Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
395
skulle komma till stånd i Göteborg vore givetvis en
ekonomiskt omotiverad sak.
Sammanfattning.
Av en redogörelse för det nya Technisches Museum
für Industrie und Gewerbe i Wien framgår vilket
sprudlande liv man där vetat ingjuta i samlingarna;
detta i likhet med förhållandena i Tysklands och
Amerikas museer. Det stora härigenom skapade
intresset för industrin påverkar —■ genom en slags
återkoppling — på det gynnsammaste museerna
själva!
Det museum som måste komma till stånd i
Sverige bör icke förläggas till den stad, Göteborg,
som måhända i och för sig står relativt högst med
avseende på sitt museiintresse, utan till Stockholm
som i sina förefintliga institutioner har de största
förutsättningarna för att ett museum skall kunna
göras verkligt fruktbärande.
(Diskussionen, se denna tidning, nr 45 d. å., sid. 385. Red.)
Explosioners drivande verkan.
En explosion är som bekant en mycket hastig
förbränning, varvid ett fast, flytande eller gasformigt
ämne förvandlas till en överhettad gasblandning med
stor kraftutvidgande förmåga. För att explosionen
skall vara drivande och ej stötande eller splittrande,
måste förbränningsintensiteten hållas inom vissa
gränser. Ett mått härför är den tid som åtgår, till
dess maximitrycket uppnåtts. Ar tiden nästan
omätbart kort, blir verkan stötande eller splittrande.
Förbränningen benämnes då en detonation. Är tiden
däremot av sådan längd, att projektilen i ett
skjutvapen hinner tillryggalägga ett visst stycke av sin
väg, innan maximitrycket uppnåtts, är explosionen
drivande.
Förbränningen i ett vapen upphör ej med högsta
tryckets ernående, utan väljes krutet så, att
förbränningen, ehuru med sjunkande tryck, fortfar under
en stor del av projektilens väg i röret, detta för
erhållande av en stor mynningsenergi.
Gäller det en motor är man däremot angelägen
om att expansionsperioden skall vara fri från
förbränning, till erhållande av en god verkningsgrad.
Den frigjorda värmemängden förvandlas sålunda
under en projektils resp. en motorkolvs rörelse till
mekaniskt arbete dels under själva explosionen och
dels under gasmassans expansion. Det nyttiga
arbetets storlek är en sammansättning av gasens tryck
och projektilens resp. kolvens väg. Relationen
mellan dessa storheter är mycket invecklad, särskilt när
det gäller ett vapen. Man väljer därför också gärna
empiriska konstanter till underlättandet av den
teoretiska utredningen i ett sådant fall.
Undertecknad har för detta ändamål sökt en
formel, representerande en kurva, som passar in
efter tryckets variation med projektil vägen. Formeln
har erhållits genom bearbetning av ett flertal ekva-
tioner för dubbelbockade kurvor och är av följande
utseende
P = K(a + t)2 kg/cm2........L
Figuren visar tryck- och hastighetskurvorna till
ett 6,5 mm gevär, vars pipa även visas i sektion
med laddning och projektil inlagda. Den heldragna
kurvan O /Jmax P Pm är beräknad enligt ekv. 1 och
visar gastryckets variation med projektilvägen i röret.
Den prickade linjen, vilken saknar den uppåtgående
grenen O pmax, är en polytropisk kurva, som av
Silfversparre blivit så anpassad efter resultaten från
skjutförsök, att den är pålitlig för inre balistiska
beräkningar. Den utgår ifrån det läge, då
projektilen gått vägen b. De båda kurvorna sammanfalla
som synes i det närmaste med varandra, så långt
de kunna jämföras.
Den vidare utvecklingen av ekv. 1 visar, att
kurvans högsta punkt, som ju är jDmax, befinner sig
just på det i ekvationen ingående avståndet a. Detta
erhålles på vanligt sätt genom differentiering och
sättandet av derivatan = 0. Genom att sätta l — a
och p = jomax erhålles K = 4 • a • pmax, varpå ekv. 1
övergår till
p = 4 ■ a • pmax (a ^ kg/cm2......2.
Projektilens hastighetskurva, i figuren den
heldragna kurvan O U Um, erhålles enligt satsen, massan
ggr accelerationen = kraften. Då kraften varierar
enligt ekv. 1, blir
M —-— = A - K
dl
i
(a + lf
U2 i’ l
och M-~ = A- K , , dl.........3.
2 J (a + lf
o
Efter integrering av ekv. 3 och insättandet av
en utnyttningskoefficient = 0,9 erhålles hastigheten
71- C2 P
A = ——, då C är kalibern i cm, M = —då
TC *7jöl
P = projektilvikten i kg, l är vägen i meter och
In = nat. log.
Enligt ekv. 3 kan hastighetskurvan O U Um
beräknas. Vapnets rekylering i fritt tillstånd sker efter
samma funktion. Värdet a kan med hjälp av samma
ekv. erhållas, när pmax, Um och vapnets storlek samt
projektilvikten äro kända.
J. Hjalmar Sandberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
