Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
INDUSTRI T IDNINGEN NORDEN
i stället nöja sig med licenstvånget, då därigenom
chansen att draga inkomster av uppfinningen skulle
i väsentlig mån ökas. Den mycket utbredda
användningen av den i England sedan år 1919
införda »Licences of Right» — genom vilken
patentinnehavaren förpliktigar sig att tilldela den
anställde en licens mot överenskomna villkor, varemot han
blott har att gälda halva årsavgifterna — talar
åtminstone härför.
Andra betänkligheter härröra från svårigheten
att påvisa prioriteten för det vetenskapliga rönet,
vidare från möjligheten att en vetenskaplig upptäckt
blivit glömd och senare åter upptagits. För nya
industrier skulle vidare uppstå en oerhörd belastning
av skyddsrätter, som på grund av den långa
skydds-rättstiden skulle verka synnerligen tryckande. Man
må blott tänka på att hela den elektrotekniska
industrin i nästan alla dess tillämpningsområden
vilar på en rad vetenskapliga lagar (Ohmska lagen,
Kirchhofska reglerna, Jouleska lagen, Coulombs lag,
Faradayska kraftlinjeteorin osv osv) för att inse,
vilken hoptrasslad härva av skyddsrätter, som till
och med vid relativt enkla saker skulle komma i
betraktande. Det urval, som äger rum i fråga om
patent genom nyhetsprövningen, genom fordran på
en ny teknisk effekt, genom stigande årsavgifter och
genom den kortare livslängden, och som förhindrar
industrins översvämmande av ett otal skyddsrätter,
skulle här saknas. Därjämte skulle den
ekonomiska belastningen å industrin bliva outhärdlig genom
den vetenskapliga skyddsrätten, om den ej samtidigt
infördes i alla länder, enär vid införandet i ett enda
land av licenstvånget industrin där skulle bliva
oförmögen till konkurrens.
Man måste vidare betänka, att en avsevärd del
av de naturvetenskapliga forskarna stå i statens
eller offentliga organisationers tjänst, varigenom de
med användande av dessas laboratorier och medel
sättas i stånd att idka vetenskapligt arbete och
upptäcka nya lagar.
Slutligen föreligger den faran, att man ej vet,
var man skall sätta gränsen, om alla möjliga
prestationer skola belönas med särskilda skyddsrätter.
Många affärsmän, industriidkare och andra personer
i offentlig tjänst gagna ofta mänskligheten i vida
högre grad genom nya förslag i fråga om affärer
och organisation, än vad som sker genom
upptäckandet av en ny vetenskaplig lag, och konsekvent
borde man då även belöna sådana nya förslag och
över huvud taget vaije icke alldaglig idé med
rättsskydd. Men detta leder tillbaka till de lyckligtvis
sedan länge övergivna monopolen från de tider, då
det ej fanns något patentskydd.
Om sålunda mycket allvarliga betänkligheter
mot ett vetenskapligt rättsskydd kunna resas, så
får man å andra sidan ej glömma, att liknande
betänkligheter även gjordes gällande vid patentlagarnas
tillkomst.
Fdk.
Polermaskiner.
Nedanstående data ur en synnerligt viktig
maskintyps utvecklingshistoria äro hämtade ur en
uppsats i »Machinery».
Numera kan marknaden beträffande
polermaskiner tillfredsställa den mest fordrande köpares
krav, och detta i fråga om såväl maskintyp som
bearbetningsområde. Det var icke så väl i forna
dagar, då man icke hade ögonen öppna för de stora
möjligheterna och därför lade ned mycket litet
arbete på dessa maskiners konstruktion. I regel
måste förr i tiden den, som hade behov av en
maskin av ifrågavarande slag, själv både konstruera
och utföra maskinen. Skivorna, som ju då gjordes
av jämförelsevis liten diameter, voro mestadels av
trä med läder på bearbetningsytan, ibland av
hoplimmade segelduksskivor eller utförda på något
liknande sätt, och bearbetningspåkänningarna voro
obetydliga. Då för tiden var det sällsynt att man
använde en skiva av större diameter än 300 mm, och
den vanligen använda storleken var 200 à 250 mm.
Angående den maskintyp, som i dessa tider
användes, utgjordes denna helt enkelt av en kolonn
av gjutjärn, placerad på en grundplatta på golv eller
bänk, och upptill utbildad med ett par V- eller
U-formade armar med lager av gjutjärn, eventuellt
babbitsfodrade, som uppburo arbetsspindlarna.
Lagren voro korta och spindlarna långa, så att
skivorna kommo att bliva placerade ett gott stycke
från maskinramen, i ändamål att erhålla lämpligt
svängrum för arbetsstycket, som ju måste vridas
och vändas runt om skivan. Det är klart, att även
vid användning av de minsta skivor, sliptrycket
måste förorsaka kraftiga påkänningar på lagren och
att dessa på grund därav icke blevo långlivade.
Visserligen uppgingo icke underhållskostnaderna till
några betydande belopp, men slitningens inflytande
på arbetets kvalitet var av mycket stor betydelse
på grund av spindelns vibrationer, vilka ju måste
Fig. 1. »Cupola-Jack »-polermaskin.
tilltaga i den mån slitningen ökades. Ett billigt
och kvickt utfört arbete var med en sådan maskin
hart när omöjligt att ernå. En annan nackdel var,
att de billiga och enkla maskinerna icke voro
lämpade för de höga sliphastigheter, vilka mången gång
voro nödvändiga.
En annan typ av de äldre, i Amerika använda
maskinerna var den s. k. »cupola jack»-maskinen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
