Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
ligt lagförslaget vara kommerskollegium, i vissa
avseenden under samverkan med skolöverstyrelsen och
socialstyrelsen såsom yrkesinspektionens
chefsmyndighet.
I enlighet med K. m:ts bemyndigande hava f. d.
bruksdisponenten B. E. Wijkander och
riksdagsmannen, lokomotiveldaren H. V. Leo varit av ämbetsverken
tillkallade såsom sakkunniga vid förarbetena med
ifrågavarande utredning och lagförslag. Av nämnda
sakkunniga har disp. Wijkander, såsom framgår av
ämbetsverkens betänkande, utan att avgiva formlig
reservation uttalat sin avvikande mening i fråga oin
lämpligheten av att låta kommun få makt att besluta om
lärlingstvång i avseende å industri. Härför nödig
kännedom om industriella förhållanden kunde icke i regel
påräknas hos de inom kommunen beslutande, varför
enligt hans åsikt bestämmanderätten i fråga icke borde
till kommunerna överlämnas. Beträffande husligt
arbete har disp. Wijkander ansett, att detta borde hava
helt uteslutits från lagens tillämpningsområde.
I övrigt hava ämbetsverken genom konferenser
med representanter för olika yrkesområden inhämtat
upplysningar och önskemål i den föreliggande frågan.
Det förberedande arbetet med den föreliggande
utredningen med därtill hörande lagförslag har enligt
kommerskollefiiums och skolöverstyrelsens uppdrag
handhafts av kommerserådet R. Sohlman och
undervisningsrådet N. Fredriksson med sekreteraren i
skolöverstyrelsen O. Wibelius såsom sekreterare.
Synpunkter och rön beträffande
vakuumtorkning.
(Forts, från sid. 3).
Vid potatistorkanläggningar måste man därför
tillskjuta ånga av 4—5 atm. med en temperatur av
150—160° C. Därigenom uppstår då nackdelen att
torkgodset genom beröring med den heta ångan lätt
överhettas. Dessutom kan man ej med fördel
överallt använda, avloppsångan i vanliga torkar och just
användningen av avloppsångan gör
vakuumtorknings-processen ekonomiskt fördelaktig.
I allmänhet råder även den åsikten att en
överhettning lätt äger rum under vakuumtorkning, då en
del gods kan komma i direkt beröring med
värmeytorna. Erfarenheten har visat att t. ex. i
skovel-torkarna och tunnskiktstorkningsapparater under
vakuum materialet är i intim beröring med värmeytorna
hållande 110° C utan att någon överhettning av
torkningsmaterialet kunnat påvisas. Genom en
tërmome-ter kan man noga fastställa temperaturstegringen och
hålla värmen vid 40—50° C eller enligt önskan. Detta
bevisas t. ex. vid torkning av så ömtåliga salter som
ammoniumnitrat eller stärkelse. Potatisstärkelse kan
t. ex. med stor fördel torkas i vakuum och vid
vattenhalter av från 40 % till 20 %, ja ända ner till 3 %.
Därvid äger inga skadliga förändringar av stärkelsen rum
ej heller inträder någon s. k. förklistring såsom eljest
med stärkelse vid 55° till 60° är fallet. Detta
förklaras därmed, att så länge ännu fuktighet i det för
torkning utsatta godset innehålles, temperaturen under
inflytande av vakuumet icke kan stiga över den
motsvarande kokningstemperaturen av vattnet vid
motsvarande reglering av värmetillförseln.
För att tala om vanliga vakuumförhållainden kan
anföras att om t. ex. ett 70 cm vakuum uppehälles
så kokar vattnet i allmänhet vid 41,5° C. Tillföres
nu genom yttre värmeanordning en viss värme så
beverkar den minsta värmestegring i kärlet en viss
överhettning därhän, att den i materialet förhandenvarande
värmen omsättes i ånga. Denna ånga förbrukar denna
värme och förhindrar en temperaturstegring.
Utsätter man sig t. ex. för ett varmt luftbad, så
kan man utan fara hålla ut en varm lufttemperatur
om 100—110° C utan fara för brännskador. I det
ögonblick då huden utsättes för den höga
temperaturen uppstår en stark svettning. Svetten upptager den
inträdande värmen, som avångar och som håller huden
vid normal temperatur. Så länge kroppen sålunda
starkt svettas är varje skadlig överhettning omöjlig.
.Först då, när kroppen lider av törst, såsom ofta blir
fallet i öknen, och när man ej längre förmår utveckla
den tvettmängd, som erfordras, inträffar en
överhettning och därmed åtföljande slaganfall av värme.
I luftbadet inträder ej denna överhettning om
värmetillförseln regleras motsvarande och detta är ej
svårt att åstadkomma, emedan luften, vilken dåligt
avgiver värmen här tjänar såsom värmeöverf orare. Man
måste inställa varmluftbadtemperaturen så att
svettbildningen utjämnar den inträdande
temperaturstegringen. På samma sätt sker regleringen och
inställningen av temperaturen vid vakuumtorkning. Man
reglerar blott ångtillförseln så att torkgodset ej
överhettas och så, att den åtrådda avångningen alltid kan
bibehållas vid den tillåtna låga temperaturen. Därvid
understödes detta av vakuumet så »att ju högre
vakuum som upprätthålles desto lägre nedbringas
torkning slemper at ur en».
Det är självfallet missledande att mäta
temperaturen i en vakuumtork med en på ett eller annat sätt
inhängd termometer. Kvicksilvret stiger blott med
temperaturen mer och mer och stegringen blir högre
än i det fuktiga under kokning utsatta materialet.
Vill man mäta rätt temperatur måste detta göras direkt
i torkgodset.
Då vakuumappaarter äro väl slutna kan man med
stor tillförsikt behandla en massa produkter, som
innehålla giftiga gaser t. ex. vid torkning av anilinfärger,
cyankalium etc.
Genom luftens frånvaro kunna, fettämnen ej
oxidera. Hygroskopiska ämnen kunna ej torkas i lufttorkar
enär dessa åter och åter upptaga fuktighet t. ex.
ammoniumnitrat, klorkalcium, köttextrakt etc. Under
vakuum, där fuktigheten avledes som ånga, när den
motsvarande ångtemperaturen ernåtts, förefinnas inga
svårigheter för uttorkning av hygroskopiska ämnen.
Självfallet fordrar valet av
vakuumapparatanord-ning stor sakkännedom enär de förhanden varande
fysiologiska förhållandena städse måste vara väl bekanta
för varje fall och för ernående av effektivitet och goda
varor efterses framför allt att fullt tillförlitliga
vakuumpumpar ur såväl driftekonomisk som
driftsäkerhetssynpunkt användas, de där med full tillförsikt
kunna apteras för de olika ändamålen och samtidigt
äro så inrättade att de utan effektrubbningar kunna
användas i kontinuerlig drift för även stora volymers
behandling med högsta möjliga vakuum.
Albert af Forselles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
