Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Fig. 1. »Ideal-ventilen», delvis i genomskärning.
o.1
o.b
6
^ 0.6
J
•n o.1*
A o.3
O
<
o
h o,2
£
0.1
En låg ånghastighet betyder emellertid grova
rörledningar, vilka bliva dyra i anskaffning och
underhåll, erfordra stort platsutrymme och framför allt
draga med sig stora utstrålningsförluster.
Vid beräkning av en rörlednings dimension har
man för ett visst tillåtet tryckfall att taga hänsyn
utom till motstånden i ventilerna även till de rena
friktionsförlusterna i rören samt de s. k. enstaka
motstånden, som uppträda i T-rör, vinklar, stutsar etc. Dessa
senare har man dock alltid i sin hand att genom
konstruktiva åtgärder nedbringa till ett minimum.
Är nu en rörledning av betydande längd utan
avgreningar och med få ventiler, bli friktionsförlusterna
i rören proportionsvis stora och därför avgörande för
val av rördiameter. Sådana fall förekomma emellertid
mer sällan i praktiken, vadan ångventilerna oftast äro
de som förorsaka det största tryckfallet och därigenom
bliva utslagsgivande. Belysande härför är att t. ex. en
vanlig 200 mm ångventil förorsakar samma tryckfall
som ett 68 meter långt rör med samma genomgång. På
detta sätt yttryckta i friktion i ett slätt rör förhålla
sig ventiler som följer.
Tryckförluster i ventiler, uttryckta i meter rak rörled-
ning.
Genomloppsöppning Normal ventil »Borsigs Idealventil»
mm diam. m m
100 29 2,5
125 33 6,5
150 44 3,5
175 58 10-
200 68 5,5
225 83 11,-
250 97 19-
275 113 9-
300 128 15-
325 142 21-
350 162 13-
En ångventil, som icke erbjuder något nämnvärt
motstånd och samtidigt är lätt att hålla tät, har
därför en stor uppgift att fylla. En sådan föres nu i
marknaden av Borsig-fabrikerna, Berlin-Tegel, under
0 10 20 30 kO bo bO 70 iQm/Sete
-»- ånghastighet i "’/Sek
Fig. 2.
benämning Ideal-ventilen. Den synes fylla alla de
fordringar man för närvarande kan ställa på en
effektiv avstängningsventil för ånga, vatten och
dylikt. Den har fullständigt rak genomgång med ytterst
ringa motstånd (kurva B å fig. 2) samt är lätt att vid
behov inslipa, om tätningsytorna av en eller annan
orsak bliva ojämna.
Idealventilens konstruktion.
Ventilen är utförd av gjutstål för 20 atmosfärers
tryck och 400° temperatur. Fig. 1 åskådliggör
densamma i öppen och fig. 3 i sluten ställning. Som synes
är ventilsätet anordnat vinkelrätt mot genomloppet.
Ventilkäglan c är genom tappen † förbunden med en
arm d, som är vridbar omkring tappen e och genom en
knälänk förbunden med en i gejder löpande släde l.
Släden är fast förbunden med en vertikalhylsa m, som
upptill har en gängad mutter, i vilken den egentliga
spindeln arbetar. Spindeln är således fullständigt
skyddad för ångans inverkan och hylsan med släden
rör sig vertikalt upp och ned utan att deltaga i
spindelns rotation. Härigenom skonas packningen som
bekant på bästa sätt.
Käglan c har en kona vid k, så att den vid
stängning centreras i sätet. Förbindelsen mellan käglan och
armen d är rörlig, så att anliggningsytorna alltid skola
sluta tätt, och en spiralfjäder hindrar uppkomsten av
vibrationer.
I stängt läge intar knälänken nära horisontal
ställning, varigenom tillräcklig kraft erhålles att
pressa tätningsytorna mot varandra. Ett anslag hindrar
att det horisontala läget överskrides.
Avtappningshål finnas å båda sidor om
ventilsätet, så att kondensvatten alltid kan avledas,
oberoende av från vilken sida ångan inkommer i ventilen.
Inslipning av tätningsytorna sker på så sätt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
