Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Glödlampans förste uppfinnare Heinrich
Göbel.
(Forts, från sid. 6).
Vilken teknisk prestation Göbel-lampan, vid tiden
för dess tillkomst, alltså på 50-talet, representerade,
kan rätt bedömas, blott när man betänker alla. de
svårigheter, som vid den tiden man hade att bekämpa
vid tillverkningen av dylika tekniska alster. Till och
med så sent som 1886 hade icke ens Edison lyckats
övervinna dessa. Edison själv betonar uttryckligen,
att alla lampor, som vid den tiden tillverkades i
Frankrike, voro tekniskt och ekonomiskt odugliga, och att
man även i Tyskland stött på sådana svårigheter, att
lampfabrikationen måste ur ekonomisk synpunkt anses
hava fullständigt misslyckats. Sakkunnige intygade
även, att alla enligt Edisoiipatentet till en början
tillverkade lampor hade blott ringa praktiskt värde, och
att de måste undergå betydliga förbättringar, innan
glödljuset kunde få någon som helst praktisk
betydelse.
Det lyckligaste greppet vid Göbel-lampans
tillkomst var, att uppfinnaren just valde en bambufiber,
som han med stor skicklighet lyckades avspalta med
tillhjälp av de enklaste verktyg. Även den
omständigheten, att Göbel använde ett högt vakuum var utan
tvivel också av stor betydelse; ty frågan, huruvida ett
högt vakuum var lämpligt eller ej var då mycket
omstridd. 1 en patentansökan av Edison ingiven två år
efter huvudansökans ingivande framhåller till och med
Edison, att ett för högt vakuum skulle kunna inverka
skadligt på lampans livslängd.
Under det att i första och andra instanserna
invändningarna mot Edisonpatentet underkändes,
emedan det icke ansågs, att Göbel-lampan motsvarade de
praktiska fordringar, man kunde ställa på en
glödlampa, kom den tredje instansen, sedan ytterligare ett
stort antal sakkunniga blivit hörda, till det
resultatet att »genom många fakta och undersökningar det
vore bevisat, att Göbel-lampan hade varit en verkligt
brukbar ljuskälla, att alltså Göbel redan 20 eller 30
år före Edison hade haft i användning och offentligen
förevisat en praktiskt brukbar glödlampa».
Kort efter processens avgörande dog Göbel den 16
december 1893. Han förtjänar att intaga en plats
bland elektroteknikens pionjärer, även om det icke blev
honom förunnat att föra sin uppfinning fram till något
lysande ekonomiskt resultat. Göbel-lampan var, såsom
han själv vid ett tillfälle under processen framhöll,
väl färdig, men tiden var ännu icke mogen att taga i
bruk hans uppfinning.
Sd.
Flygmaskin navigerad medelst r»dio. Den enda
flygexpress, som en svår dag härförleden uppnådde
Croydon, lyckades trots den svåra dimman i södra
England nå landningsplatsen tack vare den trådlösa
telefonen. Flygaren kunde icke se marken och ringde
därför per radio upp Croydonaerodromens trådlösa.
En »direktionsupptäckare» i Croydon och en liknande
apparat i Pulman sattes i arbete, och flygaren
underrättades med några minuters mellanrum om läge och
flygriktning. Då han uppnådde aeromen, angavs dess
exakta läge med raketer.
Allmänna upplysningar om
Svenska uppfinnareföreningen.
Svenska uppfinnareföreningen har till ändamål
att åstadkomma en samverkan dels emellan
uppfinnare, dels emedan dessa och personer, vilka intressera
sig för uppfinningar och deras tillgodogörande; att
utbreda en mera allmän insikt om uppfinnareväsendets
betydelse såsom kulturmedel och ekonomisk faktor; att
befordra uppfinningars tillgodogörande och verka för
patentväsendets utveckling; att tillhandagå uppfinnare
med råd och upplysningar samt i allmänhet
representera det samfällda uppfinnareintresset.
Föreningen lämnar genom sin styrelse och med stöd
av sin tekniska nämnd råd och upplysningar till
uppfinnare samt avgiver omdömen, angående patent och
uppfinningar. Förfrågan i sådant syfte skall
framställas skriftligt och vara åtföljd av minimiavgiften,
5 kronor; eventuellt ytterligare arvode debiteras
synnerligen lågt allt efter arbetets betydenhet. Föreningen
upprättar dock icke patentansökningar eller till dessa
hörande beskrivning eller ritningar; ej heller lämnar
eller förmedlar den lån, anslag eller dylikt för
paten-ters exploatering.
Enligt donationsbestämmelserna avseende
Lagermanska fonden för understöd åt medellösa svenska
uppfinnare inom mekanikens område, vilken förvaltas
av Jönköpings stadsfullmäktige, skall Svenska
uppfinnareföreningen utöva granskning av ansökningar
och avge yttrande till stadsfullmäktige i fråga om
sökandes behörighet att erhålla understöd.
Svenska uppfinnareföreningens publikationsorgan
är Industritidningen Norden. Med varje nummer av
tidningen följer ett häfte av Svensk tidskrift för
industriellt rättsskydd, illustrerad tidskrift för patent,
varumärken, mönster och modeller m. m.
Till medlemmar av föreningen kunna inväljas
personer, som utöva eller på annat sätt intressera sig för
uppfinnareverksamhet (jmfr ovanstående). Ansökan
om medlemskap resp. förslag till inval ställes till
styrelsen.
Medlemsavgiften år 1924 är 12 kronor; för i
utlandet bosatta tillkommer portoökningen för
Industritidningen Norden.
Styrelsens sammansättning är: ing. C. A. Hult,
ordf., ing. Joh. Härdén, vice ordf., byrådir. A.
Hasselrot, fabrikör C. R. Nyberg, disp. P. O. Pettersson,
ing. J. T. Sandberg och ing. Chr. Sylwan, ombudsman;
suppleanter äro ing. C. J. Lundström, greve G.
Trolle-Bonde och ing. G. Widell, skattmästare. Sekreterare
är civiling. G. Westberg.
Ombudsmannen eller sekreteraren lämnar närmare
upplysningar om föreningen och dess verksamhet. De
träffas å Industritidningen Nordens redaktion,
Holländare gatan 20, 2 tr., Stockholm, lämpligast å tid
enligt uppgörelse skriftligt eller pr telefon (49 68).
Föreningens resp. styrelsens adress är den ovan
för ombudsmannen och sekreteraren angivna eller
också endast: Svenska uppfinnareföretiingen, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
