- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioförsta årgången, 1923 /
333

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Tekniker förhund.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent^
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.

Nr 40 STOCKHOLM DEN 3 OKTOBER 1923

Innehåll. Industritidn. Norden: Två städer. Av ing. Chr. Sylwan. — Spec.-meddel. fr. Göteborgsutställn. IX. Ab. Malcus
Holmquist. X. E. A. Rosengrens kassaskåpsfabrik. — Uppfinnaren och de svenska patentmyndigheterna. Disk. vid Uppfinnaremötet.
Anför:n av ing:na Ad. Johansson och G. Seth. — Kocks torveldningsugn. — Prisuppgifter på järn. — Notiskrönika. — Svensk
tidskr. för industr. rättsskydd: Patent, offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelser
ang. patent. — Eftertryck av redaktionella resp. signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig
ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.

Två städer.

Svea rikes över- och undersåtar ha detta år
haft så mycket att beställa med rikets andra stad,
att det förefaller som om någon oro börjat råda för
och uti dess första. Aktuellt symtom är det
mångstämmiga och ivriga värnandet om planen att
förlägga det blivande tekniska museet, »Industrimuseet»,
till huvudstaden och ingalunda till Göteborg såsom
nyligen där med visst eftertryck föreslagits.

Det vill naturligtvis till att behålla
hjärteklapp-takten normal och huvudet kallt, när man plötsligt
finner sig hava blivit ett märkligt kulturcentrum
och när en sådan härlighet som all världens
komplimanger i ett nu ymnigt bestås. Men det fordras
också stor sinnesstyrka på sitt håll utsocknes vid
att nödgas bevittna denna konkurrerande upphöjelse,
när man är van att hors de concours mottaga det
allra mesta av salongens förtjusta och underdåniga
hyllningar. Göteborg har nu prövat storhetens triumf
och motser festanordningarnas bortstädning med
helt naturligt vemod. Mycket har ditbragts för
representationens och glansens skull, och dagen efter
måste man ju, även i de bästa familjer, återlämna
det lånade av bordssilvret och annat vackert
tillbehör, vilket kan vara mycket påkostande — även i
de allra bästa familjer. Stockholm har under denna
svåra sommar legat liksom litet avsides och har
rent av måst finna sig uti att låna av låntagaren,
exempelvis den skottska säckpipemusiken. I början
gick det väl an: huvudrestaurangen på
Jubileumsutställningen erbjöd läskande angreppspunkter för den
något torr i halsen vordna stockholmska kritiken;
men Nemesis vakade och styrde om att serveringen
vid Stadshusinvigningen gick si och så, vilket
utförligt kvitterades av göteborgspressen. Och alltsedan
har Göteborg skönt hävdat sin ära, medan
Stockholm framlevat en trist, grådaskig eftersommar.

En smula rivalitet, framträdande i petitesser,
vilken dock utan tvivel är långt mera till gagn än
till skada.

*



För vår tid ter sig Stockholms hegemoni
oantast-bar. Det står visserligen ej uttryckligen i rikets
grundlagar, att Stockholm, det och intet annat, skall
vara högsätet. Landet kan regeras från vilken ort
som helst. Och vissa näringar eller allmänna
landsintressen ha valt annan plats som huvudort. Men
tydligt är, att historiska och geografiska betingelser
århundrade efter århundrade hävdat huvudstadens

belägenhet såsom den lämpligaste. Rikets geografiska
byggnad vetter med sin fria långsida mot öster och
huvudstaden ligger osökt väl till såsom denna
kuststräckas kommersiella tyngdpunkt. Utlandet,
därifrån betraktat, är Finland, Ryssland, Estland,
Lettland, Lithauen, Ost-Preussen och Polen — de flesta
f. d. svenska provinser. Sveriges största politiska
kraftkomposant har alltid varit riktad österut.
Stockholm blev ett geopolitiskt centrum, skyddat av en
skärgård full av farligheter, med hela den svenska
bygden alltifrån Falsterbo till Kummavuopio och
bort till Skagerack som uppland, varöver ett
tämligen rikt kommunikationsnät utlagts medelst
järnvägsspår och kanaler från detta centrum.

Men Göteborg grundlades, visserligen ej som
utgångspunkt för transoceana motorfartygslinjer....
Samhället växte, försökte sig på långväga handel
över oceanerna, måste avstå, men tog upp sig igen
och blev 1923 års mest bemärkta och besökta
svenska stad. Det lade redan från början beslag på en
stor del av västra Sverige som uppland,
järnvägslinjer sökte sig dit från Småland, Västergötland,
Dalsland, Norrland, Bohuslän, ja även från Norge,
och vattenvägen till Vänern förbättrades. Så
tillkommo de stora transoceana ångbåts- och
motor-fartygslinjerna, bland dem reguljär passageraretrafik
på New York. Under krisåren sedan 1914 hava de
göteborgska köpmännen varit försiktigare än de
stockholmska, och samhället erfar utan tvivel icke
någon svårighet att bära kostnaderna för
sommarens evenemanger — förmodligen komma alla
utlägg snällt tillbaka med rundlig ränta. Om än den
göteborgske affärsmannen (och andra med honom)
nedvärderar jubileumsårets extra omsättning till
blott en episod, vars vågor i händelsernas hav snart
dö ut, förblir dock Göteborg vårt lands förnämsta
centrum för sjöhandeln; man behöver blott se
Sveriges karta och litet statistik för att därom känna
sig förvissad. Stockholms sjömerkantila läge skulle
visserligen betydligt förbättras medelst havsisbrytare
och annat, men den fria sikten över världshaven är
Göteborgs prerogativ.

Nå, i detta hänseende har Mälardrottningen ju
aldrig velat konkurrera med systern vid Västerhavet.
Den stolta har för övrigt ansett sig tillräckligt
mäktig ändå genom sin upphöjda rang och sina
naturliga behag.

Vare långt ifrån oss ett crimen læsæ
maje-statis! Men vi tycka oss skönja ofärd och kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1923/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free