Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
INDUSTR I T I DNIN GEN NORDEN
för att vid påföljande års möte i Teknologföreningen
kunna avge betänkande i ärendet. Den på föredraget
följande diskussionen erbjuder mycket av intresse.
Där förekommer ett synnerligen tänkvärt inlägg av
dåvarande rektorn för K. tekniska högskolan, prof.
Magnell, som t. ex. framhöll, att »ett tekniskt museum
giver den studerande, och särskilt den tekniskt
studerande ungdomen, vyer och arbetslust, dessa för
allt framåtskridande nödvändiga faktorer». Även
varnades för att draga trånga nationella gränser, ty
»tekniken är mera än något annat internationell».
I diskussionen deltogo kapten H. N. Pallin,
prof. V. Fellenius, byråing. E. G. Windahl, disp. C.
Sahlin och prof. G. A. Sellergren, varpå utseendet
av en kommitté beslöts. Denna sammanträdde den
4 juni 1910 och lämnade kapten R. Smedberg
uppdrag att inhämta upplysningar från skilda håll.
I juli 1910 utsändes ett cirkulär i över 800
exemplar till olika korporationer och personer. Härpå
avgåvos ca 16 % svar. Samtliga ansågo museets
tillkomst önskvärd. Kapten Smedberg lämnade i
maj 1911 en intressant bearbetning av de inkomna
svaren.* Såsom sammanfattning framhölls, att det
på de mest skilda håll finnes en uppriktig
förhoppning om museitankens förverkligande; önskligt är ett
planmässigt upplysningsarbete 0111 värdet av ett
museum. Sannolikt måste enskild offervillighet först
anlitas, för att företaget sedermera skall kunna
övergå i statsmakternas hägn. Redan här diskuterades
frågan: Stockholm eller Göteborg?
I september 1911 meddelades, att fraktfrihet för
museiföremål beviljats av ett antal järnvägar,
representerande 2 097 km!
Kommitterades vidare arbete kom snart nog att
förhindras genom kriget.
Tack vare en skrivelse från ingenjör R. Schlyter
återupptogs frågan i Teknologföreningen i februari
1919. Styrelsen tillsatte med anledning härav en ny
kommitté, som den 18 nov. 1919 avgav en skrivelse**
vilken av Teknologföreningens styrelse jämte
handbrev av 12 jan. 1920 översänts till
Ingenjörsvetenskapsakademien, som det tekniska museet ansetts
komma att ligga allra närmast och som under tiden
tillkommit till fromma för teknisk utveckling.
I Ingenjörsvetenskapsakademien hölls i höst ett
intressant föredrag av disp. C. Sahlin, som även
haft ett föredrag i Teknologföreningen den 6 okt. 1923.
(Redogörelse i Sv. D. den 7/io; jmfr även den 19
sept. 1923.)
Ingenjörsvetenskapsakademien har för att
underlätta anskaffandet av pengar ingått till K. m:t med
begäran om rättighet för anställandet av ett lotteri.
Den har även gjort andra framställningar som synes
erbjuda utsikter erhålla penningmedel för sakens
befordrande. Vidare har den redan upplagt en
teknisk samling i vilken så värdefulla föremål befinner
sig som De Laval’s efterlämnade papper.
Slutligen har i Stockholm prof.
Carlheim-Gyllensköld föranlett Vetenskapsakademien att
inrätta ett museum för de exakta vetenskapernas
historia. Som interimslokaler tillhandahållas tvenne
salar i Riksmuseum och det har redan lyckats prof.
G. att insamla en hel del föremål av stort värde
till en numerär av inemot 2 000 katalogförda
nummer; härtill ett inemot 1 000 nummer upptagande
* Teknisk tidskr. veckouppl. 41, sid. 157, 1911.
** Teknisk tidskr. veckouppl. 50, sid, 66, 1920.
bibliotek. En stor del av föremålen förskriva sig från
Vetenskapsakademiens fysiska institution, med en
mycket rik samling instrument av äldre tid.
Årsberättelser föreligga senast i Årsboken för 1923, som
nyligen utkommit.
Det är således icke så obetydligt som i senaste
tid i Stockholm åtgjorts för att förbereda ett
tekniskt museum och för att tillvarataga för
vetenskapens historia viktiga föremåi.
Emellertid torde även detta ej kunna tillmätas
någon större betydelse i frågan Göteborg eller
Stockholm.
Av allra största betydelse för frågans avgörande
är däremot det faktum, som redan framhållits från
skilda håll, nämligen att den större staden
Stockholm innesluter en mångfald sedan länge bestående
institutioner som äro ägnade att på ett organiskt
sätt ansluta sig till ett tekniskt museum och göra
ett dylikt fruktbringande, samt minska det
materialsamlande, som eljest bleve nödvändigt. Sålunda
förefinnas i Stockholm talrika specialsamlingar (som
liär må uppräknas i ordning efter C. Sahlin):
Järnvägsmuseet (kanske även i framtiden omfattande
automobiler); Telegrafverkets museum, Postmuseet
(Flygmaskiner?), Nordiska museet (viktiga
industrihistoriska samlingar), Lantbruksakademien,
Skogshögskolan, Veterinärinstitutet (Sundströmska
hov-beslagssamlingen), Stockholms stad; K. tekniska
högskolan (»Laboratorium mechanicum», Polhems
modeller), Artillerimuseum, Livrustkammaren,
Nationalmuseum, Riksbankens myntkabinett,
Musikhistoriska museet, Riksmuseum. Härigenom onekligen
högst betydlig inskränkning i erforderliga
nysam-lingar.
Ännu viktigare äro de parallella
forskningsmöjligheter, som Stockholm erbjuder i och med där
förefintliga arkiv och bibliotek såsom Kammararkivet
(den äldsta järnhanteringens viktigaste
urkundsam-ling med Bergskollegiets samlingar),
Kommerskollegiets, Patentverkets arkiv, Vetenskapakademiens arkiv
före 1800, Jernkontorets, Krigsarkivet,
Byggnadsstyrelsens, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens, Svenska
porträttarkivet (14 000 fotografier och porträtt, varibland
en mängd framstående tekniker); härtill kommer
huvudstadens stora bibliotek, K. biblioteket, K.
vetenskapsakademiens, K. tekniska högskolans
(innehållande Bergsskolans i Falun);
Ingenjörsvetenskapsakademiens, Jernkontorets (med stor bildsamling, från
gamla järnbruk och med registratur över flera tusen
målade vyer).
Härtill kommer de viktiga laboratoriehjälpmedel,
av skilda slag som förefinnas i huvudstaden.
Slutligen är det uppenbart, att ett tekniskt
museum i huvudstaden på grund av dess betydligt
större antal invånare och tillfälliga besökare
givetvis har större utsikter att bliva frekventerat och
därigenom nyttiggjort än i Göteborg.
Vid en jämförelse synes det mig därför klart,
att, såsom man tidigare framhållit å flera håll, ett
svenskt tekniskt museum bör förläggas till
huvudstaden.
Till Göteborg är det däremot alla skäl för att
ett sjöfartsmuseum förlägges. Man torde kunna
hoppas att det vidsynta intresse, varpå
Göteborgs-mecenater vid många tillfällen visat prov, skall
kunna komma ett tekniskt museum i huvudstaden
tilldels. Att ett allmänt tekniskt museum även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
