Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allin. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 14_STOCKHOLM DEN 2 APRIL 1924
Innehåll. Ind. Norden: Internat, strävanden till skydd för den vetenskapliga äganderätten, Ref. av byrådir. F. Söderlund. —
Torkning under högt vakuum. Av ing. Hj. Cassel — Transport av råtorv från torvmossar, ing. J. D. Tjllgrens system. — Svenska
patent-ombudsföreningen om Patentverkets arbetssätt. — Ett nytt företag: teknisk litteraturupplysniug. Av Xt. — Koppar-ståltråd. Eef av Fk. —
Prisuppgifter på järn. — Notiskrönika. — Sv. tid skr. f. ind. rättsskydd: — Patent, offentliggjorda av K. patent- och
registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelser ang. patent. — Eftertryck av redaktionella resp. signerade uppsatser utan angivande av
källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Internationella strävanden till skydd för den vetenskapliga
äganderätten.
I nr 32 av Industritidningen Norden 1923
lämnades ett meddelande om vissa strävanden i Frankrike
att åt vetenskapsmän bereda ekonomisk ersättning för
resultatet av vetenskapliga rön, även om dessa icke
kunde göras till föremål för patentskydd. De förslag, som
omnämndes, härröra från professor J. Barthélemy i
Paris och Confédération des Travailleurs intellectuels.
Sedermera hava ytterligare tvänne förslag
framkommit, det ena från professor Ruffini vid
universitetet i Turin, det andra från internationella byrån i Bern.
Professor Barthélemys förslag framlades redan
den 8 aug. 1922 för en kommission inom Nationernas
förbund. Kommissionen uttalade såsom ledande
princip, att i fråga om vetenskapliga uppfinningar borde
idén själv och icke blott dess praktiska tillämpning hava
förmånen av rättsskydd.
Professor Ruffinis förslag har även jämte en
grundlig vetenskaplig utredning av frågan blivit
förelagd kommissionen i juli förlidet år. Kommissionen har
också haft frågan under behandling och uttalat sin
anslutning till en utsträckning av den skyddsrätt, som
åtnjutes av författare, artister och industriella uppfinnare,
även till vetenskapligt arbete. En viktig omständighet,
som föranlett, att kommissionen kommit till denna
uppfattning, är, att gjorda undersökningar hava visat, att
såsom en följd av kriget i alla länder råder en allmän
minskning i rekryteringen till de rent vetenskapliga
yrkena, en minskning, som »utan tvivel kommer att
bliva akut, så snart som den nuvarande generationen av
framstående vetenskapsmän har gått ur livet».
Kommissionens åsikt är, att, om åt vetenskapens män kunde
erbjudas en ersättning från de medel, som skulle inflyta
genom de föreslagna avgifterna, så skulle detta bidraga
till att verkligt begåvade män mera ägnade sig åt
vetenskapligt arbete. De nuvarande förhållandena anser
kommissionen utgöra en »uppenbar och otillbörlig
orättvisa».
Då sålunda frågan genom dess upptagande till
behandling inom Nationernas förbund blivit ytterligare
aktualiserad, torde det vara av intresse att närmare taga
del av alla de framställda förslagen i ett sammanhang.
Vi följa härvid en framställning av dipl.-ing. H.
Herz-feld i Gewerblicher Rechtschutz und Urheberrecht.
I. Barthélemys förslag.
Såsom grundsats uppställes, att varje lärd eller
uppfinnare, som framkommit med en idé, av vilken
andra draga nytta, bör hava rätt till en andel i vinsten.
Denna rätt till idén bör liksom i fråga om litterär
konstnärlig äganderätt utan varje formalitet uppstå i
och med idéns skapande. Upphovsmannen kan göra
anspråk på en andel i idéns användares förtjänst men
först från den dag, då han framställer sin fordran till
användaren. Härigenom skall undvikas, att den
industriidkare, som utan kännedom om upphovsmannens
rättskydd redan har utnyttjat idén, sedermera utsättes
för anspråk retroaktivt från upphovsmannen.
Emellertid kan upphovsmannen även gå en annan väg för att
försäkra sig om andel i vinsten, ej först från och med
fordringsanspråkens framställande utan redan från och
med den tid, idén kommit till användning. Han kan
sålunda ingiva ansökan om ett »brevet de corps et de
principe», alltså en ansökan om ett slags
»vetenskapspatent». Härigenom skulle licensrätten börja från
in-givningsdagen. Några närmare detaljer om var och
huru denna ansökan skall ingivas lämnar Barthélemy
icke.
Upphovsmannen har i båda fallen blott rätt till del
i användarens förtjänst. Användningen för rent
vetenskapligt ändamål skulle sålunda vara fri, vilket dock
icke uttryckligen angives. Licens får icke vägras
någon, så att alltså ingen uteslutande användningsrätt
kan förekomma. Häri ligger den viktigaste skillnaden
gent emot patent.
De betänkligheter, som kunna resas mot en
vetenskaplig skyddsrätt, anses härigenom i väsentlig mån
böra minskas. Ty den forskare, som t. ex. finner ett
nytt medel mot tuberkulos, kan ej missbruka sin rätt,
om han ej har någon uteslutande rätt, utan måste
medgiva var och en, som åstundar det, en licens.
Denna rätt skulle bestå vid sidan av de nuvarande
patentlagarne. Den lärde, som gör en uppfinning kan
åtnjuta skydd enligt patentlagen, kan ingiva
patentansökan, varvid han åtnjuter patentskydd till och med
skyddstidens utgång, varpå han har tillfälle göra sin
vetenskapliga skyddsrätt gällande. Denna senare rätt
kan då bestå antingen såsom en rätt utan formalitet,
varvid licensplikten börjar först med dagen för
meddelandet till användaren, eller såsom en rätt, grundad på
en anmälan om ett vetenskapspatent, vilket grundar en
licensplikt från anmälningsdagen. En patenterbar
uppfinning skulle sålunda kunna efter behag tillgodogöras
antingen först genom patent och därpå genom den rä.tt,
som tillkommer anmälaren i egenskap av upphovsman,
eller blott genom sistnämnda rätt.
Likheten med bestämmelserna rörande litterär och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
