Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
tekniska. Ett välordnat tekniskt museum borde
sålunda ha utsikter att bliva en gärna besökt institution och
i samma mån säkerligen icke utan en viss praktisk
betydelse särskilt med tanke på ungdomen och dess
inriktning och sett i belysningen därav att vårt land för
sitt uppehälle är och förblir i väsentlig grad hänvisad
till drivande av industri.
Att landets huvudstad är den givna platsen för
ett svenskt tekniskt-industriellt museum, därom torde
meningarna vara skäligen eniga. En av
huvudorsakerna härtill är att här redan på skilda håll finnes ett
flertal specialtekniska muséer, vilka äga det allra
intimaste samband med ett allmänt tekniskt museum. Det
må endast erinras om järnvägs-, telegraf-, post- och
artillerimuséerna, samlingarna vid Tekniska Högskolan,
Jernkontoret, kommunala verk m.m. Vidare spelar det
givetvis för samlingarnas vetenskapliga
tillgodogörande en betydande roll, att de viktigaste
tekniskt-industri-ella arkiven äro att finna i Stockholm.
Till Ingeniörsvetenskapsakademien inkomma tid
efter annan föremål av intresse för ett blivande tekniskt
museum, vilka tills vidare måst magasineras.
Akademien har jämväl ansett det icke lämpligt att vidare
undanskjuta arbetet med att söka bärga sådant
historiskt-tekniskt material, som löper fara. att förskingras och
har träffat åtgärder för igångsättande av ett
insamlingsarbete. Ett rätt väsentligt material till ett
tekniskt industriellt museum torde alltså komma att
föreligga inom en nära framtid, ocli en början till ett
dylikt museum kunde åstadkommas, om blott en lämplig
lokal vore att uppbringa.
Undertecknade, som väl förstå att det i dessa tider
av bostadsnöd är förbundet med vissa vanskligheter att
disponera lokalutrymme för ett nytt ändamål, våga
emellertid i fast förvissning om herrar
Stadsfullmäktiges livliga intresse för den sak det här gäller
hemställa, att det må tagas under övervägande, huruvida icke
någon stadens lokal, som icke lämpar sig för
bostadsändamål, kunde åtminstone såsom ett provisorium,
dock naturligtvis icke av allt för kort varaktighet,
upplåtas för inrymmande av ett tekniskt-industriellt
museum.
Undertecknade våga jämväl hemställa, att hrr
Stadsfullmäktige ville taga i övervägande, huruvida,
därest lämplig byggnad för det slutliga lösandet en
gång i framtiden av den ifrågavarande museifrågan
icke förefinnes, en lämplig tomt för dylikt ändamål
kunde i god tid reserveras.
För undertecknade samarbetsdelegation mottager
Ingeniörsvetenskapsakademien eventuella meddelanden
och är jämväl beredd lämna de ytterligare
upplysningar, som kunna befinnas önskvärda.
Stockholm den 17 januari 1924.
Ingeniörsvetenskapsakademiens museikommitté:
Carl Sahlin. Axel F. Enström. C. A. Forssell.
T. Lindmark. E. Hubendick.
Av Svenska Teknologföreningen utsedda delegerade:
S. Norberg. O. Rodhe. R. Smedberg.
Av Sveriges Industriförbund utsedda delegerade:
B. Almgren. C. Ramström. Ivar Svedberg.
Av Svenska Uppfinnareföreningen utsedda delegerade:
C. Benedicks. C. Alrik Hult. Chr. Sylwan.
Låsmuttern Titan.
Vid skruvförbindning med enkelmutter verkar
såsom bekant muttern genom stödet mot underlaget såsom
en kil i bultens gängor. Det är således friktionen
mellan muttern och dels underlaget, dels bultens gängor,
som håller muttern kvar i den åtdragna ställningen.
Vid förbindningar, som icke äro utsatta för skakningar,
är i allmänhet enkelmuttern ensam tillfyllest för att
åstadkomma den exakta förbindningen. Denna
skruvförbindning är emellertid vid en mångfald anordningar
icke tillfyllest, enär enkelmuttern har stor benägenhet
att skaka loss. Vad detta betyder ur risksynpunkt,
underhåll och tillsyn är utan vidare klart.
Sedan långt tillbaka hava därför teknici sysslat
med problemet att finna en effektiv låsanordning för
åtdragen mutter, och en mångfald lösningar hava. sett
dagens ljus.
Den av ing. N. H. Westerberg, Stockholm,
uppfunna låsmuttern Titan, som föres i handeln av
Rylander & Asplunds Maskinförsäljning, ab., Stockholm,
synes vara en god lösning på problemet och tycks fylla
även högt ställda fordringar på en låsmutter.
Såsom av figuren framgår består
denna av två delar, förenade med
varandra genom en gängning av annan
stigning än gängningen för bulten.
Vid hopskruvningen åtdragas först
båda delarna gemensamt mot
underlaget. Därefter flyttas nyckeln till den
övre delen som kraftigt drages ensamt
åt samma håll, som förut de båda
delarna gemensamt. Vid låsning mot
underlag erfordras endast en nyckel, vid låsning direkt å
bulten erfordras två nycklar. I sistnämnda fallet måste
nämligen undermuttern hållas i sitt läge, då
övermuttern vrides för låsning. På båda delarna finnes ett
inställningsmärke. Då dessa stå mitt för varandra äro
delarna inställda för att gemensamt röras på bulten,
således för att åtdragas eller lossas. Äro märkena
förställda i förhållande till varandra å en åtdragen mutter,
så anger detta att muttern är låst, samtidigt som
avståndet mellan märkena är ett uttryck för graden av
låsningen. Övermuttern bör åtdragas kraftigast möjligt
ungefärligen 120°. Denna är efter låsningen den del, som
upptager trycket från bulten. G-enom de olika
gängstigningarna erhålles en oerhört kraftig kilverkan under
lång rörelseväg, och således stort friktionsarbete. Alla
glappigheter mellan bult och mutter utfyllas gynnsamt
under åtdragningen. Förhållandet mellan de båda
gängstigningarna är valt efter praktiska och teoretiska
undersökningar.
Muttern tillverkas av stål i normal sexkant, med
Whitworthgängor och en totalhöjd av c:a. 1.5 gånger
bultdiametern.
Prof. Karl Ljungberg, vilken granskat
uppfinningen, har kommit till den slutsatsen, att det genom
denna mutter erhållna låset är av avsevärt större värde än
den vanliga stoppmuttern, och en ytterligare fördel är,
att muttern kan låsas, oavsett om den är dragen mot
ansats eller icke.
W.
R. Schlyter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
