Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
En internationell industri- och
yrkesgruppering.
Vid den internationella konferens för arbetsstatistik,
som hölls i Génève under sistlidne höst, var bl. a. frågan
om en internationell industri- och yrkesgruppering
föremål för överläggning. Då denna fråga, som man sedan
lång tid tillbaka vid flera tillfällen utan framgång
sökt bringa till en lösning, kan anses äga ett
allmännare intresse, lämnas här en kort redogörelse för dess
behandling vid nämnda konferens.
Jämförelser mellan olika länders statistik rörande
bl. a. arbetslöshet, löner, olycksfall i arbetet och
ar-betskonflikter, äro på grund av skilda
klassificeringssystem synnerligen svåra att verkställa. Ofta händer
att i samma land olika system tillämpas för olika
ändamål, varför det t. o. m. kan ställa sig svårt att för
ett enstaka land sammanföra olika data rörande en
viss industri eller ett visst yrke. För internationella
jämförelser äro naturligtvis svårigheterna ännu mycket
större, och det vore därför tydligen av största vikt, om
större enhetlighet kunde åstadkommas såväl inom de
enskilda staterna som dessa sinsemellan.
Den vid konferensen tillsatta kommittén för här
ifrågavarande ärendes förberedande riktade först sin
uppmärksamhet på de yrkesgrupperingar, som tillämpas
vid de allmänna folkräkningarna. Vid dessa utgår man
från individerna, vilka klassificeras med hänsyn till
yrket efter ett på förhand uppgjort schema. Ur
ekonomisk synpunkt är emellertid icke individerna utan
företagen, till vilka de äro knutna, det primära. Det är en
grundväsentlig skillnad mellan en gruppering efter
yrken och en gruppering efter industrier. Konferensen
uttalade sig på kommitténs förslag för en klassificering
i första hand efter industrigrenar och inom vardera av
dessa efter de individuella yrkena. Där det icke är
möjligt att göra denna dubbla klassificering tillräckligt
detaljerad för att visa totala antalet arbetare inom varje
enskilt typiskt yrke, blir det nödvändigt att göra en
andra uppdelning av alla yrkesutövare med hänsyn till
deras individuella sysselsättning.
Vad då först angår grupperingen av företagen
föreslog konferensen tre huvudgrupper, nämligen 1)
urproduktion, 2) sekundär produktion eller
förädlingsindustri samt 3) tjänster. Den första gruppen skulle i
sin tur uppdelas i jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk,
jakt, fiske etc; gruvdrift och stenbrytning m. m. Under
gruppen tjänster komma som underavdelningar
transport, handel, allmän tjänst, fria yrken samt huslig och
personlig tjänst. Dessa grupper återfinnas i nästan alla
länders yrkesnomenklaturer. Den andra av ovannämnda
huvudgrupper skulle, såsom namnet antyder, omfatta
bearbetning och förädling av råämnen jämte hus- och
vägbyggande samt reparationer. Det är ifråga om
denna grupp som den svåraste och viktigaste delen av hela
klassificeringsproblemet i själva verket börjar. De olika
ländernas gruppering av hithörande industrier
anpassas naturligen efter respektive lands speciella
förhållanden och behov och varierar högst betydande från land
till land. Vid klassificeringen kunna olika
indelningsgrunder tillämpas. De viktigaste och de som vanligast
komma i fråga äro: utgångsmaterialets art,
tillverkningsmetoden och produktens användningsändamål. I
de system som för närvarande äga tillämpning i de
olika länderna har i allmänhet mer än en av dessa tre in-
delningsgrunder samtidigt kommit till uttryck. Då det
ansågs att det för närvarande kanske vore viktigare att
möjliggöra sammanställning av data rörande viktigare,
i alla länder förekommande industrigrenar än att nu få
till stånd en enhetlig industrigruppering, stannade
konferensen vid ett förslag, att för underlättandet av
internationella jämförelser en provisorisk alfabetisk
förteckning över de viktigaste industrierna skulle uppgöras av
Internationella arbetsbyrån efter samråd med
intresserade statistiska myndigheter eller organisationer. De i
olika länder förekommande industrigrupperna skulle så
specificeras, att det alltid skulle vara möjligt att erhålla
speciell upplysning rörande industrier upptagna på en
sådan förteckning.
Beträffande arbetarnas gruppering efter yrke höll
konferensen före, att i detta hänseende den verkliga
svårigheten vid internationella jämförelser låge däruti, att
de i ett land använda beteckningarna för ett visst yrke
icke alltid hade samma innebörd som motsvarande
beteckningar i ett annat land. Konferensen uttalade
därför önskvärdheten av att de olika länderna publicerade
definitioner på de i samband med arbetsstatistiken
vanligast förekommande yrkes-, industri- och andra
beteckningarna. (Komm. meddel:n.)
Östersjöns magnetiska kartläggning.
Från ett omagnetiskt fartyg.
Sverige, Finland, Danmark, Estland och
Tyskland skola under instundande sommar låta utföra
triangelmätningar och andra vetenskapliga undersökningar
i Östersjön, bl. a. av de magnetiska förhållandena.
Kompassen är nämligen i dessa farvatten utsatt för många
störningar, vilka det med hänsyn till sjöfartens
säkerställande är av stort intresse att få klarlagda.
Vid dessa undersökningar kommer man, omtalar
G. H. T., att använda ett fullständigt omagnetiskt
fartyg, byggt uteslutande av trä vid varvet i Kiel.
Fartyget är ett 14 m långt segelfartyg, som tillkommit
genom ombyggnad av en gammal ångbarkass med
namnet »Cecilie», vilket namn det kommer att behålla även
i sin nya skepnad. Vid dess byggnad har icke en enda
spik kommit till användning, ej heller ingår i
byggnaden någon annan detalj av järn eller stål. Skrovet är
som nämnts av trä, akarkättingarna utgöras av grovt
tågvirke, alla nitar och bultar äro av brons och
husgerå-det av aluminium.
Liknande undersökningar hava sedan en följd av
år bedrivits av amerikanerna i Stilla. Oceanen och
Atlanten. Arbetet sker under ledning av Carnegieska
Institutet i Washington, som åtagit sig att verkställa
magnetiska mätningar över hela jorden. För ändamålet
begagnar man sig av skonerten »Carnegie», vid vars
byggnad man begagnat sig uteslutande av trä, brons, koppar
och kanonmetall. Det intressanta med detta fartyg är
att det har en hjälpmaskin, vilken förutom
cylinder-pistonerna är byggd uteslutande av brons. Maskinen är
en lysgasmotor. »Carnegies» undersökningar i
Nordatlanten hava varit till stort gagn för sjöfarten, därigenom
att felaktiga uppgifter rörande missvisningen i
sjökorten blivit upptäckta och rättade.
Inom sjöfartskretsar väntar man sig mycket av
»Cecilie’s» expedition i sommar, och resultaten motses
med intresse, enär under alla förhållanden en pålitlig
kompass är en av de förnämsta betingelserna för säker
navigering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
