Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
INDUSTRI T IDNINGEN NORDEN
skinens placering de största möjlighetér med
hänsyn till utrymme, belysning m. m. Olägenheter
göra sig visserligen gällande, då man använder
växelström, ity att det icke är möjligt att alltid giva
de utbytbara skivorna av växlande diameter den rätta
hastigheten, men vid användning av likström kan
hastigheten utan svårighet anpassas. I allmänhet är
det lämpligt att vid polermaskiner använda motorer
med slutna hus, men som man alltid måste räkna
med möjligheten att motorn överhettas, bör
motorhuset ventileras, varvid inloppet tages från
poler-verkstadens omgivning och utloppet går till
ventilationsavloppet.
Underbyggnad.
De stora hastigheterna föra med sig
nödvändigheten av att grunden är synnerligen solid och
stabil. Det hjälper ingalunda att konstruera
maskinstativet extra stadigt, om maskinen uppställes på ett
trägolv; det kraftigaste stativ kommer att vibrera
till den grad, att maskinskötaren blir uttröttad och
arbetets kvalitet äventyras. Maskinens uppställning är
sålunda ett mycket viktigt moment, så mycket viktigare
ju finare arbete som erfordras. Som vibrationerna
ofta nog förorsaka, att golvbeläggningen slås loss,
bör man lägga kraftiga träbjälkar, t. ex. 150 X 200 mm
eller 200 X 250 mm under golvet på längden under
balkarna och under maskinraderna och förankra
maskinerna vid dessa, så att alla en viss maskins
rörelser fortplantas över en stor yta. Även i
modärna anläggningar, t. ex. med stålbalkar och
trägolv av 75 à 125 mm tjocklek visa vibrationerna
en tendens att lyfta golvplanet, varför det även här
är lämpligt att införa liknande förstärkningar som
den ovan omnämnda.
Automatiska och halvautomatiska maskiner.
Behovet av automatiska polermaskiner ha
fram-tvungits av samma omständigheter, som haft till
följd efterfrågan på automatiska maskiner i allmän-
Fig. 3. Automatisk polermaskin för bordsknivar.
het. Sådana maskiner användas numera i skilda
storlekar och av olika typer, det senare beroende
av arbetsstyckets form och facon samt av
arbets-ytornas belägenhet ocli utformning. De äro van-
Fih- 4. Automatisk polermaskin för knivar,
visande hållaren för arbetsstycket.
ligen så anordnade, att den del av maskinen, vid
vilken arbetsstycket anbringas, kan inställas i
godtycklig ställning i förhållande till skivorna, och att
spindelhuvudets rörelser kontrolleras av
maskinskötaren. Arbetsstycket kan efter önskan bringas i
rotation i samma eller motsatt riktning relativt
skivan. Arbetsstyckets rotation kan stoppas medelst
en trampa, som tillslår bromsen och lossar chucken.
Maskinerna, vilka i synnerhet funnit användning för
skärverktyg och ugnstillbehör, äro avsedda för
samtidig grov- och fmbearbetning.
För köksknivar, förskärarknivar,
slaktarknivar, och i allmänhet skärverktyg med stålblad
av jämförelsevis platt utformning och vilka icke
skola pläteras, användas företrädesvis en sådan
maskin, som visas i fig. 2. Tvenne polerskivor
rotera i motsatta riktningar, den ena på en fix, den
andra på en mot fjäderverkan rörlig axel, varigenom
skivornas tryck mot knivbladet kan regleras. Bladet
vilar mot en support, och vid bladets uppsättning
föras skivorna först från varandra, varefter de
sammanföras så att båda trycka mot bladet, som
därefter drages ut från skivorna. Det är härvid av
vikt, att fjäderns reglering och skivornas storlek,
ytterkontur och mjukhet medgiva full anliggning
mot hela bladets bredd under operationen. Olika
breda blad tarva därför olika skivor och sådana
blad, som äro avsedda för t. ex. slaktar- och
förskärarknivar, erfordra skivor av jämförelsevis stor
diameter och rak ytterkontur, under det att blad för
pennknivar bearbetas med små skivor.
I fig. 3 visas en annan typ av automatiska
polermaskiner, som även användas i
skärverktygs-industrin och i vissa fall för polering av andra,
liknande alster. Verkan av denna maskin företer en
viss likhet med damascering, vilket är en följd
därav att arbetsoperationen företages på sådant sätt, att
icke någon distinkt verkan av en rätlinig
polerings-rörelse kan påvisas, såsom fallet är t. ex. vid den
förut beskrivna maskinen.
Fig. 4 åskådliggör huru denna maskin arbetar.
Kniven A uppsättes i en hållare, soni fattar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
