Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
är ca 4 m, och har detsamma en betydligt lägre
byggnadshöjd än vad som förekommer vid de skottska
retor-terna. En sådan ugnskammare med sin retort är att
betrakta som en teknisk enhet i en stor anläggning och
utföres efter den standardmodell, som befunnits
lämpligast för varje fabrikation, den må bedrivas i större
eller mindre skala. Med andra ord: ett större eller
mindre antal lika kammare hopfogas enligt detta
system till ett sammanhängande ugnsblock, alltefter
som man önskar bearbeta en större eller mindre mängd
skiffer. Varje kammarenhet avverkar från 2,5 till 3
ton skiffer per dygn, alltefter skifferns styckestorlek
och beskaffenhet. Ur ett ton oljerik skiffer från
Kinnekulleverken har utvunnits ca 40 kg råolja och ca 60
à 70 kbm gas med ett genomsnittligt värmevärde av
mellan 4000 och 5000 v.e. per kbm. Avfallet (askan)
vid skifferns bearbetning uppgår till ca 77 % av
skifferns ursprungliga vikt och innehåller omkring 3 %
brännbara beståndsdelar. Nedanstående analys (av O.
Malmgren, kemist, Råsunda) angiver ett medelvärde
av den vid provdriften utvunna råoljan.
Spec. -t-15°................0,978
Flampunkt (Abels apparat)........32° C
Antändningspunkt (Marcus apparat) .... 49° C
Viskosites +20° C.............3,20
» +50° C............1,96
Svavel...............• . . 1,87 %
Kaioritisk värmevärde.......... 9 954 k.
Destillationsprov: vatten.........0,0 %
fraktion 0—300° C (I) . . 40,0 %
återstod (II)......60,0 %
spec. vikt +15° C frakt. (1)0,881
» » » återstod(II) 1,047
Asfalt (hårdbeck).............0,24 %
Anläggningens arbetssätt är följande:
Den från gruvan kommande skiffern krossas i ett
krossvalsverk och uppsamlas i en ficka. Med vissa
tidsmellanrum uppfordras den därifrån till behållare,
placerade ovanför retorterna, från vilka den fritt får
nedgå genom ugnen, och regleras
nedmatningshastig-heten av en automatiskt verkande nedmatare, som
utgör en väsentlig del i ugnskonstruktionen. Askan
uppsamlas automatiskt i vagnar under ugnen.
Det för processens genomförande erforderliga
värmet alstras uteslutande vid förbränning av
skifferkoksen dvs av den fasta destillationsåterstoden, sedan
oljan och gasen uttagits. Detta värme användes sålunda
dels för destillationens genomförande, dels för
alstrandet av ånga uti särskilda i värmekamrarna inbyggda
ånggeneratorer. Skiffern förblir i retorten ca 120
minuter. Då skiffern når den zon, där oljebildningen
äger rum, utsättes den för kraftig temperaturstegring
genom inledande av överhettad vattenånga. Genom
diverse enkla mekaniska anordningar regleras
temperaturen för oljebildningen på sådant sätt, att minsta
överhettning äger rum. Den i retorten bildade oljan
uttages snabbt, ävenledes medelst en särskild
anordning. Ugnen arbetar fullkomligt automatiskt och har
det visat sig att det manuella arbetet är inskränkt till
skifferns påfyllning i behållarna, bortskaffandet av
askan i vagnarna samt maskinernas skötsel.
Råoljan kommer att försäljas såsom sådan,
eventuellt sedan bensinen avdestillerats. Den erhållna gasen
kommer att användas för kalkbränning (råmaterial:
orstenen i kalken), tegelbränning (råmaterial:
skifferaskan jämte lämpligt tillsatsmedel) eller
cementbränning.
Slutligen återge vi i kort sammandrag några
överslagssiffror, huru det enligt den Berghska
metoden ekonomiskt ställer sig för utvinning av olja ur
skiffer jämte bränning av kalk med skiffergasen.
Då en anläggning för bearbetning av ca 30000
ton skiffer per år och tillverkning av ca 90000 hl kalk
är den enhet, som närmast bör följa den ovan beskrivna
försöksdriften, avse nedanstående siffror en sådan, och
kräver densamma ett anläggningskapital av 215 000
kr. Anläggningen antages arbeta 300 dygn per år och
erfordras för dess drift ca 9 man, gruvbrytningen ej
medräknad, samt ett sammanlagt kraftbehov av 45
hkr, därav 15 i kontinuerlig drift.
Utgående från ett medeloljeutbyte ur skiffern av
40 kg per ton, ett försäljningspris av oljan av 7 öre
per kg och för den brända kalken av 1,00 kr per hl,
timlönen för ugnsarbetarna av 90 öre samt en
förmanslön av 300 kr per månad, kan följande kalkyl
uppsättas:
Utgifter:
Råmaterialkostnad
Skiffer..............25 875 kr
Kalksten ...........13 200 > 39 075: _
Tillverkningskostnad
Löner....... 23 040 kr
Kraft ..............7 000 >
Underhåll o. div. . . 5 000 »
Avskrivningar ... 15 250 »
Allm. kostnader ... 19 635 » (59 925._
Summa kronor 109 000: —
Inkomters:
Olja.......... 84 000 kr
Bränd kalk....... 90 000 » 174 000:
Summa kronor 174 OOO: —
Överskott: 174 000-109 000 = kronor 65 000.
Härifrån avgår ränta och amortering å fyndighet
med tillhörande fastigheter samt licensavgiften.
Emmets kvicksilverångpanna. General Electric
Company har enligt Svensk-Amerikanska nyhetsbyrån
nyligen fullbordat en anläggning, där för första
gången en kvicksilverångpanna kommit till praktisk
användning. Generatorturbinerna drivas samtidigt med
vattenånga och kvicksilverånga och den vinst som
hittills uppnåtts uppgår till femtio procent kraft per
bränsleenhet. Uppfinnaren, W. L. R. Emmet,
betonar att kvicksilverångpannan ännu står på
experimentstadiet och tid behöves för att framföra
den till det stadium att allmänheten kan draga
nytta av de besparingar den medför.
Kvicksilvret förgasas i en särskild ångpanna och
driver i första hand en turbin. När
kvicksilvergaserna sedan kondenseras, räcker deras latenta värme
att förgasa vatten till ett lämpligt ångtryck för en
modern kraftstations behov. I samband med
kvicksilvrets användning uppställer sig frågan om riskerna för
kvicksilverförgiftning för personal och för samhället,
men mr Emmet anser att de åtgärder som vidtagits
böra medföra tillräckligt skydd. Bl. a. framhåller han
att alla fogar och skarvar på rörledningen äro svetsade.
I den händelse att läckage skulle uppstå avledas
gaserna direkt genom skorstenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
