Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikafionsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allin. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rattsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 20
STOCKHOLM DEN 14 MAJ
1924
Innehåll. Ind. Norden: Föredömen. Högtidstal av prof. E. Hubendick. — Mot filmantändning vid kinematografer. Ref. av Q. W.
— Stockholms Allm. teknikerförbund konsolideras. — Tekniska museet. — Samverkan mellan olika länders patentmyndigheter. —
Patent-väsendets internationalisering. Av byrådir. A. Hasselrot. (Ur A. f. p. m. v. sk.) — Teknikens varningar. — Den brittiska riksutställningen.
— Sammanträden. — Notiskrönika. —• Sv. tid skr. f. ind. rättsskydd: Patent, offentliggjorda av K., patent- och registreringsverket.
— Samma ämbetsverks kungörelser ang. patent. — Eftertryck av redaktionella resp. signerade uppsatser utan angivande av källan
förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Föredömen.
Tal i Tekniska föreningen M. S. den 29 april 1924 till de från
Maskinyrkesskolan i Stockholm utexaminerade ingenjörerna.
Av professor E. Hubendick.
Till dem av Eder, mina herrar, vilka i dag
avslutat Edra studier och utträda i livet, har jag att
frambära en hälsning och en tillönskan om en gagnande
verksamhet under en lång och glädjefylld arbetsdag.
Under ett flertal år av strävsamma studier haven
I med längtan emotsett denna dag. Ju närmare den
kommit, under ju större spänning haven I väntat
densamma. Ni känna helt visst att Ni i dag avslutat, ett
skede i Edert liv, och jag tror att Ni även känna det
som om någonting måste hända. När så, under Eder
väntan därpå, ingenting händer, inträder först en
känsla av besvikelse och sedan av resignation.
Förhållandet är emellertid det, att det som skall
hända, måste framkallas av Eder själva. Detta komma
Ni nog även att själva snart få klart för Eder, och i
stället för att vänta komma Ni då att sträva efter att
bliva verksamma. Denna verksamhet är det som
kommer att framkalla händelserna.
Dessa av Eder själva framkallade händelser
kunna bliva av vitt skilda slag. De kunna bliva av den
art att de väcka hela världens uppmärksamhet, och de
kunna bliva sådana att desamma varken särskilt
observeras eller omtalas. De kunna komma att belönas
med höga pris och utmärkelser och de kunna komma
att lönas med ett knappt levebröd. Men de kunna det
oaktat vara lika kulturviktiga och kulturnödvändiga.
Detta beror av den omsorg och den kärlek varmed
livsverket utföres. Det är blott krämaren som
värderar allt i penningar. Historien, vilken så att säga
utgör mänsklighetens bokslut, får fram saldot efter helt
andra värderingsgrunder. Och summan av de många
småposterna är där lika avgörande som de enstaka
stora vinsterna.
Vi hava i år särskild anledning erinra oss en av
mänsklighetens största andar.
För jämt 100 år sedan, år 1824, utkom i Paris en
liten skrift, vilken i svensk översättning bar titeln:
»Betraktelser över eldens rörelsekraft och de för
utvecklande av denna kraft lämpliga maskinerna».
Skriften var författad av en ung, endast 28-årig
ingenjörofficer vid namn Sadi Carnot. Han avled i kolera 8
år senare, endast 36 år gammal.
Den av Carnot författade skriften rönte föga
uppmärksamhet. Först omkring 1842 började man finna
dess värde. Och 1850 fann man, genom den
bearbetning och vidare utformning som Clausius gav åt
Car-nots tankar, att Carnot upptäckt en universell
naturlag vilken numera på alla områden av
naturvetenskapen medfört en betydelse, vilken ej kan överskattas.
Denna naturlag har senare blivit kallad
termodynamikens andra huvudsats.
Det var för att klarlägga ångmaskinens teori, som
Carnot kommit att göra de observationer, varpå han
sedan stödde de teorier, vilka han framlade i sin skrift.
Det skulle föra för långt att nu ens antydningsvis
redogöra för dessa teorier. Hans lilla skrift utgör
emellertid ännu i dag en både roande och lärorik läsning
och man häpnar över författarens originella tankebanor,
klara framställning och vida syn.
Han klarlägger ångmaskinens betydelse för
mänskligheten och för den materiella kulturutvecklingen och
han uppdrager med utomordentlig skärpa de teoretiska
förutsättningarna för ångmaskinens förbättrande och
fulländande.
Han angiver även de rationella grunderna för
konstruktion av en förbränningsmotor. Det dröjde till
1860-talet innan dessa grunder ånyo framfördes och till
1870-talet innan en maskin konstruerades efter dem.
Än i dag utgör den av Carnot klart angivna
principen den riktlinje efter vilken vi bygga våra
förbrän-ningsmaskiner, och någon bättre känna vi ej.
Men ännu större är Carnots gärning. Vi veta att
värme och arbete äro ekvivalenta, att en v. e.
motsvarar 427 kg. m. Denna upptäckt har fått namn av
termodynamikens första huvudsats. Densamma var okänd
för Carnot då han utgav sin förut omtalade skrift. 1
följd därav .innehåller densamma vissa, dock ej
principiella fel. Det är ganska märkvärdigt, att han så
fullständigt kunnat klarlägga andra huvudsatser utan
kännedom om den första och under fasthållande vid
den tidens åsikt att värmet var av materiell natur.
I Carnots efterlämnade papper har man dock
funnit att han senare upptäckt även första huvudsatsen
och sökt med tillgängliga siffror räkna ut värdet på
värmeekvivalenten. Innan han fick tillfälle
offentliggöra denna upptäckt avled han. Det dröjde till 1842
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
