Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
)Jublikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allin. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 5 STOCKHOLM DEN 30 JANUARI 1924
Innehåll. Industritidn. Norden: Statsisbrytarna. Av Chr. S. — Fabriksskorstenar enligt Rudolphs byggnadsmetoder. Av K. Nn.
— Tekniken som makt i historien. Ref. av G. W. — Christer Berchs resa genoai Roslags bergslager år 1753. Av Pehr Johnsson. (Slutet).
— Det tekniska muséets lokalfråga. — Låsmuttern Titan. Av W. — Upphävda tyska importförbud. —Notiskrönika. — Svensk tid skr.
för industr. rättsskydd. — Patent, offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelser ang.
patent. — Eftertryck av redaktionella resp. signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig
ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Stats-isbrytarna.
Varje skolbarn här i landet har fått lara sig,
hurusom större delen av Sveriges kuster under högvintern,
2—6 månader, är otillgänglig för sjöfart på grund av
isspärrningen.
Konsekvenserna, härav tyckas dock ha endast i
ringa, mån genomträngt folkmedvetandet.
Det borde nämligen stå klart för nutidssvensken,
ända till den minste skattebetalaren, att för halva
sträckan av Sveriges kustlinje och utskeppningsområdena
innanför denna, är det kommersiella året i sjöfartens
bemärkelse icke 12 månader utan blott 7 eller ej ens det.
En stor procent av Sveriges befolkning, är
individuali-ter beroende, dvs blir lidande härav, för att icke tala
om det avbräck statens inkomstmöjligheter få vidkännas.
Man vill kanske på en del håll trösta, sig med den
erinringen — ytterst vanlig i allt kulturresonnemang
— att vi ej äro vana vid bättre; det har så varit i fars
och farfars tid, och då måtte väl även vi kunna reda
oss.
Men den trösten duger ej, numera.
Nittonhundratalets Sverige är redan så starkt engagerat i
internationell samfärdsel och köpenskap, att olikheten med
föregående tidsskede är himmelsvid. Betänk huru vår
industri alltmer riktas utåt, på export, alltifrån
bergsbrukets och skogsavkastningens minst bearbetade
produkter till de mekaniska och kemiska fabrikernas fullt
färdiga, finvaror.
Och betänk vidare, att. våra förnämsta
konkurrenter ha. öppet vatten året om. Våra exportörer veta
nogsamt, vad effekt detta har. I den internationella
tävlingen bli omkostnaderna större, leveranstiderna
snävare och marknadsområdena färre. Mången svensk
offert lägges ohjälpligt åsido på grund av klausulen
»öppet vatten». I fri internationell handelskonkurrens
får helt enkelt dessa båda. ord ej förekomma. Men
svensken måste finna sig mèd dem och måste stöda, på dem,
därför att han, såsom framgår av det sagda, är — ofri.
Förr sågades skeppen och skutorna ut, när isen
lagt sig för — om det var tidigt eller sent nog på
vintern. Numera har man ett vida. kraftigare redskap,
is-brytarfartyg, vilket, om det är ändamålsenligt byggt,
kan forcera mycket solida isband och hålla farleder
öppna under hela blockadtiden.
Med de förutsättningar Sveriges geografiska, läge,
dess rikt utvecklade industri och dess goda ansatser till
internationell kommers efterhand skapat, hade man
kunnat vänta, att landet på ett relativt tidigt tekniskt
stadium börjat anlita kraftiga isbrytarfartyg, ja
tilloeh-med blivit ett föregångsland därutinnan. Så är dock
ingalunda fallet. Frågan om byggande av en havsis-
brytare — ett fartyg av vida kraftigare typ än
»Isbrytaren II» — har först under de senare åren förevarit
med någon intensitet och är ännu i denna stund en
betydligt immateriell »fråga».
Den, som för närvarande skall hjälpa oss, är
»Isbrytaren II», Stockholms stads kraftigaste fartyg
av detta slag. Den är nog bra. på sitt sätt, men dels är
den en kommunal tingest, dels är den den enda av sin
kapacitet, och dels är den för svag att bräcka Bores
tjockaste pansar i svenska farvatten. Fartyget är1 byggt
för infartslederna till huvudstaden, och mänskligt att
döma bli utsikterna att kunna låna ut det för
tjänstgöring på andra, vatten allt mindre ju mer sjöfarten på
Stockholm växer — man torde ha i gott minne hur
mycket om och men med ty åtföljande försening uppstått,
då denna isbrytares assistans begärts på avlägsnare
orter. Och erfarenheterna från dess tjänstgöringar visa.
att t. o. m. sydligare vintrar än Norrlands kunna, bli
den övermäktiga, åtminstone så svåra, att den nödgas
uppehålla, sig alltför länge med ett och samma jobb,
medan man otåligt väntar på andra håll.
Som bekant gäller det nu att anskaffa, en
kraftigare isbrytare, en »havsisbrytare», vars förnämsta
uppgift bleve att hålla rännor öppna in till de norrländska
hamnarna — med andra ord: att förlänga
seglatiöns-året för norrlandskusten och dess uppland. Betydelsen
härav torde vara tillräckligt diskuterad och till fullo
insedd på varje håll i vårt land, där merkantilt och
industriellt intresse finnes. Ärendet har varit föremål
för officiell sakkunnig utredning, och näppeligen lärer
det finnas någon svensk man, som med sin insikt
behärskar spörsmålet mera. fullständigt än den nuvarande
kommunikationsministern. Det förefaller därför, som
om nu äntligen den stora havsisbrytaren kommer att
framtränga ur projektens töcken till klar verklighet.
A7! råkade skriva den »stora» havsisbrytaren. Ja,
må den bliva stor — i samma mening som kraftig!
Liksom innersta orsaken till, att
havsisbrytareproble-met så länge förblivit olöst, nog är kostnåden, så är det
månhända ej oberättigat att uttala farhågor för, att
man på grund av »kostnadshänsyn» stannar vid en ej
tillräckligt kraftigt isforcerande fartygskonstruktion.
Givetvis bör kostnadsanslaget tillmätas efter
vederbörliga sparsamhetskrav, men det bör också tillmätas efter
den nytta havsisbrytaren beräkningsmässigt kommer
att göra. Stora, besvikelser kunde bli följden av, om
isbrytaren visade sig ej kraftig nog.
Det. är meningen att fartyget skall byggas för
kronans räkning, bliva en »statsisbrytare», och sålunda,
kunna disponeras för expeditioner även på andra håll än ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
