Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
363
körningar, som ägde rum mellan Stockholm och
Malmö, båda gjordes av Saurer, om också ringarna
torde hava härtill medverkat, såsom jag här nedan
skall närmare påpeka. ■’.
För att öka vagnarnas nyttiga lastförmåga, utan
att öka hjultrycken, får man alltså i första hand -.!
söka förlänga hjulbasen, dvs med bibehållande av ,
framaxelns läge, flytta bakaxeln längre akterut intill j
en viss gräns, som dock ej synes böra förläggas .V,
fullt så långt bakåt som på Saurer. Givetvis kan j
man även i vissa fall genom hiulbasens förkortnings
medelst en tillbakaflyttning av framaxeln ernå samma
verkan. Gränsen för hjultryckets nyttiga minskning
på bakhjulen uppnås, när hjultrycket blir lika stort
på såväl fram- som bakhjul. Full utjämning av
hjultrycken kan dock ej vid nu vanliga automobiltyper
uppnås utan allt för stora olägenheter av annat
slag. Genom boggieanordningar eller särskilda
bilkonstruktioner kan man bättre behärska
tryckfördelningen och även uppnå lika hjultryck på
samtliga hjul under en 4-hjulig vagn. Vill man med en
boggievagn ernå största möjliga lastförmåga med
minsta möjliga hjultryck, ligger den lämpligaste
upplagspunkten i den lätt beräknade punkt, där
hjultrycken vid full last bliva lika stora på samtliga
6 hjul.
Två siffror av stort intresse hos en lastvagn äro
dels den nyttiga lastens förhållande till vagnens
dödvikt, dels den nyttiga lastens förhållande till vagnens
största hjultryck. Den förra siffran representerar
vagnens relativa vagnlastkapacitet, den senare dess
relativa våglastkapacitet. Uträknar man dessa siffror
för de i tävlingen deltagande vagnarna, erhåller man
följande tabell.
Tab. 8. Vagnarnas trafikkapacitet.
En vagnlastkapacitet av 1 innebär alltså, att
vagnen kan lasta en vikt, som är lika stor som dess
egen dödvikt. Är kapaciteten större än 1, lastar
vagnen mer, är den mindre 1, lastar den mindre än
sin dödvikt. Det är tydligen av vikt, att denna
siffra uppbringas så högt som möjligt för att vinna
en god vagnekonomi. I detta avseende står
»Tidaholm» oöverträffad med siffran 1,06, tämligen nära
följd av »Reo» med 0,96, under det att Saurer
kommer rätt långt under »Tidaholm» med siffran 0,94.
Vad som begänsar denna siffra uppåt, är tydligen
möjligheten av en fulländad konstruktion och
materialens praktiska utnyttjande i en jämnstark vagn
intill gränsen för de tillåtna påkänningarna.
En väglastkapacitet av 1 innebär åter, att
vagnen kan lasta en vikt, som är lika stor som dess
största hjultryck. Är denna kapacitet större än 1,
lastar vagnen mer, är den mindre än 1, lastar den
mindre än sitt största hjultryck. Genom att
uppbringa väglastkapaciteten till en hög siffra, kan man
för en och samma väg erhålla en ökad
trafikkapacitet. I detta avseende står »Saurer» mycket högt,
i det den uppvisar siffran 1,67, under det att
»Tidaholm» har 1,37 och den tredje i ordningen, den
ovannämnda »Reo», har en siffra av 1,34.
Väglastkapaciteten får särskilt betydelse i de fall, då
trafiktillståndet för automobilen skall förenas med
vägunderhållsskyldighet. Jämte sina bestämmande
faktorer, största hjultrycket och största tillåtna lasten,
är väglastkapaciteten den viktigaste siffran för
bedömandet av en lastbils vägtrafikegenskaper. Denna
kapacitet beror, förutom på vagnslastkapaciteten,
dvs på samma faktorer som denna, dessutom på
tryckfördelningen mellan hjulen. Dess höjning kan
sålunda, efter lastens fördelning lika på alla hjul,
icke drivas längre än till den gräns, som gäller för
vagnlastkapaciteten.
Tydligen kan man genom att giva var ocn en
av dessa siffror ett visst värde i förhållande till den
andra, sammanställa dem till en formel, medelst
vilken man kan uträkna fordonets generella
lastkapacitet i form av en siffra, som skulle bliva ett
visst medium mellan dem båda och kunna begagnas
som ett uttryck för vagnens relativa användbarhet
eller »trafikkapacitet» i förhållande till vagnar av
samma absoluta lastförmåga inom samma klass.
På goda vägar och under gynnsamma årstider måste
man lägga en större vikt vid vagnlastkapaciteten, på
dåliga vägar och ogynnsamma årstider — alltså för
svenska förhållanden i allmänhet — måste man i
stället lägga större vikt vid väglastkapaciteten. Då
redan ett aritmetiskt medium synes giva en bild av
förhållandet, hava dessa medier uträknats i tabellen.
Enligt dessa siffror skulle de tre främsta vagnarna
vara »Saurer», »Tidaholm» och »Reo» i nu nämnd
ordning, varvid torde vara överflödigt påpeka, att
hänsyn måste tagas även till de olika klasser
vagnarna tillhöra, och att användbarheten jämväl och
i hög grad beror av de totala driftkostnaderna,
framför allt av motorns ekonomi och driftsäkerhet.
Beträffande vagnarnas dimensioner torde böra
anföras, att automobilomnibusen »Vulcan» hade en
karosserihöjd, som hindrade den att passera under
en vägport mellan Norrköping och Linköping,
varför den där fick lov att gå en omväg för att
kringgå detta ej beräknade hinder. Denna vagns höjd
över marken är 2,95 m, sålunda en väl stor höjd
för svenska landsortsvägar, å vilka den fria höjden
enligt Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens cirkulär
den 2 januari 1901 visserligen skall vara minst 3,6
m, men där vägportar med lägre höjd ändock äro
ganska vanliga.
(Forts.).
Canada har anslutit sig till
Pariskonventionen av den 20 mars 1883 rörande skydd för
den industriella äganderätten, vilken konvention
reviderats i Bruxelles den 14 dec. 1900 och i
Washington den 2 juni 1911. Denna anslutning
räknas från den 1 september 1923.
Fabrikat Dödvikt kg Nyttig last kg Hjultryek bak — kg [-Vagnlastkapacitet Väglastkapacitet »Trafikkapacitet»-] {+Vagnlast- kapacitet Väglast- kapacitet »Trafik- kapacitet»+} (medium)
G. M. C................ 1926 1500 1 358 0,78 1,10 0,94
Reo ..................... 1565 1 500 1116 0,96 1.34 1,15
Berliet.................. 1 600 1500 1325 0,94 1,13 1,04
Saurer.................. 3 200 3 000 1800 0,94 1,67 1,31
Tidaholm ............ 2 350 2 460 1 800 1,05 1,37 1,21
Vulcan ............... 4 000 2 000 1 800 0,50 1,11 0,81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
