Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Tekniker förbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 52 STOCKHOLM DEN 27 DECEMBER 1923
Innehåll. Industritidn. Norden: Redaktionsanmälan. — Stockholms Stadshus. Av Chr. S. — Per Georg Scheutz och hans
insats i vår tekniskt-periodiska litteratur. (Slutet.) Av Ivar Frick. — Notiskrönika. — Innehållsförteckning till ind. Norden 1923. —
Svensk tidskr. för industr. rättsskydd. Patent, offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Innehållsförteckning
till Svensk tidskrift för industriellt rättsskydd år 1923. — K. patent- och registreringsverkets kungörelser ang. patent. — Eftertryck
av redaktionella resp. signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst
obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf.s uttalanden.
Under innevarande år har Sverige representerat sig med ovanlig pomp och ståt.
Göte-borgsutställningarna med ett stort antal skandinaviska och internationella kongresser,
Junifestligheterna i Stockholm — förutom ordinarie tillställningar, exempelvis
Nobelprisutdelningarna. För övrigt tror hela världen, att vi svenskar ha det avundsvärt gott i alla
avseenden. Må vara; allt är ju relativt. Men en så framskjuten position obligerar och medför
ansvar. Vi veta bäst själva, hur vårt land egentligen har det. Nämligen, att mycket år
långtifrån bra. Näringarna, särskilt industrin, lida av knapphet på penningar och —
god arbetsvilja. Mången duktig yrkesman går utan arbetsförtjänst, en oförskyllt, en annan
av någon sorts egen beräkning.
Det är teknikens och uppfinningarnas uppgift att i sin mån lindra vad som kännes
tungt. Och inom denna uppgift skall Industritidningen Norden med bilagan Svensk
tidskrift för industriellt rättsskydd alltjämt söka verka till vårt svenska tekniska
arbetslivs bästa.
Tidningens och tidskriftens billiga pris, 12 kr, gäller även för år 1924.
Med hjärtlig nyårshälsning till envar inom »Nordens» läsekrets,
Redaktionen.
Stadshuset.
Det var stor festivitas över Stockholm detta års
midsommarafton — en afton så lång och ljus som
en dag, såsom höves här i Norden. Ännu vid årets
avslutning torde den händelsen vara i friskt minne,
och oräkneliga skildringar i dagspressen hava
återgivit förloppet och stämningen hos fjärmare såväl
som närmare deltagare.
Det var invigningen av Stockholms nya Stadshus.
Att några oskyldiga
ritningar kunna bli dryga för en
stads budget åratal framåt
brukar man väl knappast tänka
sig. Men när 1903, i december,
således för jämnt tjugu år sedan,
en tävlan blivit utlyst för
förslagsskisser till ett nytt rådhus
för Stockholm att uppföras på
gamla Eldkvarnstomten på
sydöstra udden av
Kungsholmslan-det, och arkitekten Ragnar
Östbergs förslag tilldrog sig
vederbörandes särskilda
uppmärksamhet, var det nog ingen eller
få, som anade vart det skulle
leda. Ty av’Östbergs idéer och
streckar och siratligheter på
papperet blev ett mycket
konkret, bastant och omfångsrikt
ting, med en skapelseprocedur
på 12 år och en slutkostnad av
mer än 17 miljoner kronor i
stället för 7 miljoner.
Dessa ritningar slogo näm-
Stadshustornet. Foto förf.
ligen an så starkt, att svenskens storvulenhet sprang
upp till sin högsta potens.
Närmaste effekten blev — vartill sannolikt även
bidrog det tilltänkta läget — att man förvisade
rådhusprojektet till en torrare plats för att i stället ge
rum för ett stadshus, vars idé lämpligare omfattade
såväl de representativa formerna för
Mälardrott-ningens majestät som de mångahanda uppgifter av
den dagliga mödans natur en
stadsförvaltning har sig ålagda.
Detta program
nödvändiggjorde emellertid att ett annex
måste förutsättas, ett
»nämndhus» avsett för
kommunalmyndigheter som ej kunde
inrymmas i stadshuset.
Byggnaden skulle uppföras på andra
sidan Hantverkaregatan, mitt
emot Stadshusets fasad och
huvudentré, i form av en
rätvin-lig hake med gapet vänt mot
gatan och Stadshuset.
Med denna förändring av
byggets uppgift följde krav på
en rikligare utsmyckning, vilka
emellertid efterhand blivit
tillgodosedda av frikostiga
donatorer, exempelvis bankdirektör
K. A. Wallenberg och L.
Frænkel.
Och så blev det beslutat
att ett nytt stadshus för
Stockholm skulle byggas av Ragnar
Östberg, men att med
nämndhuset linge anstå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
