Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppflnnareföreningen o.
Stockholms Allin. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken ill. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 19 _ _STOCKHOLM DEN 7 MAJ 1924
Innehåll. Ind. Norden: Förlängd patenttid och prov. patentskydd fore i riksdagen. — Förzinkning av järnplåt. Ref. av Fk. -—
Hur en stad flyttas, vertikalt. Av G. R. — Borrning i mycket hårda metaller. — Framhjalsbromsarnas effektivitet. Av ing. Hj. Cassel.
— Teknikens varningar. — Förslag om ändringar i Uppfinnareföreningens stadgar. — Textilindustrins konkurrens med utlandet. ■— Stockholms
Allm. teknikerförbunds sammanträde d. 9 maj. — Tekniska föreningen M. S:s högtidssammanträde d. 29 april. — Litteratur. —
Prisuppgifter på järn. — Notiskrönika. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent, offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket.
— Samma ämbetsverks kungörelser ang. patent. — Eftertryck av redaktionella resp. signerade uppsatser utan angivande av källan
förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Förlängd patenttid och provisoriskt patentskydd
före i riksdagen.
Interpellation i Första kammaren av Teodor Julin.
(Vid Första kammarens sammanträde den 30 april begärde och erhöll hr Julin
kammarens tillstånd att till justitieministern få framställa ett par frågor avseende
patentlagstiftningen, vilka här tillika med motiveringen återgivas in extenso.)
Till Riksdagens Första kammare.
Vår patentlagstiftning är ej tidsenlig. Möjligheten
av dess reformering är också, eller rättare har varit
föremål för utredning. Den för ändamålet tillsatta
patent-lagstiftningskommittén avgav sitt stora betänkande om
bl. a. ny patentlag redan år 1919, och sedan
myndigheters mfl yttranden häröver inkommit, lämnades åt
hovrättsrådet H. Hjertén att som enmanskommitterad
överarbeta förslagen. Herr Hjerténs uppdrag avbröts med
utgången av år 1922 i samband med den stora
kommittédöden, och därmed lades ett för vårt näringsliv
viktigt reformarbete åsido.
Hur beklagligt detta är inser man tillfullo, då man
betänker vår industris tryckta läge och dess
svårigheter eller rent av oförmåga att på nytt igångsätta
nedlagda företag eller starta nya. Inom vår industri lär
sällan ett förtag kunna sättas igång utan att baseras på
någon patentskyddad uppfinning, och man hade därför
på industri- och uppfinnarhåll knutit stora
förväntningar till den nya patentlagstiftningen, genom vilken man
främst hoppats nå fram till sådana statsingripanden att
uppfinnarverksamheten på möjligaste sätt
uppmuntrades. Detta anser man ej ske med nuvarande lagstiftning
och därmed vill man säga, att staten lägger direkta
hinder i vägen för industrins återhämtning. -—■ Därmed har
jag dock ingalunda velat ha sagt, att det framlagda
kommittéförslaget anses utan ändringar på väsentliga
punkter böra läggas till grund för en revision av
patent-lagstiftningen.
På särskilt två punkter har man satt in sina
anmärkningar mot den statliga organisation, som regleras
av nuvarande patentlagstiftning:
1) Patentverkets granskningstid är för lång.
2) De svenska patentavgifterna äro för höga.
Den första anmärkningen har fått ett det mest
nedslående svar, i det staten i besparingssyfte minskat
personalen i patentverket med påföljd att
granskningstiden givetvis icke kunnat annat än ytterligare
förlängas.
Vad angår patentavgifterna så synes frågan om
dessa å ena sidan väl vara den, som ur industrins
synpunkt är .mest angeläget att få löst, men å andra sidan
också den, som först av alla måste falla på de
statsfinansiella svårigheterna, Hur angeläget det är att få ned
de svenska patentavgifterna hava kanske blott få gjort
klart för sig, men de som gjort det hava dess bättre ej
stannat blott vid att konstatera missförhållandet, utan
de hava också pekat ut vägar att komma förbi de
statsfinansiella svårigheter, som resa sig mot en rättelse.
Jag skall strax komma till detta. Men först några ord
om de svenska patentavgifternas höjd.
De svenska patentavgifterna äro absolut taget för
närvarande de högsta som finnas i något industriland,
bortsett från Tyskland, som på allra sista tiden infört
avgifter att betalas i guldmark, och vilka på grund av
landets svåra ekonomiska kris satts så höga, att de
mänskligt att döma snart skola komina att förhindra
upprätthållande av ett patent i Tyskland under någon
längre tid. Under de för en uppfinnare så
betydelsefulla första patentåren äro dock även där avgifterna
lägre än i Sverige. Tager man hänsyn till olika länders
folkmängd, varmed ju ett patents affärsvärde nära
sammanhänger, och alltså jämför kostnaden för
patentskydd per miljon innebyggare, så ställer sig här i
Sverige kostnaden för ett femtonårigt patentskydd ungefär
nio gånger högre än i Tyskland. Samma jämförelse
beträffande Förenta staterna visar ungefär trehundra
gånger högre kostnad här hemma. Följden har också
blivit, att de svenska uppfinnarna allt mer och mer
inrikta sin verksamhet på främmande länder och där taga
ut sina patent och söka exploatera sina uppfinningar,
vilket givetvis är en förlust för landet.
Håller man sig till de absoluta talen för
patentavgifter i olika länder visar, som jag förut har sagt, en
jämförelse, att de svenska avgifterna äro bland de
högsta och oftast de högsta. Jag kan inskränka mig att’
nämna, att kostnaden för 4 års patent i Sverige är 250
kronor, i England 81—82 kronor, i Tyskland 53—54
kronor och i Förenta staterna 152 kronor. Kostnaden
för 15 års patent, som i Sverige är 2 310 kronor, är i
England 1 872 kronor och i Förenta staterna 152
kronor, säger etthundrafemtiotvå kronor.
Det vill förefalla som om de största skäl funnes att
söka få de svenska patentavgifterna sänkta. Det är ett
allmänt krav från industri- och uppfinnarhåll, men ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
