- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
56

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

INDUSTRITIDN INGEN N O R D E N

och avskär pelaren, varjämte de vertikala knivarna 17
inträda i sina slitsar och uppdela det frånskilda blocket,
varefter dessa knivar åter utdragas, och bordet sänkes
till det i fig. 11 visade läget. Under tiden har
bottenplattan avlägsnats och ramen återdragits.

Framställningen av ihåliga föremål, såsom t. ex.
hålstenar, förtydligas i fig. 8—10. Schaktet eller
behållaren 60 är här försedd med en eller flera vertikala
kärnor 61 för erhållande av hålen 62 i stenen 59.
Friktionen mellan materialet och schaktets och kärnornas
ytor är betydlig och kan tidvis försvåra eller rent av
hindra pelarens nedfallande. För att avhjälpa denna
olägenhet äro kärnorna rörliga i vertikal led med
tillhjälp av en lämplig mekanism. Kärnorna höjas
tillräckligt för att de horisontala knivarna skola kunna införas
i slitsarna. Efter stenens frånskiljande, sänkning och
bortförande utdrages kniven åter, och pelaren med kär-

norna få falla ned på bottenplattan. Då kniven införes
i pelaren, strävar den att trycka in sidan i den ihåliga
stenen, och kärnorna bibehållas därför lämpligen i sitt
nedre läge, medan stenen skiljes från pelaren. I detta
fall användes två knivar 63, en vid vardera sidan med
utskärning för kärnorna. Kärnorna höjas därefter, och
den avskilda stenen avlägsnas, varefter knivarna
utdragas, och pelaren och kärnorna få nedfalla. Det är att
märka, att den stora stenen kan uppdelas i mindre om
så önskas.

För att framställa rör äro schaktet och den inre
kärnan cirkulära i tvärsektion. Schaktet eller kärnan
eller bådadera kunna bringas att rotera för att få. glatt
yta samt större täthet och hårdhet på ytan.

Det svenska patentets (av vars beskrivning här
meddelats utdrag) nr är 55995.

K. Nn.

Brytningen av kol i de engelska kolgruvorna.

Ur en reseberättelse av gruvingenjören Erik
Bengtsson över arbetsförhållanden inom de engelska
kolgruvorna, publicerad i Jernkontorets Annaler
återgiva vi här, med Annalerna som källa enligt ben.
medgivande, en av de i arbetstekniskt hänseende mest
intressanta avdelningarna.

*



De engelska kolflötserna tillhöra samma geologiska
formation, men inom denna inrymmes många olika
kvaliteter och olika typer av flötser. En del flötser äro
fria från inlagrade, förorenande skikt och kunna
brytas så rena, att kolen äro färdig handelsvara efter
uppfordringen och eventuell handplockning på
transportband. Andra flötser kunna vara förorenade, så att
kolen användas först sedan de undergått vaskning,
eventuellt kombinerad med krossning för framställning av
briketter, vilka koksas.

Den ur en del kol bildade gruvgasen utgör kanske
det största hindret för brytningen, särskilt i de gruvor,
där det finnes svårigheter med ventilationen. Det
stoftfina koldamm, som bildas vid bearbetning av kolen, är
även orsak till explosioner.

Dessa sistnämnda svårigheter söker man
övervinna genom konstgjord ventilation på så sätt, att luften
suges upp genom ett schakt, medan den friska luften
går ned genom ett annat och passerar hela gruvan,
varvid den uppblandas med gaserna, innan den suges ut.
Koldammet har först på senare tid blivit upptäckt
såsom explosionsfarligt. Denna fara minskas eller
uteslutes genom att man sprider konstgjort bergartsdamm på
de ställen, där koldammet förekommer. Genom den
uppblandning, som härvid äger rum, förlorar
koldammet sin explosionskraft.

De nu nämnda svårigheterna kunna med stor omsorg
övervinnas. De oregelbundenheter, som bliva en följd
av förkastningar och vecklingar av flötserna, vålla
däremot större kostnader och kunna föra till £tor reduktion
av brytvärdheten. Visserligen planlägges numera
brytningen av varje fält, sedan man genom borrningar
fastställt flötsernas läge, men oväntade förkastningar eller
sådana av smärre höjd kunna vålla stora besvärligheter.

Då dé bergarter, som omgiva kolflötserna, i
allmänhet äro av ringa fasthet, måste byggnader i stor ut-

sträckning företagas. Timmer eller props är även en av
de största utgifterna utom arbetslönerna.

För att skydda de stora transportvägarna från
schaktet till brytningsområdena använder man ofta av
tegel eller betong helt inbyggda orter. I de orter, där
mekanisk transport äger rum, finnas med korta avstånd
små fördjupningar i väggen, märkta med vit färg, där
arbetaren kan finna skydd, medan vagnarna passera.
I de mindre orterna, där hand- eller hästutfrakt äger
rum, och som ej skola bliva stående för längre tid,
bygges upp skydd) för taken av props, bakom vilken
gråberget i allmänhet staplas upp.

1 närheten av schaktet, som oftast måste helt
byggas in, finner man pumprum och spel för de långa,
lin-dragna banorna. På en del ställen liar man fortfarande
cornishpumpar stående i dagen och även spelen för
lindragning stående där. Stallarna under jord ligga även
i schaktets närhet, och de små ponnies eller de stora
ar-dennerna äro i användning allt efter flötsernas höjd.
Trots ett utvecklat system av transporter med mekanisk
avfrakt, komma ponnies eller hästar fortfarande till gocl
användning för transport av kol från brytningsplatsen
till huvudorterna. Då vid lindragning förekommer den
minsta risken för explosion i gruvor, där gas eller damm
samlas, användes den i allra största utsträckning.
Vagnarna dragas med stor hastighet såväl i raka orter som
kurvor, ibland även mycket långa vägar. Elektrisk
kraft kan däremot ej få så stor direkt användning, då
risken för gnistbildning alltid föreligga vid motorerna.
Även elektriskt ljus har liten användning under jord, då
det kan användas endast på de ställen, där ingen risk

för kolgas eller damm finnes.

*



De metoder, som användas för kolens brytning,
äro dels ort- och pelarmetoden, dels long-wall metoden.
Hur brytningen utföres enligt den förra, framgår
närmast av namnet. Fyndigheten indelas i olika fält, som
skiljas åt av huvudorter, vilka byggas in till
fullständig säkerhet för längre tid. Områdena mellan
huvudorterna uppdelas genom orter i smärre pelare. Orterna
tagas så breda, som takets hållfasthet tillåter med
enklare inbyggnad. Sedan ett. block är genomgånget med
mot varandra vinkelräta orter; uttagas pelarna vid bryt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free