Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
1’ublikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allin. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensl; Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. ni.,
innehäl-lande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 7 STOCKHOLM DEN 13 FEBRUARI 1924
Innehåll. Industritidn. Norden: Axel Söderblom. Minnesteckning av Chr. S. — Croziers cementgjntningsmaskin. Ref av K. Nn —
Brytningen av kol i de engelska kolgruvorna. — Spetsbergens norska kolgruvor och isbrytarfråga. — Statsanslag till exportkredit för
industrin och jordbruket. — Sveriges bergshantering 192:4. — Notiskrönika. — Svensk tidskr. för industr. rättsskydd: Patent,
offentliggjorda av K patent- och registreringsverket. — Estlands anslutning till den intern, överenskommelsen ang. skydd för den industr.
äganderätten. ■— JK. patent- och registreringsverkets kungörelser ang. patent. — Eftertryck av redaktionella resp. signerade uppsatser
utan anyirande av källan f örbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade
förf:s uttalanden.
†
Axel Söderblom.
I början av år 1885 förordnades till lektor i
matematik, geologi, beskrivande geometri och linjarritning
vid Chalmersska institutet docenten vid Uppsala
universitet Anders Leonard Axel Söderblom. Därmed var
början gjord för en läraregärning, som blivit av
grundläggande betydelse för ett
30-tal årgångar utexaminerade
chalmerister i deras verksamhet
som ingenjörer. En
läraregärning, som tillika gav en var av
dessa elever de livligaste och
alldeles outplånliga intryck av
en utpräglad, harmoniskt
balanserad personlighet, viel
vilken man låter sina hågkomster
ofta och gärna dröja.
Söderblom var
västmanlänning, föcld i Västanfors 1847.
Student i Uppsala 1869 avlade
han fil. licentiatexamen 1878
och promoverades året därpå, då
han även blev docent i
matematik vid Uppsala universitet. Ar
1885 kom han, som nämnts, till
Chalmers, där han utom
lektorsbefattningarna även en
kortare tid beklädde posten såsom
institutets bibliotekarie. Från
lektoratet avskiljdes emellertid
snart ämnena geodesi och
linjarritning. Viel institutets
omorganisation 1911 blev (i
september) Söderblom utnämnd
till professor, och med
vårterminens 1914 slut avgick han
såsom pensionsmässig, men
ännu några år verksam vid institutet såsom
speciallärare i geometri.
Hans vidsträckta intressen, elock förenade med
den omsorgsfulla grundlighet som utmärkte hans
väsen, förde honom in i allmänna angelägenheter,
särskilt de kommunala i Göteborg, där man också
mycket tog i anspråk hans insikter och stora
arbetsförmåga. Bland annat tillhörde han stadsfullmäktige
1899—1919 och var under åren 1892—1911 ledamot av
stadens folkskolestyrelse. Under år 1898 kallades han
till ledamot av den kungl, kommittén för uppgörande
av förslag till ny taxa för personbiljetter vid Statens
järnvägar. Detta ledde som bekant till en av de mest
betydelsefulla reformer, som företagits inom svensk
järnvägstrafik, nämligen 1906
års person-zontariff för Statens
järnvägar. Söderblom hade
häråt ägnat ett ingående studium,
vars frukter framlades i
skrifterna »Biljettpris och
persontrafik» samt »Zontariff på
Statens järnvägar» (publicerade
uti Tekn. samfundets i
Göteborg förhandl :r). Även på
andra ekonomiska och sociala
områden utövade Söderblom ett
flitigt författarskap.
Det som vi chalmerister
erfarit starkast och djupast från
Söderblom var hans
utomordentliga förmåga att föreläsa
sitt ämne, den högre
matematiken, och bibringa sitt
auditorium, varje elev för sig, en redig
inblick uti allt detta, som för
de flesta av släktet homo
sapiens ter sig som en fruktansvärd
labyrint av överflödig
klokskap. För ingenjören är
emellertid matematiken dvs det
matematiskt logiska tänkandet en
oundgänglig disciplin, och där
den naturliga begåvningen
saknas måste disciplinerandet ske
tillfyllest ändå — med
tjänliga medel. Denna stora konst behärskas av ganska få
lärare, men Söderblom var en av dessa utvalda. Hans
föreläsningar präglades av ett i ädlaste mening klassiskt
framställningssätt: enkelhet, reda, klarhet, precision,
de-duktionernas rätliniga utveckling och resultatens
minnesetsande tydlighet. Dock utan den torrhet, som gärna
häftar vid undervisning i matematik: tvärtom. Den
allvarliga, grandezzan över Söderbloms föreläsningar
lystes icke sällan upp med skarpt blänkande strålar av hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
