Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Suenska
Uppfinnare föreningen o.
Stockholms Allin. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfiirdade patent m. m.
Nr 2_STOCKHOLM DEN <) JANUARI 1924
Innehåll. Industritidn. Norden: Utvinning av olja och högvärdig gas nr alunskiffer enl. Sven V. Berghs uppfinningar. — Emmets
kvicksilverångpanna. — Schweizers metod att elektriskt konservera foderväxter, ßef. av S. — Patentverket om Industriförbundets skrivelse
angående patentärendenas behaudling. —- Underrättelser om Stockholms Allmänna teknikerförbund. — Provkörningar med elektriska
lokomotiv. — Litteratur. — Marknaden för metaller, kemikalier m. m. ■— Notiskrönika. — Svensk tidskr. för industr. rättsskydd.
Patent, offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelser ang. patent. — Eftertryck av
redaktionella resp. signerade uppsatser utan anyirande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Utvinning av olja och högvärdig gas ur alunskiffer.
Enligt Sven V. Berghs uppfinningar.
Fig. 1. Ingenjörerna Bergh och Larssons försöksanläggning för
oljeutvinning vid Kinnekulleverken.
Nyligen hava i dagspressen lämnats en del
mycket uppmärksammade underrättelser om
försöksdriften invid Kinnekulle avseende utvinning av olja och
högvärdig gas ur alunskiffer enligt uppfinningar av
bergsingenjör Sven V. Bergh samt av honom och
ingenjör K. E. Larsson utarbetade konstruktioner för
ifrågavarande anläggning. Vi äro här i tillfälle
lämna mera ingående uppgifter från auktoritativt
håll.
Försöksanläggningen vid Kinnekulleverken
uppfördes i somras ined ett statsanslag på 30 000 kr
och är principiellt överensstämmande med Berghs och
Larssons försöksugn i liten skala vid Klaragasverket
i Stockholm. Hr Berghs uppfinningar avse såväl de
förfaringssätt, enligt vilka skiffern bearbetas, som de
ugnstyper och detaljanordningar, vilka karakterisera
anläggningen vid Kinnekulle resp. den vid
Klaragasverket.
Vid Ingenjörvetenskapsakademiens möte den 28
sept. f. å. samt i skrivelser till statsmakterna^ har
redogörelse lämnats för de vid Klaragasverket vunna
resultaten, som kontrollerats av Norra och mellersta
Sveriges ångpanneförening. Den vid Klaragasverket
utvunna skifferråoljan har närmare undersökts av
prof. Holmberg och komma resultaten av hans
undersökningar att inom närmaste framtiden införas i I.
V. A:s handlingar. Såsom ett värdefullt omdöme om
ugnen vid Klaragasverket må anföras ett citat ur prof.
Holmbergs bilaga till I. V. A:s skrivelse till K. m:t,
i samband m,ed anslaget till den större anläggningen.
Holmberg skriver: »Av ovan nämnda handlingar (de
ovan anförda redogörelserna och kontrollen av proven
etc) samt beseendet av ugnen i fråga har jag kommit
till den uppfattningen, att denna ugn tillåter en sådan
värmebehandling av skiffern att denna därvid avger
olja i praktiskt taget maximal mängd, i det att såväl
olje- som gasutbytena nära ansluta sig till de resultat,
som vid försök i laboratorieskala under motsvarande
betingelser hos mig erhållits.»
Försöken i somras hava lämnat samma goda
resultat, kontrollerade även denna gång av Norra och
mellersta Sveriges ångpanneförening.
I april månad 1923 påbörjades arbetena med
ugnsanläggningen vid Kinnekulle under sådana
förutsättningar att man därav direkt skulle kunna få ett
begrepp om metodens praktiska värde. Anläggningen
var i huvudsak färdig den 1 augusti och började
tjänstgöra i mitten av september, från vilken tid den varit
1 drift i 2 månader, då ett gott resultat var vunnet,
men därmed också anslaget förbrukat.
Vidstående figurer återge ugnen, sådan den tager
sig ut i färdigt skick. Fig. 1 visar ugnens arbetssida
jämte krossverket, oljebehållarna och maskinhuset. Fig.
2 anger närmare anordningen med
kondensationsappa-raterna. Ugnen består av tre med retorter försedda,
lika kamrar, s. k. värmekamrar, med en invändig höjd
av ca 3 m och en tvärsektion av 1,2X0,54 m, samtliga
kamrar sammanbyggda till ett block. Dettas yttre höjd
Fig. .2. (Anläggningens motsatta sida, varest ses
kondensations-apparaterna m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
