Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Tekniker förbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. ra.
Nr 32 STOCKHOLM DEN 8 AUGUSTI 1923
Innehåll. Industritidn. Norden: Rättsskydd för vetenskapliga rön. Av Fdk. — Polermaskiner. Ref. av C. L. — Tekniskt
nytt från Tyskland: n}’ anordning för radiokonserter; korttidsmätare. Av dr Alfr. Gradenwitz. — Framsteg inom linhanteringen. —
Escaffres vindmotor. Ref. av K. Nn. — Det ekonomiska läget i Tyskland under årets första kvartal. — Utmatning av film från
filmrullens inre omkrets. Ref. av K. Nn. — Litteratur. — Förbättring inom lackeringstekniken. — Industrilönerna i Förenta staterna.
— Marknaden för metaller m. m. — Notiskrönika. — Svensk tidskr. för industr. rättsskydd: Patent, offentliggjorda av K.
patent- och registreringsverket. — Det industriella rättsskyddet och utställningarna i Göteborg, — K. patent- och registreringsverkets
kungörelser ang. patent. — Eftertryck av redaktionella resp. signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen
påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Rättsskydd för vetenskapliga rön.
I Revue Générale de L’Electricité* redogöres i
en artikel för vissa strävanden i Frankrike att skaffa
åt vetenskapliga forskare ekonomisk ersättning för
resultatet av deras rön, även om dessa icke skulle
kunna göras till föremål för patentskydd.
Ett förslag av J. Barthélémy behandlas särskilt
utförligt. Denne ville åt var och en, som har gjort
en vetenskaplig upptäckt, av vilken en annan
person gör sig en ekonomisk fördel, tillförsäkra en viss
andel i vinsten. Den vetenskapliga äganderätten
skall enligt detta förslag uppstå utan särskilda
formaliteter redan i och genom att ett vetenskapligt
rön göres. Rättsanspråken böra kunna göras
gällande från dagen för offentliggörandet, Den, som redan
förut praktiskt utnyttjat det vetenskapliga rönet,
skall naturligtvis ej beröras härav. Den
vetenskapliga äganderätten skall i motsats till patent ej lämna
någon uteslutanderätt, utan upphovsmannen skall
vara skyldig att åt var och en, som därpå gör
anspråk, lämna en licens; denna licens har sålunda
karaktären av en tvångslicens. Något
utövningstvång bör ej finnas. Skyddet bör liksom i fråga
om äganderätten till konstnärliga alster vara till 50
år efter upphovsmannens död och bör kunna övergå
till direkta avkomlingar.
Den väsentliga skillnaden gent emot patent
ligger sålunda däri, att det vetenskapliga
äganderättsskyddet skall omfatta alla lagar och nya rön,
härrörande från naturvetenskapligt arbete, vilka icke
enligt patentlag kunna bliva föremål för skydd; att
alla formaliteter för bevisande av rätten inskränkas
till det minsta möjliga; att i stället för
uteslutanderätt träder skyldighet till lämnande av licens; och
att skyddets varaktighet är väsentligt längre än ett
patents.
Barthélémy vill i fråga om uppfinningar av
anställda på detta sätt även göra det möjligt att, ehuru
ett patent på grund av avtal kan tillfalla
uppfinnarens arbetsgivare, likväl den vetenskapliga
skyddsrätten förblir den anställdes egendom. I
sammanhang härmed påyrkar Barthélémy en förlängning av
patenttiden och borttagandet av årliga patentavgifter
liksom i Amerikas Förenta Stater.
Ett annat förslag härrör från Confédération des
Travailleurs Intellectuels, vilket förslag i viss mån
tar mera hänsyn till de praktiska svårigheterna.
Nämnda förening har fullständigt klart för sig, att
under årens lopp talrika rättsanspråk skulle komma
att hopa sig och efter hand omöjliggöra ett
industriellt utnyttjande av vetenskapliga rön. Liksom
Barthélémy förordar man ej någon uteslutanderätt,
utan vill man i stället hava licenstvång. Dessutom
bör staten hava rätt till exploatering för allmänt
väl eller för statens försvar. Såsom bevismateriel
för att den vetenskapliga skyddsrätten är förhanden,
skall ett offentliggörande i en vetenskaplig tidskrift
av rang tjäna, för att man skall kunna fastslå
datum för skyddets början ocli göra intresserade
uppmärksamma på den vetenskapliga upptäcktens
existens. Härvid synes föreningen emellertid hava
förbisett den omständigheten att icke sällan just i
vetenskapliga tidskrifter artiklar inflyta försenade
månader ja mången gång mer än ett år, vilket
skulle medföra de oangenämaste följder för
upphovsmannen till den vetenskapliga skyddsrätten.
Licensens belopp bör, om parterna icke kunna enas,
bestämmas av domstol, och licenserna skulle
uppbäras av en central liksom av Société des Auteurs,
vilken central skulle tillvarataga skyddsrättsägarnas
intressen och fördela licenserna.
Det ifrågavarande rättsproblemet är obestridligt
mycket intressant, och man kan ej förneka, att
mycket som kan anses berättigat inneslutes i de
båda förslagen. Dessa synas dock ännu vara något
omogna och oklara och kunna väl endast tjäna
som utgångspunkt för en diskussion av frågan. I
Elektrotechnische Zeitschrift* framlägger ett
patentombud, dipl.-ing. H. Herzfeld, sina tankar om de
båda förslagen. Man kan i mångt och mycket
instämma i vad ing. Herzfeld anför.
Om en vetenskaplig skyddsrätt med så fria
former uppstår utan någon avgift till staten,
framhåller ing. Herzfeld, så kommer man naturligtvis
att rikta sig på att giva uppfinningarna en sådan
form, att man kan göra anspråk på vetenskaplig
skyddsrätt och ej begära patent, vars beviljande i
flera länder ju är beroende på resultatet av en
nyhetsprövning, och vars varaktighet i nästan alla
länder är beroende på inbetalandet av årligen
stigande avgifter. Många uppfinnare skulle på grund
av enkelheten och billigheten vid grundandet av
rättsskyddet gärna avstå från en uteslutanderätt och
* Bd 13, 1923, sid. 463.
* Häfte 24, 1923, sid. 568.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
