intresse att förvärva det bästa, som stått att få,
oberoende av härkomsten. Det är ganska naturligt att
ett bolag som driver en så vidsynt politik, till sist
måste gå fram som segrande i konkurrensen. Ab.
Gasaccumulator, grundat på Gustaf Daléns numera
världsberömda uppfinningar, framträder
imponerande på utstäifningen, icke minst genom fyrtornet,
som fått en så dominerande plats vid bergbanans
slutstation. Det torde vara denna tidskrifts läsare
väl bekant, hurusom AGA rastlöst arbetar på att
utveckla sin verksamhet på olika linjer, exempelvis
järnvägs- och luftfartssignaleringen, autogensvetsning,
etc. Detta bolag har den sällsynta fördelen att
under lång tid draga nytta av en stor uppfinnares
arbete på skilda områden; hans rikedom av idéer
synes giva företaget en mer än tillräcklig fond av
initiativ.
Ab. L. M. Ericsson & Co:s utställning synes mig
ge det mest slående bevis på nyttan, att icke säga
nödvändigheten av fortsatt experiment- och
uppfinnarverksamhet, även vid stora industrier med befäst
väridsposition och lysande ekonomi. Under mer
än ett decennium har bolaget oförtrutet arbetat på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
