Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
med Norrlandskusten. Antagligen får den fullt upp
att göra hela issäsongen, med någon lättnad under blida
vintrar. Men även det nordligaste Bottenhavet liar
något »öppet vatten» och statens isbrytare skulle som
sådan komma att. ligga overksam och »blot til Lyst» under
sommarmånaderna. Yi tillåta oss emellertid hysa den
övertygelsen, att man med en smula frigjord syn på
möjligheterna lätt kan finna användning för
havsisbrytaren även utan is. En del förslag härutinnan hava som
bekant blivit framställda, t. ex. att isbrytaren skulle
byggas även för tjänstgöring som godsfärja, att den
kunde sändas upp till Spetsbergen för uttänjning av
tiden för kolexporten från Sveagruvan, etc.
Säkerligen gives det åtskilliga möjligheter, däribland även
sådana med avseende på krigsflottans sommarövningar.
En utvidgning av denna fråga är, huruvida endast
en havsisbrytare kan motsvara förväntningarna,
särskilt avseende seglationstidens förlängning. Haveri kan
inträffa, och då står man där. Med hänsyn till att
seg-lationstiden måste kunna beräknas — av betraktarna,
mottagarna etc — så stabil som möjligt, vilket beror
i hög grad av isbrytarens pålitlighet, torde en
havsisbrytare nr 2 bliva mycket snart av behovet påkallad.
Huvudsaken är för närvarande att åtminstone en
sådan »statsisbrytare» blir byggd. Regeringen har
också vidtagit åtgärder härför, men det uppgives att på
grund av statsfinansiella skäl har proposition ej kunnat
avlåtas till nu pågående riksdag. Ärendet har
emellertid tagits upp av ledamoten av Första kammaren fir
Enhörning, som med nio instämmanden väckt motion om
ett anslag av 2 miljoner kronor till byggandet av en
statens isbrytare.
Det vore säkerligen en stor tjänst åt riket, om detta
förslag rönte sådant mottagande, att det nu äntligen
bleve något utav.
För en nordisk stat sådan som Sverige är
havsisbrytaren ett oundgängligt tillbehör; den motsvarar vad
portnyckeln är för varje man med självaktning.
Och vill man känna sig riktigt oberoende så håller
man sig med två nycklar.
Chr. S.
En ny hörlur för döva har utexperimenterats
vid Marconi wireless telegraph co., enligt vad en notis
i »The engineer» förmäler. Den grundar sig på för-
stärkning av ljudet från en mikrofon med tillhjälp av
elektronrör. Vanligt tal höres väl på ett avstånd av
3 à 5 meter från mikrofonen, och om den talande
höjer rösten, såsom vid en föreläsning eller i en kyrka,
kan avståndet ökas till tio gånger så mycket. Det
nya instrumentet kallas »otofon». H. W.
En segsliten patenttvist har nyligen avgjorts i
Amerika, omtalar Sv. Motortidn. Folbertfirman, som
exploaterat med samma namn, Väckte för en tid sedan
åtal emot efterapare av deras vindruterengörare och
har nu vunnit processen helt, varför tillverkarna av
efterapningarna tvingats icke blott att upphöra med
sin tillverkning utan även blivit dömda att betala
stora belopp till uppfinnaren.
Fabriksskorstenar enligt Rudolphs byggnadsmetoder.
Bland de i tekniskt hänseende mest egenartade
facken inom byggnadskonsten är uppförandet av höga
fabriksskorstenar: ernåendet av stor hållfasthet gentemot
även de häftigaste stormar; den till arealen ytterst
begränsade arbetsplatsen, som blir allt mindre ju högre
upp bygget fortskrider; kravet på skicklighet och goda
nerver hos dem som skola utföra arbetet på denna
luftiga plats; — se där vad som för lekmannen ter sig mest
påfallande intressant. För fackmannen ställer sig
främst skorstenens ändamålsenliga
placering, dimensionering och
konstruktion i övrigt, så att den fyller
sin tekniskt-ekonomiska uppgift.
Belysande för denna speciella
byggnadsteknik äro, bland andra, ett
par uppfinningar, som gjorts av
direktören J. R. C. Rudolphs,
Saltsjö-Nacka.
Medelst den tidigare av dessa
(sv. patentet nr 28134) har hr
Rudolphs vid uppförandet av höga
skorstenar med radialhåltegel åvägabragt
en betydligt större hållfasthet, än
tidigare kunnat ernås, och särskilt
lyckats förhindra uppkomsten av de
fatala långsgående eller i sicksack
löpande sprickorna i murverket.
Detta sker genom en järnarmering — i
patentbeskrivningen: ett »sätt att
förankra rundmurade skorstenar» —
bestående av järntrådar eller järnband
med böjda, olika långa ändar, av vilka den kortare når
ned i hålet uti en sten i ett övre skift, medan trådens
eller bandets mittparti löper över bredvid liggande sten,
och den andra, längre änden når ned genom hålet i den
därpå följande stenen i skiftet. I vidstående fig. 1—3
åskådliggöres detta. Trådarnas längre ände visas
genomgående mellersta och undre skiften (i det senare
medelst streckad linje); den kortare änden når endast
genom mellanskiftet (visad medelst streckad linje).
Fig. 2 och 3 visa anordningen
sedd i plan. Trådarna kunna läggas
så, att de från ett inre hål i en sten
gå snett över bredvid liggande sten
och till ett yttre eller inre hål i
följande sten, så att de ej komma att
korsa varandra vid samma fog. Är
skorstensradien stor, kunna trådarna
dock utan fara för korsning inhäktas
i ett hål i samma hålrad.
Patentbeskrivningen framhåller slutligen,
hurusom man genom att lägga trådarna
snett på angivet sätt även ökar
möjligheten för förankringen att följa
murverkets rörelser vid
temperatur-förändringar.
För bedömandet av en
skorstensbyggnads stabilitet har man att
särskilt beakta, hurusom, när en storm
pressar på en skorstenspelare, det
finnes två faktorer, som förenade måste
göra motstånd mot dess böjande och,
Fig. 1 (överst), 2 och 3. Järnarmering enligt
Rudolphs sv. p. nr 28134.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
