Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
fart gjennem 4—5 fot tyk fjordis med 1 fot tykt
sne-dække. Saavidt mig bekjendt blir ikke fjordisen
paa Spitsbergen sværere. Omkostningerne med
erhver-velsen av en slik isbryter vil være ganske beskedne i
forhold til de summer, som er nedlagt deroppe, hvilket
jo er en 50—60 millioner. Ene og alene ved en slik
isbryter kan Spitsbergen bli hvad øgruppen kan og bor
være — vor nations kulkjælder, hvorfra vi kan hente
alle de kul landet trænger. —
(Enl. »Bergverksnyt».)
Statsanslag till exportkredit för industrin och
jordbruket.
Kommerskollegiuin hemställer, det K. m:t måtte
föreslå riksdagen: att — med återkallande av det i
riksdagsskrivelsen den 18 juni 1920 meddelade beslutet,
varigenom K. m:t bemyndigades att under vissa villkor
ikläda svenska staten betalningsansvar intill belopp av
högst 15 milj. kr för varor, som kunde komma att
levereras till nödlidande länder —■ medgiva K. m:t rätt att
för undvikande av eljest hotande arbetslöshet inom vissa
industrier, ävensom till stöd för möjliggörande av export
av vissa jordbruksprodukter, i den ordning och enligt de
grunder, som av K. m:t bestämmas, dels bevilja lån
intill belopp av tillhopa högst 7 500 000 kr, att utgå från
statens fond av rusdrycksmedel för beredande av
tillgång till hjälpkrediter med återbetalningstid av högst
fem år vid export till länder i särskilt behov av sådan
kredit, dels ock ikläda svenska staten betalningsansvar
intill ett sammanlagt belopp av 7 500 000 kr för dylika
krediter, med rätt tillika att besluta, att utbetalningar,
som kunna ifrågakomma på grund1 av sådant
betalningsansvar, skola utgå från nämnda fond, samt att meddela
riksbanken sådana direktiv, att statsgaranterade
skuldförbindelser för beviljade exportkrediter må kunna av
riksbanken belånas i sådana fall, där
återbetalningstiden ej överstiger fem år.
Sveriges bergshantering 1922.
Enligt kommerskollegii berättelse om
bergshantering för år 1922, som i dagarna utkommit av trycket,
uppgick produktionen år 1922 av järnmalm från
gruvor till 6 201 243 ton mot 464 347 ton år 1921. Under
båda dessa år har den producerade lapplandsmalmen
utgjort den vida övervägande delen, eller något mera än
tre fjärdedelar av den totala malmfångsten inom riket. I
de anförda siffrorna ingår den erhållna sligen med resp.
418 022 och 483 707 ton. Av slig liava vidare genom
agglomerering och röstning framställts briketter och
sinter, och var den under redogörelseåret producerade
kvantiteten briketter, 58 412 ton, något större än
sinter-kvantiteten, 55 162 ton, medan under närmast
föregående år förhållandet var det motsatta. — Förutom
ovannämnda bergmalm erhölls under år 1922 en mindre
kvantitet sjömalm, 2 400 ton.
Visserligen var 1922 års kvantitetssiffra för det
råa järnet, tackjärn, enastående låg, nämligen 264 259
ton mot 314 378 ton år 1921, men däremot äro för
mellanprodukter och grövre tillverkningar av smidbart järn
och stål i de flesta fall ökningar att anteckna,
omständigheter som man gärna ville tolka som förebud till en
mera stadig förbättring av järnhanteringens
produktions- och avsättningsförhållanden. Sålunda hava de
framställda kvantiteterna smältstycken och råskenor,
39 824 ton, göt 311 033 ton, samt stångjärn och stål,
108 142 ton, ökats med resp. 63,5, 47,0 och 63,9 % från
närmast föregående års enastående låga
kvantitetssiffror.
Produktionen av andra malmer än järnmalm,
101 976 ton, företer väl en uppåtgång från 1921 års
totala kvantitet med 23,7 %, men dessa våra i allmänhet
ganska lågprocentiga malmtillgångar hava dock under
de senaste åren utnyttjats i vida mindre utsträckning
än under världskrigets år. Härmed sammanhänger
också, att produktionssiffrorna för andra metaller än järn
äro avsevärt lägre än då. Zinktillverkningen har
nedgått till 1 549 800 kg från 3 510 385 kg året förut, och
någon framställning av koppar som slutprodukt har
icke ägt ruin.
Den under år 1922 brutna stenkolskvantiteten,
378 861 ton, är något större än 1921 års, medan
däremot upptagningen av leror vid de skånska
stenkolsfälten skett i avsevärt mindre utsträckning än förut.
Stenkolsindustrins relativt låga produktionssiffror
utvisa, att läget inom denna näringsgren varit i stort
sett oförändrat under redogörelseåret. Dock har
kalkindustrin i de flesta fall att uppvisa ökade
produktionssiffror. Av råkalksten brötos nämligen 330 034 ton mot
249 471 ton år 1921, och den redovisade brända kalken
uppgick till 3 539 438 hl mot 3 118 452 hl sistnämnda
år.
Det sammanlagda hästkrafttalet av de motorer,
som använts för omedelbar drift vid de till
bergverksstatistiken redovisade anläggningarna, uppgick till
274 168 hkr och totala arbetarantalet till 40 587
personer.
Inmutningsverksamheten har varit den till
omfattningen minsta under de senaste tio åren, såsom 1922 års
siffra för utfärdade mutsedlar, 1 379, utvisar.
Ett vittnesbörd om bergshanteringens i ekonomiskt
avseende ogynnsamma läge under senare år lämnar
totalsumman av den bevillningstaxerade inkomsten —
grundad på resultatet av närmast föregående års rörelse
— vilken belöpte sig till 23 671 890 kr, en relativt låg
siffra om den jämföres med tidigare års.
Notiskrönika.
Sulfitsprit som motorbränsle. I Andra kammaren
föreslå hrr Pettersson i Stäringe och Lindgren i Dingelvik
utredning om lämpligaste sättet för blandning av sulfitsprit med
bensin för användningen vid motordrift.
Tränndersökningar. Ingenjörsvetenskapskademin
kommer under året i samarbete med Statens provningsanstalt att
utföra en del träundersökningar. Stora Kopparbergs bergslags
ab., Kramfors ab. oeh Förenade svenska tändsticksfabrikerna
komma att utan ersättning ställa erforderligt
undersökningsmaterial till förfogande. (Sv. Trüvarutidn.).
Eu ny sädestorfeapparat. K. m:t har tilldelat ing. O.
Cardell i Eskilstuna èn penninguppmuntran på 4 000 kr. Ing.
Cardell, som uppfunnit en sädestork, vilken bl. a. användes vid
statens spannmålslager i Åstorp, har för avsikt att konstruera
en liknande maskin av mindre modell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
