- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
9

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I N D U STR [TIDNING EN N ORD E N

9

drivaxeln och dels en hylsa, vilken är avsedd att hålla
det verktyg 7, bestående av stenborr, mejsel etc med
vilket arbetet skall äga rum.

I överensstämmelse med herr Hages uppfinning är
verktyget anordnat på följande sätt.

Hålen 2 å ena sidan och tapparna 3 å den andra
ha sinsemellan olika tvärgenomskärning, och med
hål-Tesp. tappdiametrarna successivt till- eller avtagande
i ordning runt kretsen. Hålens form kan även variera,
så att de antaga form efter ellips, parabel, spiral eller
annan sammansatt kurvatur (fig. 4).

Hammarens yttre form kan i vissa fall vara
cirkulär, men det har även visat sig lämpligt att giva
honom oval form, t. ex. enligt en elliptisk kurva eller
ock ungefär rektangelform eller därmed lämplig
sammansättning (fig. 3 och 4). Slutligen kan verktyget
i vissa fall vara utrustat med två eller flera hammare
1, var och en upphängd på två eller flera tappar
(fig. 3).

Genom dessa anordningar får hammaren under
arbetet en kombinerad vridnings- och svängningsrörelse

1 ett mot rotationsaxeln vinkelrätt plan, varvid hålens

2 kanter utan avbrott och under jämnt tryck förbli
i kontakt mot tapparnas 3 omkretsar. Detta medför,
som praktiska försök även ådagalagt, att vibrationen
minskas till ett minimum och att hammaren 1 i
slagögonblicket avger ett linjärt slag emot verktygets 7
slagyta, så att glidfriktionen med ty åtföljande
slitning av verktyget och hammaren icke uppstår.

K. Nn.

Förslag till lärlingslag,

avgivet av Kommerskollegium och
Skolöverstyrelsen

I september 1921 uppdrog K. m:t åt
kommerskollegium och skolöverstyrelsen att gemensamt verkställa
utredning och till K. m:t avgiva förslag i syfte att för
främjande av yrkesutbildningen inom såväl industrin
som hantverket, handeln och andra näringar, som
kunna komma i fråga, en lärlingslag måtte komma till
stånd.

I enlighet härmed hava nämnda ämbetsverk i
början av december till K. m:t överlämnat resultatet av
härutinnan verkställd utredning med förslag till lag om
lärlingsväsendet inom vissa yrken.

. Utgångspunkten för den sedan 1909 och 1913 års
. lärlingslagförslag vilande lärlingslags frågans
återupptagande har varit det förhållandet, att 1918 års
riksdags betydelsefulla beslut om upprättande av
lärlings-skolor och andra praktiska ungdomsskolor icke kan
•bliva till avsedd nytta, med mindre än att detsamma
kompletteras med en lag, som på lämpligt sätt
tillförsäkrar ungdomen den utbildning i det praktiska
yrkesarbetet, vilken enligt beslutets förutsättningar
nödvändigt måste förvärvas i det praktiska arbetslivet utanför
skolan.

I överensstämmelse med nämnda utgångspunkt
föreslås lärlingslagen enligt ämbetsverkens förslag
skola omfatta alla de yrkesområden, nämligen
hantverk och industri, handel och husligt arbete, för vilka
lärlingsskolor kunna inrättas, under förutsättning, att
vederbörande till nu nämnt yrkesområde hänförligt
..yrke i regel kräver en lärotid av minst två år.

Lärlingsanställning i den föreslagna lagens
mening må icke taga sin början, innan lärlingen fyllt 14
år eller efter det han fyllt 21 år.

Med lärling förstås i lagförslaget arbetare, som
genom skriftligt vederbörligen upprättat och
registrerat lärlingskontrakt är anställd i yrke, varå lagen liar
avseende, för att utbildas till utlärd arbetare i yrket
eller särskild mera självständig gren därav.

Är minderårig anställd såsom arbetare i yrke, varå
lagen har avseende, och har han ej redan förut varit
lärling i yrket samt genomgått sin lärotid, vare hans
arbetsgivare pliktig föranstalta om att senast inom tre
månader från anställningstidens början behörigt
lärlingskontrakt såväl upprättas som registreras i
följande fall, nämligen beträffande idkare av hantverk under
alla förhållanden samt beträffande idkare av industri
eller detaljhandel, då yrket utövas inom sådan
kommun eller del därav, för vilken antingen är upprättad
statsunderstödd lärlingsskola med undervisning för
yrket eller ock eljest genom beslut av kommunen är
bestämt, att ifrågavarande skyldighet skall åligga idkare
av det yrke det gäller. I övriga fall skall
lärlingslagens tillämpning bero endast på frivillig
överenskommelse.

I vederbörande lärlingskontrakt skall intagas
bestämmelse bland annat beträffande lärlings skolgång
i lärlingsskola eller annan för komplettering av hans
yrkesutbildning lämpad inom orten befintlig
läroanstalt.

Liksom föregående lagförslag innehåller det nu
angivna förslaget i övrigt bestämmelser om
upprättande och registrering av lärlingskontrakt, om
arbetsgivares och lärlings skyldigheter och rätttigheter, om
läroprov, om lärlingsavtalets upplösning och
förlängning, om tillsyn av lagens efterlevnad ävensom
ansvars-och ersättningsbestämmelser.

Vid det nu avgivna förslaget har lagens innehåll
begränsats till det mera huvudsakliga, och skulle det
överlämnas åt K. m:t eller underlydande myndigheter,
i vissa fall åt kommunerna, att i samråd med
yrkesutövarna själva uppgöra sådana detaljföreskrifter, som
kunna erfordras i och för lagens tillämpning inom
visst yrkesområde eller i viss kommun, huvudsakligen
såsom nu sker beträffande lärlingsskolan. Till
komplettering av lagens bestämmelser skulle alltså komma
att finnas dels särskilda föreskrifter i form av stadga
eller kungörelser utfärdade av K. m:t dels reglementen
och utbildningsplaner m. m., som väsentligen
bestämmas av lokala organ men eventuellt underställas någon
central myndighets prövning och godkännande. På så
sätt kunde det bliva möjligt att utan helt
åsidosättande av kravet på en viss enhetlighet anpassa
bestämmelserna efter det verkliga behovet och med skälig
hänsyn till alla yrkestekniska, traditionella och lokala
förhållanden, något som givetvis är av stor vikt för
att lärlingsväsendet skall kunna vinna insteg och
utvecklas, så att lagen bliver till avsett gagn.

Tillsynen å lagens efterlevnad föreslås skola
närmast ankomma på kommunala lärlingsnämnder med
ledamöter utsedda av stadsfullmäktige eller
motsvarande kommunala myndighet, varvid bör iakttagas, att
därtill utses personer med god kännedom om ortens
arbetsliv oeh om de särskilda yrkesgrenar, som där
äro huvudsakligen företrädda, och att såväl
arbetsgivare som arbetare bliva vederbörligen och till samma
antal representerade. Ordförande i lärlingsnämnd
skulle utses av den statliga tillsynsmyndigheten.

Tillsynsmyndighet för lärlingsväsendet skulle en-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free