Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Förslag om ändringar i Uppfinnareföreningens
stadgar.
Till styrelsen för Svenska (uppfinnareföreningen
har inkommit följande skrivelse:
Undertecknade föreslå följande ändringar i
föreningens stadgar:
§ 3 ändras så, att styrelsens majoritet måste utgöras
av uppfinnare.
§ 4 ändras så, att årsberättelsen måste föreligga i
tryckt form, innan frågan avgöres om
styrelsens ansvarsfrihet.
Vidare föreslås, att en kommitté må tillsättas för
beredning och formulering av ovannämnda
paragrafer; kommittén må dessutom få i uppdrag att avlämna
förslag till övriga ändringar av stadgarne, som den
eventuellt må finna lämpliga. Kommittén torde
lämpligen bestå av fem ledamöter och fem suppleanter.
Stockholm d. 22 april 1924.
Vördsamt
Gustaf Rennerfelt. Ivar Rennerfelt.
Ärendet kommer att i vederbörlig ordning och
snarast möjligt behandlas.
S. U. ombudsman.
Textilindustrins konkurrens med
utlandet.
(Ur Skandinav, tidskr. för textilindustri.)
Den oavbrutna stegringen av importen av
textilvaror har sedan år tillbaka givit anledning till oro för
den svenska textilindustrin. Nyligen meddelade
direktör Paues i Sveriges Textilindustriförbund, att allt
fortfarande en massimport av textilvaror äger rum, inte
blott från Tyskland och Tjeckoslovakien utan även från
Frankrike och England, vilka länder genom
dumping-priser konkurrera med våra fabriker. I samband
härmed omtalades, att ett flertal svenska fabriker nödgats
att inskränka driften.
Disponenten Axel Wahren har vid ett samtal med
Norrköpings Tidningar mera utförligt gått in på den
svenska textilindustrins nuvarande läge och
utlandskonkurrensen.
Statistiken utvisar, påpekade hr W, att importen
av vävnader av ull till kostym- och andra tyger under
år 1921 uppgick till 597 553 kg året därpå hade den
stegrats till över det dubbla eller 1 176701 kg och i
fjol importerades inte mindre än 1 795 356 kg av
sådana varor.
Importen av vävnader av bomull uppgick år 1921
till 1 562 011 kg, år 1922 till 3 299 151 och i fjol till
4 022 881 kg. Hur en dylik massimport skall verka på
den inhemska industrin torde vara lätt att fatta utan
alla närmare förklaringar. Det stora flertalet
bomullsfabriker ha också sedan år tillbaka arbetat med
inskränkt drift.
Situationen för ylleindustrin är ej fullt så kritisk.
Försäljningarna för nästa höst ha nu ägt rum, och har
något så när tillfredsställande order erhållits. Men
genom den oerhörda stegringen i priserna på ull och andra
råvaror, har man mycket svårt att få ut skäliga priser
för sina råvaror. Prisstegringen å ull och noils uppgår
nu från 30 och ända till över 50 procent, mot vad de
ställde sig förra gången.
Vid våra försäljningar i år, fortsätter disp.
Wahren, ha vi givetvis i mycket hög grad haft känning av
konkurrensen med importerade varor. Förklaringen
härtill var för mig en intressant upptäckt, som jag nyligen
fick göra under en resa genom Tyskland och Schweiz.
Den tyska ylleindustrin tycks för närvarande vara
synnerligen väl sysselsatt, naturligtvis en hel del för
inhemsk avsättning, men också en stor del för export. Jag
besökte en liten fabriksstad, mindre än Norrköping i
innevånareantal, men med en textilindustri, som i
storlek vida övergår vår. Här voro vävstolarna överallt i
full gång i fabriker, som tillsammans räkna 3- à 4 000
stolar.
Arbetslönerna i Tyskland betalas nu i guldmark
och utgöra cirka 60 procent av arbetslönen före kriget.
Lönerna före kriget voro ungefär lika i Tyskland och
Sverige, möjligen något litet högre här. Våra löner ha
stegrats med över 200 procent mot förkrigslönerna,
medan tyskarna reducerat sina med 40 procent.
Arbetstiden skulle utgöra 54 timmar i veckan, men
i händelse så påfordrades, skulle den kunna utsträckas
till den gamla arbetstiden 60 timmar. Vad detta
betyder för ett rationellare utnyttjande av maskineri och
lokaler är lätt att inse. Här i Sverige äro ju arbetarna
förbjudna att arbeta, även om de skulle vilja det.
En tredje orsak till att den tyska industrin kan
arbeta så billigt, är att industrin nu praktiskt taget är
skuldfri. Genom markfallet ha obligationslånen — för
en stor fabrik många gånger ända upp till 10 och 15
millioner mark ■— blivit värdelösa, liksom också
inteckningar i fastigheter. Vad som även är påfallande vid
ett besök i dessa tyska industristäder är, hur man
överallt kan se stora nybyggnader, utvidgningar och nya
maskiner, vilka stora förbättringar skett under tiden
under och efter kriget, då fabrikerna inhöstade stora
vinster. Industrin var nog förutseende att inte spara
upp de pappersmark, som då flöto in, utan använde
kapitalet till utvidgningar av fabrikerna.
Men det fattas inte heller svårigheter för den tyska
industrin. Den värsta är den stora penningknappheten,
vilken är den egentliga anledningen till de
dumpingför-säljningar, vi ha känning av här i Sverige. Det syns
ju överraskande, att .tyskarna fortfarande, trots att det
finns ett om också litet tullskydd, kunna importera
varor och sälja i Sverige. Men anledningen härtill ligger
just i ovan anförda fördelar, låga arbetslöner,
skuldfrihet och 8-timmarsdagens slopande, vartill kommer, att
kapitalknappheten gör det omöjligt för den tyska
industrin att i banker få tillräcklig kredit, liksom också
svårigheten för Tyskland att få köpa främmande valutor
mången gång tvingar de tyska fabrikanterna att till
rena dumpingpris försälja varor här i landet, för att
därigenom skaffa sig den för inköp av råvaror
nödvändiga främmande valutan.
I Schweiz däremot klagas mycket över att
industrin inte kunde hållas i gång och den därigenom
uppkommande arbetslösheten, trots att en del
skyddsåtgärder vidtagits mot valutadumping för sådana industrier,
som hade hemmamarknaden till avsättningsort. Men då
den huvudsakliga industrin i Schweiz — siden och
maskinindustrin —- är baserad på export, och
förhållandena överhuvud taget är sådana, att ett land med hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
