Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
265
skaftet, varvid bladet stödes av ett anhåll.
Ställningen är parallell med skivans axel, och maskinens
rörelsemekanism för bladet nedåt längs skivans yta
samt för kniven på samma gång fram och tillbaka. Då
sålunda tvenne olika rörelser meddelas knivbladet,
försvinna de eljest uppträdande antydningarna av
den riktning, i vilken arbetet utförts. I Amerika
och England har denna maskintyp standardiserats
för användning inom knivfabrikationen.
Sådana maskiner, som användas för att polera
större plana ytor, vilka t. ex. förekomma å
spisel-plattor m. m., hava ett rörligt bord och en
transportör, vid vilken arbetsstycket anbringas. Olika
poler-skivor för olika operationer föras automatiskt över
ytan allt efter som den matas framåt, så att såväl
grov- som finpolering utföres i en operation efter
vartannat. De procedurer, som innefattas i den
nämnda automatiska bearbetningen, äro
grovslip-ning, elastisk slipning och polering.
En annan maskintyp, vilken stundom kallas
Tekniskt nytt från Tyskland.
Av dr Alfred Gradenwitz.
Ny anordning för radiokonserter.
Efter att för kort tid sedan i Berlin hava
demonstrerat ett märkligt »talande film »-system, gåvo
uppfinnarna J. Massolle, H. Vogt och dr J. Engl
nyligen en lyckad uppvisning av samma metods
användning i
radiotele-fonins tjänst. Ehuru
det naturligtvis ej skulle
bereda någon svårighet
att installera de
utförande konstnärerna i
någon trådlös
storstation — om också
hundratals mil ifrån
konserthallen — föredrogo
uppfinnarna av rent
praktiska skäl att nöja
sig med en anordning,
därvid både
föredragssalen och konserthallen
befunno sig i särskilda
flyglar av samma
byggnad och genom en
trådledning stodo i
förbindelse med varandra.
Själva principen
beröres givetvis
härigenom icke alls.
»Tri-Ergon »-systemet
är baserat på en följd
nya apparater, som var
för sig utgöra ett
betydelsefullt framsteg. I första rummet begagnas en
alldeles ny mikrofon (kaiodofon, som den kallas), vilken
i motsats till den vanliga konstruktionen alldeles
saknar mekaniska svängningsorgan. Genom en i den
fria atmosfären glödande kropp (t. ex. stiften å en
Nerntslampa) ioniseras den omedelbart omgivande
luften, dvs att den göres ledande. Om man i denna
»homemade», består av å huvudet till en
metall-hyvelmaskin uppmonterade polerskivor, tre eller
fyra till antalet, vilka få bearbeta i magnetchuckar
uppsatta arbetsstycken. I sådana maskiner
uppsättas skridskojärn eller andra delar av långa och
smala dimensioner, vilka kunna uppsättas i grupper
till ett antal av 100 st. Skivornas arbetssätt är
automatiskt sålunda, att den först mot arbetsstycket
antryckta skivan fortsätter sitt arbete så länge som
dess arbetsyta är i gott stånd. Så snart ytan
förlorat sina arbetsegenskaper, föres skivan undan ocli
nästa skiva föres fram etc.
Ehuru de ovan beskrivna maskinerna äro
de vanligaste, och kunna anses som
standardmaskiner för den ifrågavarande bearbetningen, hava
en mängd specialmaskiner av annan konstruktion
kommit till användning, vanligen gjorda av en eller
annan firma för eget bruk men mera sällan
saluförda i marknaden.
C. L.
ioniserade luft doppar ett med ljudtratt försett litet
anodrör, passerar, då man anbringar en
anodspänning om 200—300 voit, en ionisationsström till
anoden. Tryckvariationer, t. ex. gasrörelser som
framkallas genom de av ljudtratten uppfångade
ljudvågorna, förändra strömstyrkan: över
ionisations-strömmen uppkommer en växelström som motsvarar
de akustiska variationerna. Emedan man ej har
några mekaniska mellanorgan, membraner etc,
såsom vid kontaktmikrofonen, är denna växelströms
karaktär alldeles proportionell med
Ijudtrycksvaria-tionerna samt kan, efter att hava mottagit en
lämplig förstärkning, tjäna till en fullt ren
ljuduppteckning och -överföring.
Fig’. 2. Statofonen, högtalande telefon.
Den av uppfinnarna begagnade förstärkaren,
propotionell-förstärkaren, som den kallas, är så
konstruerad, att alla selektiva inflytanden elimineras —
inflytanden sådana som svängningskretsar, vilkas
egen period ligger inom de akustiska frekvensernas
område, givetvis äro underkastade. Förstärkaren är
en lågfrekvensförstärkare, vars trenne rör kopplas
med varandra utan självinduktion. Den förstärker
strömmar om 10 -7 amp. (vilka iakttagas med den
känsligaste telefonen) till omkring 10 watt svängande
energi, varvid alla frekvenser inom det akustiska
området (50—25 000) på samma sätt behandlas.
Den tredje Tri-Ergon-apparaten, statofonen (fig.2),
Fig. 1. Katodofonen, en ny
mikrofon utan membran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
