Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
mor och satir. Han fascinerade alltnog sitt. auditorium
så, som icke många kunna det, •—• därvid det
konsekventa, trygga, respektingivande uppträdandet verkade
jämte vältaligheten och föredragets soliditet.
Söderbloms vidsträckta kunskaper, tankereda och
sinne för koncis form framträdde även i hans
anföranden uti Göteborgs stadsfullmäktige. Även där gjorde
sig den Söderblomska humorn gällande, något kärv, men
träffande. Det omdöme som dock främst ägnats
honom såsom talare i samhällsvårdens tjänst är, att
han alltid höll sig strängt till sak. Och det sätter ett
svenskt auditorium alltid som nummer ett.
Kordialitet med sina chalmerselever låg ej för
professor Söderbloms skaplynne, men detta hindrade ej att
han var en bland de mest omtyckta lärare Chalmersska
institutet någonsin ägt. Jag är övertygad om att han
väl visste detta, att han erfor många bevis därpå, ända
till avskedet från livet.
Ja, vi sakna honom, vi, hans elever. Även fast det
gått årtionden, sedan han med en stum nick -— hans van-
ligaste tecken — låtit oss förstå, att vi klarat oss
igenom den sista och avgörande tentamen.
Ibland har det rentav känts som om man velat
återvända -— i tid och rum -— för att åter hugnas med
den lilla böjningen av hans ädla huvud.
Chr. S.
Professor Söderblom avled i Göteborg den 25 sistl.
januari efter ett par månaders sjukdom. Hans stoft
jordfästes den 30 jan. i Vasakyrkan under stor
anslutning, så av Chalmersska institutets elever med
florbehängd kårfana. Vid graven talade bl. a. rektor,
prof. B. H. Grauers, å institutets vägnar och
ordföranden i elevkåren H. Karlsson. Bland de talrika
minneshyllningarna märktes kransar från Chalmersska
ingenjörs föreningen i Göteborg och dess
Stockholmsavdelning.
Professor Söderblom efterlämnar maka, Marie
Louise, f. Mellgren.
Croziers cementgjutningsmaskin.
Av amerikanen A. O. Crosicr (New York City)
har konstruerats en cementgjutningsmaskin, uti vilken
de gjutna föremålen avskiljas från nedre delen av en
materialpelare.
Maskinen och detaljer av densamma visas
schematiskt i närstående figurer.
Vid användandet för framställning av t. ex.
mursten är det vertikala ihåliga schaktet 10 (fig. 1), vari
pelaren formas, lämpligen byggt för upptagande av en
pelare, som är ungefär 600 mm bred och 200 mm tjock
vid basen. Schaktet är lämpligen försett med styva,
framställas. Dessa knivar äro fast förbundna med
den horisontala kniven och hava eggarna bakom dennas
egg på ett avstånd därifrån, som är något större än
tjockleken av pelaren vid basen.
Den horisontala kniven 15 införes genom slitsen 13
och genomskär hela pelaren, samt utträder genom slitsen
lf. Kniven är ganska tjock, t, ex. ca 12 mm, så att dess
införande i pelaren medför den önskade ytterligare
förtätningen. Eggen är snett avskuren. Om kniven är lika
avsneddad på båda sidor, kommer dess hoppressande
verkan att fördelas lika mellan clen avskurna delen av pe-
Fig. 1—3. Vertikalt schakt för
cementpela-ren: fig. 3 är sektion efter linjen 3—3 i fig.
2 (knivarna i läge att intränga i pelaren).
Fig. 4—7. Skurna cementföremål på
bottenplattan samt olika knivformar (överst
fig. 5).
Fig. 8—10. Olika sektioner av
pelare med kärnor för framställning
av hålsten.
luft- och vattentäta väggar och är vid botten slutet
medelst en förflyttbar bottenplatta 11, som uppbäres av
ett i vertikal lecl rörligt bord 12.
På lämpligt avstånd från bottnen är schaktet
försett med en horisontal slits (13, l f) framtill och baktill
för upptagande av den horisontala kniven 15. I stället
för att anordna, slitsar för kniven kan den under kniven
befintliga delen av schaktet göras löstagbar, helt eller i
sektioner. Vertikala slitsar 16, som upptill utmynna
i de horisontala slitsarna, förefinnas för upptagande av
de vertikala knivarna 17, om sådana användas.
Antalet av och avståndet mellan de vertikala
knivarna beror på storleken av de föremål, som skola
låren ocli den ovanför kniven befintliga delen därav. Om
eggen är snett, avskuren på undersidan endast,
hoptrycker den uteslutande den frånskilda delen av pelaren, och
med översidan snett avskuren, såsom visat i fig. 5,
överföres ingen sådan verkan till den frånskilda delen. Om
såsom i fig. 6 den ena sidan är mera avskuren än den
andra, blir den sammanpressande verkan större på den
sidan, som är mest avskuren. På så sätt är det möjligt
att fördela den förtätande verkan på det lämpligaste
sättet-
Vid den horisontala knivens fortsatta införande i
pelaren komma de vertikala, knivarna 17 att intränga
genom de vertikala slitsarna 16 och uppdela den från-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
