Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
lig motivering lämnas för alla förelägganden och
beslut.
I anledning härav vill Patent- och
registreringsverket meddela, att i cirkulär den 31 december 1920
generaldirektören angivit vissa riktlinjer, vilka synts
vara ägnade att befordra en ändamålsenlig behandling
av patentansökningar, och förekommer däribland
följande bestämmelse: »Anfört nyhetshinder på grund av
tryckt skrift bör i allmänhet redan i första
föreläggandet därom närmare preciseras, såvida därförutom
det åsyftade hindrets beskaffenhet kan anses tydligt
framstå. Avser hänvisningen ett bestämt ställe i den
tryckta skriften (sida och rad i texten, ritning 1. d.)
bör därtill hänvisas.»
Förestående bestämmelse tager sikte på det
förhållandet, att sökanden själv är sakkunnig eller
biträdes av sakkunnigt ombud. Ar så förhållandet, skola
många fall förekomma, där en enkel hänvisning till
ett patent, eventuellt med angivande av visst ställe i
texten eller viss ritning, bör vara fullt tillräcklig för
att hänvisningens innebörd skall förstås. Att även i
sådana fall utförligt motivera föreläggandet skulle
vara ett överflödsarbete, som ingalunda vore ägnat att
påskynda ärendenas behandling och, åtminstone under
nuvarande förhållanden, icke kan tillrådas. Bestrider
sökanden hänvisningen, kan i ett senare föreläggande
en närmare motivering för vederläggande av
sökandens uppfattning vara på sin plats.
Industriförbundet anför vidare, att bristerna i
själva granskningsförfarandet också träda i dagen, då
invändningar göras »mot ett utlagt patent». Ofta
visade det sig nämligen, säger förbundet, att
ämbetsverket hade ytterst svårt att härvid träffa ett
avgörande i frågan, varför invändningsärendena brukade
draga ut långt på tiden. Efter att hava påpekat, att
av ett visst antal ärenden, däri invändning gjorts,
endast ett mindre antal blivit slutligen handlagda,
framhåller industriförbundet, att bland de oavgjorda
ärendena fem vilat längre tid än fyra år, sedan invändaren
sista gången avgav påminnelse.
Då det med den kontroll över arbetet å
patentavdelningarna, som utövas medelst de två gånger i
månaden avgivna arbetsrapporterna, är uteslutet, att ett
ärende kan ligga oavgjort under ens tillnärmelsevis
så lång tid som den angivna, sedan ärendet kommit
i skick att kunna slutligen avgöras, har Patent- och
registreringsverket hos industriförbundet anhållit om
närmare uppgift å de fem ärenden, som i skrivelse
avses, för att anställa en undersökning. I
anledning härav har industriförbundet för att belysa den
påtalade långsamheten i fråga om
invändningsärendenas handläggning hänvisat till fyra närmare
angivna, ärenden. Av den undersökning
ämbetsverket på grund härav företaget framgår
följande.
En av ansökningarna har 3A 1923 lett till patent,
Invändningen framställdes 13A 1918 och remitterades
till sökanden att av denne besvaras senast 23Ai 1918.
På begäran erhöll sökanden anståncl härmed till tyn
1919, varefter hans svar remitterades till invändaren
och dennes påminnelser till sökanden, som skulle
besvara dem senast lsh 1920. Efter beviljade anstånd
inkom sökandens svar 12/.r> 1920, vilket
remitterades till invändaren, vars påminnelser efter remiss
till sökanden av denne besvarades 24/s 1920. Den 7A>
1921 erhöll sökanden föreläggande att i anledning av
invändningen inskränka ansökningen, vilket föreläg-
gande efter beviljade anstånd av honom besvarades 24A
1922. Patent beviljades a/« 1923.
En annan av ansökningarna har avslagits l8/"
1922. Invändningen framställdes 12/ia 1917 och var
skriftväxlingen mellan parterna, även i detta fall efter
åtskilliga anstånd för sökanden, avslutad 1% 1919.
Därefter meddelades sökanden förelägganden, av vilka
det sista besvarades 7/’io 1921. Den 18A 1922 avslogs
ansökningen.
I det tredje ärendet framställdes invändningen
24A 1919, skriftväxlingen mellan parterna avslutades
14A 1921 och meddelades sökanden ett föreläggande
28A 1922, som av honom besvarades 1h 1922.
I det fjärde ärendet framställdes invändningen
20/i 1919. Skriftväxlingen mellan parterna avslutades
14A 1922 — sökanden ha.de med svars avgivande
erhållit anstånd i tillhopa 17 månader — och meddelades
sökanden 25/n 1922 ett föreläggande som av honom
besvarades 20A 1923.
De båda- sistnämnda ansökningarna äro för
närvarande föremål för behandling av vederbörande
ledamot, och torde inom närmaste tiden vidare åtgärd från
ämbetsverkets sida vara att förvänta.
Den verkställda undersökningen torde visa, att
någon giltig grund för industriförbundets påstående uti
ifrågavarande hänseende icke föreligger.
Industriförbundet yttrar, att den omständigheten,
att det påtalade arbetssystemet vunnit insteg inom
ämbesverket, enligt förbundets uppfattning torde vara
en naturlig följd därav, att ämbetsverket tydligen
fattat sin uppgift huvudsakligen bestå i ett avdömande
av huruvida patent skall beviljas eller icke.
Ämbetsverket hade väsentligen inriktat sig på att vara en
passivt prövande myndighet och kanske i viss mån
förbisett, att det också borde vara en myndighet med
positiva uppgifter, med skyldighet att medverka till
ärendenas tillrättaläggande samt att befrämja en nyttig
och sund uppfinnareverksamhet.
Att det skulle utgöra någon giltig anledning till
anmärkning, om Patent- och registreringsverket fattar
sin uppgift huvudsakligen bestå i ett avdömande,
huruvida patent skall beviljas eller icke, har ämbetsverket
svårt att förstå. Sant är att Patent- och
registreringsverkets föreläggande i allmänhet så till vida hava
en negativ avfattning, att de utgöra en kritik av
ansökningshandlingarna, ett angivande av vad av
patent-anspråket synes icke kunna bliva föremål för patent.
Indirekt torde emellertid ett sådant föreläggande
medföra det positiva resultatet, att sökanden bör kunna
bedöma vad av patentanspråket är patenterbart.
Patent- och registreringsverket håller före att även med
den avfattning, föreläggandena i allmänhet hava,
ämbetsverket i hög grad medverkar till ärendenas
tillrättaläggande. För övrigt är det icke ovanligt, att
Patent- och registreringsverket till och med formulerar
förslag till patentanspråk. Detta sker huvudsakligen i
sådana fall, där sökanden saknar sakkunnigt ombud,
men förekommer även i andra, fall, där ämbetsverket,
i sökandens intresse, finner omständigheterna påkalla
ett mera direkt ingripande från ämbetsverkets sida.
Det torde förtjäna anmärkas, att Patent- och
registreringsverket fått uppbära, klander för att
ämbetsverket, såsom det antogs i allt för stor omfattning,
tillhandaginge sökandena med avfattande av
patent-anspråk.
Industriförbundet förordar, att så snart
granskaren trängt fullt in i ärendet och genomsökt gransk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
