Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
417
försedda bygder, dels vårt folks stora mekaniska
anlag. Räkna vi med den nu alltjämt fortgående
ökningen av motorfordon, befinna vi oss vid
utgången av de närmaste 10 åren säkerligen uppe i ett
antal av 200 000. Denna enorma utveckling
kommer att utöva ett utomordentligt inflytande på
såväl vägar som gator, och detta ur såväl
byggnads-och underhålls- som trafikteknisk och
organisatoriskt avseende. Men den för med sig även en de]
andra allvarliga konsekvenser.
Den utveckling vi nu otvivelaktigt gå till mötes
kan emellertid giva anledning till åtskilliga ganska
allvarliga reflexioner. Först och främst
representerar en import av, låt oss säga för varf och ett av
de närmaste tio åren, blott i medeltal 15 000
motorfordon, en kapitalflykt ur landet av minst 50 milj.
Härtill skulle för bensinen komma ungefär lika
stort belopp. Att denna betydande import skall
ha ett mycket stort och menligt inflytande på vår
redan svaga handelsbalans är uppenbart. Härvid
måste man emellertid med fog fråga sig, om vi ej
skola bli i stånd att själva genom egen tillverkning
fylla någon mera nämnvärd del av detta
fordons-behov. Och skola vi ej snart få frågan om vårt
egna motorbränsle avförd från utredningarnas til]
realiteternas område? Den elektriska kraftens
ytterligare spridning till vägtrafikområdet får ej heller
förglömmas.
Då vi nu äro inne på frågan om kostnaderna
för våra motorfordon, kan också vara skäl erinra
om behövligheten av att större omsorg ägnas
själva driften av desamma och särskilt
lastbildriften, som redan nu representerar stora
värden. I många fall vanvårdas nämligen dessa
dyrbara fordon; mångenstädes föras inga eller
endast dåliga kalkyler över de många detaljer, som
ha avgörande inflytande på driftsresultaten.
Särskilt i England och U. S. A. ha stora grupper
av affärsmän sammanslutit sig i kooperativa
transportföreningar, som, efter att ha övertagit
medlemmarnas lastbiler, nu utföra det för varje medlem
erforderliga transportarbetet och detta på ett vida
planmässigare och mera ekonomiskt sätt än förut.
Från frågan om fordonen och deras drift vända
vi oss nu till spörsmålet om vägarna och
gatorna, deras byggnad och underhåll, och då stå
vi som bekant inför ett mycket svårt och omstritt
ämne av stor aktualitet. Att vägarna i vårt lane!
under den maskindrivna trafikens påverkan kunna
fara mycket illa, därom är ingen svårighet att
övertyga sig. Men huru skola vi då bygga vägarna, så
att de stå sig för den allt hårdare påfrestningen?
Det rätta svaret är, att vägens byggnadssätt ocb
underhåll böra avpassas efter trafikens berättigade
krav. I det svaga tillstånd, som för närvarande
utmärker flertalet av våra allmänna vägar, måste
vi emellertid med hänsyn till det allmänpolitiska
läget av vår vägfråga provisoriskt gå en
omvänd väg och tillsvidare avpassa trafiken och
därvid bl. a. fordonen och deras hjultryck efter
vägarnas nuvarande tillstånd. Ur denna ekonomiskt sett
oriktiga förutsättning måste vi naturligtvis dock
söka så snart som möjligt arbeta oss upp.
Den rika erfarenhet på området, som numera
föreligger, talar för att det nu ej skall komma att
dröja länge, innan också vi tvingas att taga upp
vägbyggnads- och vägunderhållsspörsmålen på
allvar. Men därför måste det anses klokt, att redan
nu börja planera för de nya uppgifterna. I detta
avseende är jag för min del av den åsikten, att vi
bl. a. borde uppgöra en stomme eller
tekniskekonomisk generalplan, som skulle visa,
huru och i vilken ordning vi borde stärka de olika
delarna av vårt stora allmänna vägnät och särskilt
de delar, där vi ha att påräkna särskilt stark
vägtrafik. En sådan generalplan borde förslagsvis
sträcka sig ett tiotal år fram i tiden. Betydande
kapital komma redan inom denna tid att behövas
och icke blott för det årliga underhållet, utan ock
i form av betydande
kapitalinvesteringar för mera omfattande vägförbättringar på de
starkast trafikerade vägarna. För anskaffande av
kapital för nämnda grundförbättringar kommer det
nog att visa sig nödvändigt att till ej ringa del gå
lånevägen. Dels är emellertid tillgången på
lånekapital jämförelsevis begränsad, dels är såväl
statens som kommunernas skuldsättning redan nu
ganska avsevärd. Därför måste det anses av den
allra största vikt, att de kostsamma förbättringar,
vi nog ej kunna undvika, bli utförda på samma
gång så billigt och så beståndande som möjligt.
Ett nödvändigt villkor i fråga om vår blivande
vägpolitik måste därför bli att ordna så, att såvä]
konstruktionen som utförandet av de blivande,
viktiga arbetena uppdragas åt i verklig mening
och ej blott på papperet kompetenta vägingenjören
Lika aktuella som de rent byggnadstekniska
väg-frågorna äro de frågor, som röra
vägunderhållet. Ett faktum är, att en jämförelsevis svagt byggd
väg kan förmedla en ganska stark motorfordonstrafik,
under förutsättning att den erhåller ett i verklig
mening tidsenligt, permanent underhåll. Mången
gång kan ett väl ordnat underhåll ersätta eller
åtminstone till tiden framskjuta en
kapitalinvestering för en kostsam vägbeläggning av »permanent»
slag.
En annan fråga på hithörande område, som
måste anses vara synnerligen aktuell, är den om
trafiksäkerheten på våra vägar och
gator. Att det i detta avseende för närvarande
brister rätt mycket hos oss, är obestridligt. Hur
skall då trafiksäkerheten kunna ökas?
Jo, att börja med genom att så vitt möjligt
undanrödja svagheterna hos vägen själv.
Erfarenheten visar nämligen alldeles tydligt, att en hel del
olyckor och missöden sammanhänga med vägens
tillstånd.
Emellertid är omöjligt förneka, att ett, låt vara
jämförelsevis ringa antal motormän lämna
obeaktad den stora försiktighet, som hänsynen för
såväl andras liv som den väg, de befara, dock borde
föreskriva. För beivrande av förseelser av detta
slag finnes nog i regel intet effektivare medel än
kraftiga lagliga åtgärder. Vad sådana kunna uträtta,
därpå synas mig förhållandena i England kunna
anses utgöra ett talande exempel.
Otvivelaktigt ha vi behov av något liknande,
men detta kommer, vad landsbygden beträffar, att
kräva en omorganisation och utvidgning
av det nuvarande polisväsendet. I detta
sammanhang skulle också kunna sättas i fråga, om
ej tiden nu snart är inne för vårt land att i lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
