Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o. Sto
ekholms Allm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 44 STOCKHOLM DEN 31 OKTOBER 1923
Innehållsförteckningen: se sista textsidan (bl. a. Jubileumsutställningen i Göteborg, revyart. XIV och XV, sid. 370; Upp finnaremötet, anföranden av
ing. C. J. Lundström, sid. 372, och gen.-dir. E. Björklund, sid. 373).
Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst 1923
ägde rum å akademins lokal i Stockholm den 24
dennes.
Närvarande voro kronprinsen, inbjudna
statsråd, chefer för centrala ämbetsverk mtl samt såsom
representant för Danmarks naturvidenskablige
samfund telegrafdirektör Johanssen. Akademins egna
ledamöter hade infunnit sig till stort antal.
Sammankomsten öppnades medelst ett
hälsningsanförande av præses, professor Henning Pleijel,
vändande sig främst iill kronprinsen, som
omedelbart efter anförandet tackade och jämväl betygade
sin livliga erkänsla för en från akademin mottagen
bröllopsgåva.
Ordet överlämnades så till akademins
verkställande direktör, kommerserådet Axel Enström,
som föredrog berättelsen över akademins verksamhet.
Denna har under redogörelseåret varit inriktad på
viktiga områden för svenskt näringsliv och för
teknisk utveckling, och ett flertal betydelsefulla arbeten
hava utförts resp. påbörjats.
Talaren började med att framhålla
spannmålstorkningens problem. Detta var redan under
föregående år föremål för utredning i samarbete med
lantbruksakademin. Den värmetekniska sidan av
problemet är klarlagd. Kärnpunkten har emellertid
befunnits ligga ej i bränslefrågan utan i
apparatan-skaffningen. Skall en torkning i större utsträckning
kunna komma till stånd, synes den, vad vårt land
vidkommer, böra ske företrädesvis hos
lantbrukaren, individuellt eller kooperativt inom ett trängre
område. Torkningsanordningen bör därför vara
enkel och prisbillig, och häri ligger svårigheten.
En annan för vår nationella hushållning viktig
fråga är den om framställning inom landet av kali,
i främsta rummet för jordbrukets behov. Akademin
har för ändamålet tillsatt en kommitté, som nyligen
avslutat det preliminära skedet av utredningen.
Kommittén har sökt skaffa en överblick över
tillgången på kalirikare bergarter. Vid därefter
företagen granskning av de utvinningsmöjligheter, som
kunna tänkas, har man i främsta rummet fäst sig
vid det s. k. Jungnerförfarandet i samband med
cementframställning. Avsevärda mängder kali skulle
kunna framställas inom Sverige, om den svenska
cementtillverkningen mera allmänt lades på denna
bog. Anmärkas må, att man funnit en betydande
och koncentrerad tillgång på leptit med 10 proc.
kalihalt i Stockholms skärgård. Vissa andra
utvägar att utvinna kali ha även befunnits vara värda
att närmare begrunda. Den viktigaste torde vara
bearbetningen av skifferaska. En lycklig lösning av
detta problem skulle gynnsamt påverka möjligheten
att taga ut olja ur skiffrarna.
Vad detta senare problem beträffar ha de
tidigare igångsatta undersökningarna av skiffrar och
oljeprodukter fortsatts. Vidare har oljeframställning
i mindre teknisk skala bedrivits dels i en av
akademin uppförd ’försöksugn dels enligt den
Bergh-Larssonska metoden. De utvunna oljorna skola
sedermera undergå förädlingsprocess och provas i
användning.
Användningen av sulfitsprit för motordrift är en
fråga, vilken länge varit föremål för debatt utan att
komma framåt. På sista tiden tycks det likväl som
om den skulle ha kommit i rörelse. Det är
närmast två metoder avseende sprit i blandning med
bensin eller bensol som man experimenterar med.
Såsom ett bestämt framsteg torde kunna antecknas,
att ett lämpligt denatureringsmedel för motorsprit
äntligen synes ha blivit funnet i krotonaldehyden.
Talaren nämnde även Fr. Ljungströms
luftförvärmare, vars ekonomiserande betydelse blivit
alltmera uppmärksammad,, och samme uppfinnares
ång-turbinlokomotiv, varav en ny typ är under
utarbetande. — Tysken Goldschmidts under sista tiden
framträdande uppfinning för tillgodogörande av
reaktionskraften vid slagverktyg, vid motorer med
fram-och återgående rörelse o. dyl. berördes jämväl,
därvid tal. antydde den mekaniska principen genom
analogi med vedertagna betraktelsesätt inom
elektrotekniken.
Efter en överblick på den utländska tekniska
forskningsverksamheten och akademins samarbete
särskilt med skandinaviska institutioner samt efter
redogörelse för en del andra ärendens läge ägnade
hr Enström slutligen några ord åt frågan om ett
industrimuseum. Det erinrades om att ett välordnat
tekniskt museum underlättar problemens
vetenskapliga bearbetning och att museet skulle få betydelse
för utvecklingen av vårt folks tekniska fallenhet, en
av våra bättre nationaltillgångar.
Kronprinsen överlämnade härpå akademins
mindre guldmedalj till byrådirektören och chefen för
telegrafverkets undervisningsanstalt J. G. Holmström
samt bergsingenjören C. J. G. Malmberg för en deras
gemensamma uppfinning på ståltillverkningens
område »carbometern», en apparat medelst vilken man
kan på ett rationellt sätt vid ståltillverkning följa
förändringarna i kolbadets kolhalt. (Vi torde bliva
i tillfälle att närmare redogöra för denna
uppfinning. Red.)
Högtidssammankomstens sista programnummer
var ett föredrag Klimatiska påverkningar på
byggnadsfasader av akademins ledamot professor Henrik
Kreüger.
Talaren visade först medelst diagram och
tabeller hurusom de klimatiska förhållanden (köld och
värme, fukt, blåst), som böra uppmärksammas av
varje byggnadstekniker, göra sig gällande med stora
differenser i vårt i norr-söder långsträckta land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
