Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
255
att lösa den automatiska växlingens problem. Den
grundläggande idén till det system, som nu visas i
sin fulländning på bolagets utställning, förvärvades
av en utom bolaget stående ingenjör, en statens
tjänsteman; men hade bolaget icke, under ganska
osäkra utsikter till framgång, börjat och fullföljt
detta arbete med stora ekonomiska uppoffringar,
skulle det nu befunnit sig i det föga avundsvärda
läget, att se sig distanserat av yngre och mera
vakna konkurrenter. Tack vare den automatiska
växel av överlägsen konstruktion som nu
exploateras av L. M. Ericsson, kan bolaget i närvarande
stund bokföra en stor mängd givande beställningar.
Vid en kritisk punkt i utvecklingen, då den
automatiska växeln slår igenom, är segern icke en
lycklig tillfällighet. Den kan i detta fall betraktas som
belöning av en energisk strävan att alltid vara främst,
att förvärva det bästa och därav göra det bästa möjliga.
Jag skulle kunna fortsätta och tala om Ruuths
ångackumulator, bröderna Ljungströms storartade
arbeten, Carlstedts area-regulator m. m., men vad
jag anfört torde vara tillräckligt för att klargöra
meningen, nämligen att industrin icke kan undvara
vare sig de stora, banbrytande uppfinningarna eller
de mindre, som förbättra konstruktionerna eller
underlätta tillverkningen. I själva verket är det
uppfinnararbetet som ger utslaget i den ekonomiska
konkurrensen — den industri som försummar det
blir förr eller senare ohjälpligt efter. Egentligen
borde varje framåtsträvande industri avsätta en
lämplig andel av årsvinsten till inköp av
uppfinningar och till experiment. Det ligger i sakens
natur att en stor del av dessa pengar komma att bli
bortkastade, men de lyckade resultaten skola
mångfaldigt återgälda förlusterna. Det är ett stort
misstag att tro på egen självtillräcklighet. Ett företag
må vara aldrig så väl utrustat i fråga om
ingenjörskrafter, någon garanti finnes icke att de kunna
bemästra alla uppgifter som föreligga. Fabriksledningen
bör därför icke ställa sig avvisande mot uppfinnarna,
som ha något av värde att erbjuda, utan underkasta
saken en opartisk prövning. Ofta är det olämpligt
att en sådan granskning verkställes av fabrikens egna
ingenjörer, enär de ofta behärskas av en kanske
omedveten antipati mot utomstående »nyhetsmakare»
och stundom av expertens naturliga skepticism mot
ovanliga idéer drivas till överdrivet misstroende.
Om än dessa uttalanden ha en allmängiltig
betydelse, så gälla de dock i all synnerhet svensk
maskinindustri. Dess inriktande på precisionsarbete
av hög klass nödvändiggör den intimaste kontakt
med uppfinnararbetet. I själva verket lever hela
denna industri på uppfinningar och kan icke
existera utan dem. Ju mer denna sanning inses och
erkännes, ju bättre. Här ligger vår stora chans som
industrifolk. Svenskarnas ovanliga
uppfinnarbegåv-ning bör komma till sin rätt, men det har den
ännu icke gjort, därför att det saknas rationella
metoder att utnyttja det stora nationalkapital, som
vår upplinnarförmåga representerar. I stort sett
måste man säga att detta kapital vanvårdas, och det
är tyvärr ofta nog mer en tillfällighet än metodisk
skicklighet, då i enstaka fall en stor vinst utfaller.
Den stora utställningen i Göteborg ger påtagliga
bevis för att de industrier, soin expioatera
uppfinningar och experimentera, trots allt gå framåt,
medan de konservativa, som ej vilja offra något på
uppfinningar, stagnera och gå bakåt. Den senare
kategorin väcker ingen uppmärksamhet på
utställningen, den lyser i de flesta fall endast genom sin
frånvaro. Säkerligen hade det varit rättvist, om
utställningen givit uppfinnarna en honnör för den
utomordentliga insats de gjort i utvecklingen. Men
man letar förgäves — bortsett från Wenströms byst
— efter någon som hälst upplysning om dem, som
inlagt så stor förtjänst. Den enda utmärkelse som
i Göteborg kunnat vinnas av en uppfinnare,
nämligen konungens hederspris vid lantbruksmötet för
uppfinning av utomordentlig betydelse för jordbruket,
gick till — ett bolag. De andra hedersprisen
tilldelades personer för deras personliga förtjänster, men då
det gällde uppfinningar ansågs icke någon person
värdig, utan priset överlämnades till ett verkstadsbolag
för vissa framstående fabrikat, som dock icke
representera något verkligt banbrytande uppfinnararbete.
Jag anför detta förhållande, därför att jag finner
det i viss mån symtomatiskt för den likgiltighet,
som från det allmännas sida visas
uppfinnarverksamheten. Den utomordentliga tacksamhetsskuld, i
vilken icke blott industrin, utan även svenska staten
och folket i sin helhet stå till uppfinnarna, borde
i någon mån gengäldas genom offentligt erkännande
och understöd. Helt nyligen har Svenska
uppfinnareföreningen haft anledning att påpeka ett
missgynnande av dessa intressen i fråga 0111 statens njugghet
mot Patentverket; mycket mera skulle kunna
an-dragas av samma art. Så mycket större skäl finnes
då för industrins målsmän att träda i breschen
för uppfinnarnas sak, som i grund och botten är
identisk med den svenska industrins framtid.
Utströbart salpetersyrasuperfosfat,
enligt Voerkelius.
Då enligt nyare förfaranden salpetersyra kan
framställas billigt i stora mängder, så är det
önskvärt att använda denna syra i stället för svavelsyra
till uppslutning av fosfat. Härigenom skulle man
inbespara svavelsyran, vilken icke äger något värde
som gödningsmedel, och man erhölle direkt en
konstgödning, som innehåller de båda viktigaste
växtnäringsämnena, kväve och fosforsyra, i den
värdefullaste, vattenlösliga formen.
Salpetersyrasuperfosfatet har två mycket
obehagliga egenskaper, som förorsakat dess hittillsvarande
obrukbarhet. Salpetersyrans inverkan på fosfat
försiggår på följande sätt:
CasPaOs + 4 HN03 = CaH4P20s + 2 Ca (N03)2
Det sålunda uppkommande kalciumnitratet
förorsakar genom sin hygroskopicitet det första fetet:
Gödningsämnet upptar fuktighet ur luften och löser
sig. I fråga om kalksalpeter undanröjer man denna
olägenhet därigenom, att man genom tillsättande av
osläckt kalk alstrar en i luften beständig förening.
Denna utväg kan man naturligtvis icke begagna sig
av i fråga om superfosfat utan att åter göra det
olösligt. Vidare — och detta är det andra felet —
omsättes kalciumnitratet vid torkningen eller
lagrandet i högar med monokalciumfosfat till
dikalciumfosfat och salpetersyra:
Ca H4P2O8 + Ca (NOs> = 2 Ca H POi + 2 HNOs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
