Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
konstnärlig äganderätt visar sig även i fråga om tiden
för den vetenskapliga äganderätten, som enligt förslaget
skulle räcka under upphovsmannens livstid och 50 år
därefter; dock blott till förmån för avkomlingar i rätt
nedstigande led.
Licensen kommer enligt Barthélemy icke att
verka hämmande på industrins utveckling. Den bör utgå
i procent å försäljningspriset av det alster, vid vars
tillverkning det vetenskapliga rönet tillämpats, och, om
en överenskommelse ej är möjlig, måste denna procent
fastställas genom domstol.
I sammanhang härmed anser Barthélemy, att
några ändringar i den franska patentlagen äro
nödvändiga, vilka här endast beröras i den mån de
sammanhänga med frågan om den vetenskapliga äganderätten. Ett
patents skyddstid bör ökas till ungefär 25 år, varjämte
underlåtande att inbetala årsavgifterna ej bör medföra
skyddets upphävande, vilket ju praktiskt taget innebär
frihet från erläggande av årsavgifter. Om uppfinningen
icke inom 5 år utövas, skall uteslutande
användningsrätten upphävas, och tvång att till var och en lämna
licens inträder. Tillverkas varan ej inom landet utan
importeras, förfaller patentet, om ej på grund av
internationella överenskommelser annorlunda bestämts.
Slutligen vill Barthélemy skydda den anställde
uppfinnaren, därigenom att ett patent blott skall kunna
meddelas i uppfinnarens namn. Uppfinnaren kan avträda
sin rätt till patentet men behåller efter patentets utgång
den vetenskapliga äganderätten i ovan angivet omfång.
Regeringen skall när som helst kunna meddela licenser,
om ett offentligt intresse föreligger. Slutligen skola
upphovsmannens egna offentliggöranden icke betraktas
såsom nyhetshinder för hans uppfinning.
II. Confédération des Travailleurs
intellec-tuels’ förslag.
Enligt detta förslag bör upphovsmannen till en
vetenskaplig uppfinning eller upptäckt åtnjuta
uteslutande rätt att under sin livstid draga nytta av sitt arbete.
Denna rätt skall innebära ett skydd för alla upptäckter
eller uppfinningar och i allmänhet alla användningar av
desamma. Härvid definieras upptäckter såsom
påvisandet av hittills okända principer, ämnen, krafter och
egenskaper hos levande väsen eller den döda materien,
under det att såsom uppfinningar betraktas sådana
resultat av det mänskliga tänkandet som yttra sig i nya
förfaranden, apparater, alster och kombinationer av
desamma. För att rätten skall uppstå måste
upphovsmannen påvisa att uppfinningen eller upptäckten blivit
bragt till allmän kännedom. För detta ändamål är det
tillräckligt att offentliggörandet sker i vissa godkända
tidskrifter. Återgivande av upphovsmannens namn eller
det av honom offentliggjorda vetenskapliga meddelandet
eller hänvisning till detta meddelande av den, som
utnyttjar uppfinningen eller upptäckten, utan
upphovsmannens medgivande är icke tillåtet. Är
upphovsmannen anställd och har han av sin arbetsgivare erhållit i
uppdrag att anställa försök eller göra studier, så
har denne förköpsrätt, som han kan göra gällande
under en tid av 6 månader. Efter denna tid kan
upphovsmannen fritt förfoga över sin rätt. Dock har
arbetsgivaren en andel i avkastningen, vilken andel bör
bestämmas av en kommission.
Upphovsmannens rätt medför ingen utslutande
användningsrätt utan blott en licensrätt, om den praktiska
användningen grundar sig på den vetenskapliga
äganderätten. Licensavgiften bestämmes genom överenskom-
melse eller genom domstol. Rätten kan överlåtas och
löper för rättsinnehavaren intill 50 år från
offentliggörandet, under det att, såsom ovan angivits,
upphovsmannen själv åtnjuter skyddet under sin livstid. Regeringen
kan förklara ett vetenskapligt rön såsom varande av
offentligt intresse och pålägga användarne en licensavgift.
III. Riuffinis förslag.
Ruffini har behandlat problemet med deri största
grundlighet och vetenskaplighet. Han har haft den
djärva tanken, att Nationernas förbund skulle skapa
en vetenskaplig äganderätt samtidigt i alla förbundet
tillhörande stater. Förslaget förutsätter därför, att de
fördragsslutande staterna bilda ett förbund för skydd
av äganderätten till vetenskapliga upptäckter eller
uppfinningar. Med avseende på rättens verkan
överensstämmer Ruffinis förslag med de båda förra förslagen,
i fråga om definitionen av skyddsföremålen ansluter
han sig till förslaget från Confédération des
Travailleurs intellectuels, med det tillägg, att sådana
upptäckter eller uppfinningar falla under bestämmelserna,
vilkas vetenskapliga karaktär omöjliggöra skydd under
andra former. Men han utesluter sådana upptäckter
eller uppfinningar, som blott giva ett vetenskapligt bevis
för ett redan känt resultat eller förfarande, som alltså
redan förut användas inom industrin. Varje stat kan
förklara en upptäckt eller upp finnig såsom nödvändig
för det allmännas intresse och bestämma villkor för
skyddsrätten. Men denna varje stats rätt sträcker sig
blott till upptäckter eller uppfinningar av resp. stats
medborgare utom därest de till förbundet hörande
staterna överenskomma, att denna rätts utövande skall
utsträckas till alla anslutna stater.
För uppståendet av ett skyddsanspråk måste
offentlig kännedom om uppfinningen eller upptäckten
kunna påvisas genom offentliggörande i tekniska
tidskrifter i kongress- eller akademiska avhandlingar.
Upphovsmannen kan även försäkra sig om skyddet och
prioriteten till sin uppfinning eller upptäckt, därigenom
att han insänder en redogörelse därför till
internationella byrån i Bern i ett omslag av samma beskaffenhet,
som det som där användes för industriella modeller och
mönster. Men upphovsmannen kan även erhålla ett
erkännande av sin rätt genom ett vetenskapspatent,
rörande vars detaljer Ruffini icke fullt klart uttrycker
sig, men som synes motsvara ungefärligen vad
Barthélemy därmed avser. Även upphovsman till terapeutiska
uppfinningar och upptäckter skulle åtnjuta fördelarna
av bestämmelserna. Om ett patent, som tillämpar en
vetenskaplig upptäckt eller uppfinning, likgiltigt av
vilken orsak, utgår, så skola upphovsmannen och
patentinnehavaren åtnjuta den vetenskapliga äganderätten.
Prioriteten och licensavgiftens storlek skola
bestämmas av domstolar i resp. upphovsmäns hemland.
Medborgare i alla anslutna stater skola i dessa åtnjuta
samma rätt som de egna medborgarna. Dock skall varje
part hava rätt att begära en skiljedom av sakkunniga,
som företrädesvis skola tillhöra akademiska
korporationer eller kompetenta tekniska föreningar. Varje part
skall nämna en eller två skiljedomare och dessa å sin
sida en överskiljedomare. Om parterna tillhöra olika
stater, så skola de nämna tvänne skiljedomare, av vilka
en måste tillhöra en neutral stat. Överskiljedomaren
får icke vara medborgare i en stat, som parterna
tillhöra. Ruffini vill genom denna sammansättning få
till stånd en möjligast opartisk skiljedomstol. Andra
bestämmelser rörande domstolens plats och förfarande,
om rättshjälp, revision av konventionen o. d. hålla sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
