Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
INDUSTR I T I DNIN GEN NORDEN
så att man var kommen ett ganska gott
stycke på väg med inredningarna, när
världskriget omsider slutade. Större
delen av den egentliga dekoreringen har
fortgått under tiden efter 1918. Sist,
ända inpå invigningsdagen, gjorde man
i ordning Stadshusets trädgård utmed
Mälarvattnet.
Under hösten 1921 började de
kommunala myndigheterna flytta in i de
nya tjänstelokalerna. Stadsfullmäktiges
första sammanträde i dessas »Rådsal»
hölls den 1 april 1922.
Midsommaraftonen i år överlämnades byggnaden av
den för dess uppförande tillsatta
stadshusnämnden för att förvaltas av
Stockholms stads fastighetsnämnd.
*
Stadshusets anordning i plan är en
rektangulär, gårdomslutande fyrkant
med längdaxeln i öster-väster.
Totallängden är ca 130 m, utmed
Hantverkaregatan resp. Mälarsidan; bredden är
ca 75 m mot Klara strand, den mot
Eiraplan något mindre. Gårdarna äro
tvenne, en öppen kallad Borgargården,
och en täckt, Blå hallen. Mellan dem
förenar en bred sektion, innehållande Gyllene salen,
fyrkantens båda långsidor med varandra.
Borgargården vetter utåt Mälaren genom en vid
arkadöpp-ning, Södra portiken. Denna sträcker sig mot öster
ända inpå muren av Stora tornet, ett syftningsmärke
som vida omkring för Stockholmsnejden anger
Stadshusets läge.
*
De yttre områdena av tomten hava danats till
anpassning efter monumentalbyggnadens arkitektur
på de betingelser naturen själv erbjudit. Dessa voro
i flera avseenden de yppersta, i synnerhet det
omedelbara grannskapet till Mälarens vattenyta.
Trädgården mellan portiken och sjöbarriären är
av både praktiskt och estetiskt värde för
Siads-husanläggningen, och den kommer
säkerligen att bli en av Stockholms populäraste
promenad- och viloplatser. Vid bortre änden,
åt Eiraplan till, är den kringgärdad av
»Wal-lenbergs mur»; så är det gräsmattor,
planteringar, med stenplattor täckta
promenader, fontäner och skulpturer på ett brett
fält längs hela Mälarfasaden; vid tornets fot
är dess andra ände, begränsad av
Klarasjö-barriären och en hög terrass, Birgerskansen,
som runt tornhörnet övergår i Östra terrassen
med klipphälisstranden där nedanför och med
sträckning fram till Stadshusbron.
Utmed Hantverkaregatan och framför
ingången genom Norra valvet till Borgargården
breder ut sig en rymlig gångbana, som vid
Eiraplan övergår i dennas grusade gångbanor
mellan trädrader och gräsmattor och når ned
till Stadshusträdgårdens gallergrindar vid
Wal-lenbergs inur och vidare bortåt Norr
Mälarstrand.
Del av fasaden utåt Mälaren (Södra portiken, Galleriet) med Trädgården och
sjötrappan. Foto förf.
I kostnadsberäkningarna hade emellertid
världskriget och dvrtiden ej medtagits’. Detta ändrade
siffrorna uppåt högst avsevärt, men verket bragtes
till fullbordan.
*
Man började arbetena ute på tomten år 1911;
»grundstenen» nedlades den 7 maj 1912.
Grundläggningsarbetena krävde rält lång tid. Det
betydelsefulla valet av tegel för de olika konstruktionerna
träffades mot slutet av 1913, och i september
följande år sattes de första murningsarbetena i gång.
Den 11 mars 1916 firade man taklagsfesten (med
lokal i Östbergs tidigare skapelse Östermalms
läroverk). Och så fortgick arbetet, änskönt kanonerna
brakade därnere på Öst-, Väst- och Sydfronterna,
Utsikt mot Södermalm (med Högalidskyrkans båda torn) från Södra
portiken. Foto förf.
Ett horisontellt tvärsnitt genom Stadshus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:17 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1923/0440.html