- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
129

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

129 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN



beräknas från och med april ha återuppnått
ungefärligen samma storlek som före Ruhrockupationens
inträd ande-

Järnimporten är alltjämt betydande. Särskilt
gäller detta gjuttackjärn, valsat stång- och fasonjärn samt
plåt.

Utrikeshandeln.

Föregående års utrikeshandel lämnade ett
importöverskott om något över 200 milj. kr. Även de senast
gångna månaderna har importen av spannmål,
kolonialvaror och textilvaror legat på en högre nivå än
den före kriget vanliga. En liknande överimport
kännetecknar också det senast gångna kvartalet. Å andra
sidan har i förhållande till år 1913 en kvantitativt
ökad export förekommit i fråga om trävaror,
cellulosa, papper, kullager, elektriska maskiner,
tändstickor m. m.

Juni 30.

Besågo vi Dannemora gruvor, belägna 1/4 mil från
Österby. Vi tyckte oss icke kunna hava ett lindrigare
begrepp om steniga Arabien än då vi föreställa oss
Dannemora, med sitt stora fält ovan jords betäckt med
färdiga malm- och gråbergshögar och under jorden
ut-gräven med hiskeliga avgrunder, vars öppningar icke
kunna annat än åstadkomma fasa för alla andra än
bergsmän, ty att se folk stiga på tunnor, låta hissa sig
ned, stundom släpa på berget, stundom taga skutt många
famnar, när hästarna för vinden äro ostyriga och mera
dylikt, är i vårt sinne icke roligt; därföre gingo vi icke
ned, utan förnöjde oss med att se huru andra våga sitt
liv för vår tjänst. Både ödeliggande och i gång varande
gruvor äro följande:

Ödeliggande: Ströms skärpning, Österbygruvan,
Murgruvan, Högbergs gruvan, Hagströmsgruvan,
Glasmästaregruvan, Rosietsgruvan, Bondegruvan,
Ömers-gruvan, Ungkarlsgruvan, Källaregruvan, Trätgruvan,
Enighetsgruvan, Ekerotsgruvan, Djupgruvan, Södra
Silvbergsgruvan, Silvergruvan, Eiskesumpsgruvan,
Eorsmarksgruvan eller Ebeskärpningen.

Gammal koppargruva, som är helt full med ett
grönt vatten av vitriol. Salig herr kapten Mårten
Tri-vald har varit sinnad att bränna rödfärg av stenen, som
är i denna gruva och koka vitriol av vattnet. Utom
dessa äro sex andra gruvor ödelagda.

De vid Dannemora upptagna och i gång varande
gruvor äro följande: Österby ödesgruva, Jordgruvan,
Ealsvindsgruvan. Dessa trenne gruvor arbetas utav
herrarna de Geer enskilt.

Stora rymningen. Under denna gruva gå orter 18
famnar under gruvsjön.

Vad Gruvsjön angår, så gör den alla gruvorna i
gemen en stor olägenhet, hälst som hon ligger
horisontellt vid gruvans mynning. Uti stora rymningen kan
man se folket nere på bottnen ty öppningen på gruvan
är ganska stor och vid. Man såg även nere på bottnen
nog stora högar med is och snö, det underligaste var att
svalor byggde sina nästen många famnar nere i gruvan.

Sveriges Industriförbund har publicerat
styrelse-och revisionsberättelser över förbundets verksamhet
under 1923. Till förbundet voro vid senaste årsskiftet
anslutna 1 306 industriella verk med sammanlagt 190 000
arbetare mot 250 000 arbetare vid utgången av 1921.
Den nedgång i arbetarstocken, som på grund av den
fortsatta industriella depressionen varit att vänta även
för 1923, har praktiskt taget avstannat.

Beträffande den svenska industrins läge under
1923 erinras om att året ej infriat de förhoppningar,
som på många håll ställdes därpå, utan i stort sett
kännetecknats av fortsatt depression. Grundorsaken härtill
har varit att söka i de rådande politiska och
ekonomiska förhållandena i Europa.

Även om den svenska industrins sysselsättning
under året något ökats, har en däremot svarande
förbättring av de ekonomiska driftresultaten i stort sett ej
inträtt.

Christer Berchs resa genom Roslags bergslag 1753.

(Meddelat av Pehr Johnsson.)

(Forts. fr. nr 5.)

Hjulvindsgruvan arbetas av intressenter.
Domsgru-velaget nyttjas av herrar de Geererna. Domsgruvan är
vattendunst för de norra gruvorna. Djupheten på denna
gruva är 77 famnar. Jungfrugruvan arbetas av
intressenterna. Löfsta Ekerotsgruva arbetas av herr
kammarherren De Geer ensam. Mårtensgruvan däremot arbetas av
intressenter. Denna gruva har blivit så kallad efter
salig herr kapten Mårten Triewald. Eld- och luftmaskin
står bredvid henne. Andra Silvbergsgruvan arbetas av
intressenter. Plattholma gruva arbetas även av
intressenter och är vattendunst för de södra gruvorna. Vidare
bemärkas Sjögruvan, Fischersgruvan, Wesslandsgruvan.

Men vi skyndade oss med kronogruvfogden
Kalmeter till att bese salig kaptenen Mårten Triewalds så
namnkunniga eld- och luftmaskin, som var byggd i ett
litet stenhus. Pistongen, som var gjuten hos vår snälle
gjutmästare Meijer, vägde 9 skepp. 14 lisp. och 10
marker. Uti samma hus syntes ännu efterlevor efter en
sådan maskins modell, som salig hrr Triewald hade gjort,
men av åskan hade blivit sönderslagen. Vår okunnighet
i mekaniken hindrar oss att tydligen kunna beskriva
denna maskin, vilket vore onödigt efter som en vidare
förklaring härutinnan kan ernås uti den år 1734 av isalig
kaptenen Triewald utgivna tryckta beskrivning över
samma eld- och luftmaskin.

Den stenart, som följer järnmalmen, är icke
onyttig, ty den brukas här vid gruvan att mura allehanda
byggnader med, helst verkstäder, icke med kalk och
sand, utan stenarna löst upplagda till väggar.

Vi begåvo oss nu med herr kronogruvfogden till
Bergstingssalen, som var väl prydd med himmel, bord
och stolar. Dess vackra arkiv gingo vi väl ej förbi,
men tiden tillät ej detsamma, som sig borde, beskåda.
En vacker gevaltigerstav blev oss vist, ganska mycket
med silver beslagen, men det märkvärdigaste var
gruvekartorna. Så universella, som speciella, vilka voro så
inrättade, att papperet var genomskurit för vart djup av
vissa famnar så att för en, som inte är bergsman är det
nog att på papperet se huru tillståndet är i djupet.

Under det att vi således gingo att bese alltsammans
började skjutningarna uti gruvorna, som gav skönt eko.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free