Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
innan denna viktiga naturlag framlades för den
vetenskapliga världen.
För att visa Carnots bästa sida såsom ingenjör vill
jag göra ett enda citat ur hans lilla skrift om eldens
rörelsekraft. Han säger: »Att i varje särskilt fall taga
hänsyn till bekvämligheten, vilken kan uppnås, att
bedöma faktorerna efter deras rätt värden, att avskilja
de viktigare av dem från de blott sekundära, att på
lämpligt sätt utjämna dem mot varandra för att med de
lättaste hjälpmedlen nå fram till det bästa resultatet,
detta måste vara den väsentliga uppgiften för den man,
vilken är kallad att leda och sammanfatta sin nästas
arbete för att låta dem samverka till ett nyttigt
ändamål av ena eller andra slaget».
Är ej detta en i bästa mening ingenjörsmässig
uppfattning?
Om vi följa Sadi Carnots arbeten skola vi finna att
vi i denna unge man hava att vörda en av alla tiders
största andar på det vetenskapliga och tekniska området,
en man utrustad med sällsynt skarpsinne och en
ovanlig genialitet, men därtill ej ensidigt begåvad, utan
intresserad för allt mänskligt och utrustad med en hög
karaktär. Vi kunna fråga oss vad som skulle hava hänt
om han fått verka under ett människoliv av normal längd,
men svaret kunna vi aldrig giva. Naturen, vilken alltid
slösar, förkroppsligade i honom sällsynta möjligheter,
men utplånade åter dessa innan desamma hunnit
komma till sin fulla rätt. Mödosamt måste människan
arbeta sig fram fjät för fjät, för att i kampen med
naturens skenbara godtycklighet vinna en allt mera tryggad
tillvaro och allt mer förbättrade livsbetingelser. Så
mycket hårdare är det då när en lysande stjärna, sådan
som Sadi Carnot ej får utsända allt det ljus den är
mäktig, utan blott får flamma upp ett litet kort
ögonblick. Dock, det utsända strålknippet är liksom energin
oföränderligt bestående.
Vad som gjorde Carnot så stor är dock ej endast
hans lysande gåvor utan den omständigheten att han
brakade och nyttiggjorde dessa gåvor.
Det är upplyftande, mina herrar, att kunna visa
på en sådan förebild som Carnot för unga människors
strävan. Målet som sådant kan man aldrig sätta högt
nog.
*
Men jag kan även visa på andra icke mindre
värdiga förebilder.
Att med aldrig svikande intresse och aldrig
sviktande energi utföra ett strävsamt, dagligt, kanske ofta
till synes otacksamt arbete och att förvandla detta till
en livsuppgift vilken uppfylles med glädje är kanske
ännu större.
En sådan livsgärning är ett kulturarbete, vars
betydelse aldrig exakt kan mätas, ty våra mätmetoder
äro ej utarbetade för så stora mått.
Det är mig en särskild glädje, mina herrar, att
kunna visa på en sådan förebild här i vårt krets, en
förebild ej blott för Ecler som i dag lämna
Maskinyrkesskolan, utan även för oss alla andra. Ni ha nog alla
redan förstått vem jag menar. Allas vår avhållne och
vördade gamle lärare i matematik, ingenjör Georg Erikson.
Jag har så mycket mera skäl att i dag nämna
honom, som Ni, mina herrar, vilka nu avslutat Edra
studier äro den sista generationen under ingenjör
Eriksons långa läraretid.
Det är en lång rad av generationer, som han
bibragt nyttig kunskap. Nära ett halvt sekel har han, år
ut och år in, bedrivit sin gagnande verksamhet. Och
vi som känna den intensitet och det intresse varmed
verket utförts kunna kanske ej förstå, men dock
beundra den kraft och uthållighet som måste hava
fordrats därför. Och än mera måste vi beundra det
glada sinne varmed verket fullföljts.
Nära 50 årskurser har vår lärare lämnat ifrån sig.
Och varje individ i dessa 50 årskurser har, efter
måttet av sina krafter och efter sin förmåga sökt
nyttiggöra de inhämtade kunskaperna och därigenom
bidragit till att göra det svenska namnet känt såsom
tillhörande ett samvetsgrant och kunnigt samt för tekniska
färdigheter begåvat folk. En livsgärning sådan som
ingenjör Eriksons är på grund av sina indirekta
verkningar omätlig till sin betydelse.
Om ni, mina herrar, då ni nått Eder ålderdom med
gott samvete kunna säga Eder själva, att Ni fyllt Eder
livsgärning lika väl som Eder ungdoms lärare; den må
för världens ögon hava varit synlig eller osynlig, då
haven I även fyllt ett värv som ej står efter någon
annan bragd.
*
Mina herrar, vad Ni väntat måste ni sålunda
själva utföra. Framgången mätes därvid ej av berömmelse
eller materiella fördelar. Framgångens rätta mått är
den kulturella nyttan. Denna måste till en del vara
materiel, ty en materiel kultur är den nödvändiga
jordmånen för en hög andlig kultur. En hög materiel
kultur med intellektuelt och andligt förfall är dock föga
värd, ja farlig. De tendenser i denna riktning som i
våra dagar framträda hos den vita människorasen äro
oroande. Till att, på och under utveckling av vår tids
höga materiella kultur, även upprätthålla och vidare
uppbygga en hög andlig kultur i detta ords
vidsträcktaste bemärkelse, är det, som jag på föreningen M. S:s
vägnar ber att få tillönska Eder framgång och
livslycka.
Mot filmantändning vid
kinemato-grafer.
J. G. Petterson, Borgholm, har under nr 56251 i
Sverige uttagit patent å en anordning vid
kinematogra-fer, som till förhindrande av filmens antändning äro
försedda med en mellan ljuskällan och banan för
film-bandet befintlig, rörlig och under filmens framförande
i öppet läge gillrad skärm.
Anordningen visas i vidstående figurer. 1 är
belysningsapparaten, 2 det frammatningsmekanismen,
filmrullarna 3, 4, och objektivröret 5 uppbärande stativet.
6. 7, 8 och 9 äro de filmen frammatande rallarna och 10
ramen, utefter vilken filmbandet 22 föres förbi
öppningen 11 i stativets mot belysningsapparaten vända del,
genom vilken öppning ljusknippet passerar till
objektivet. Omedelbart framför linssystemet i
belysningsapparaten är anbragt en skärm, som t. ex. kan utgöras av en
vanlig kameraslutare 12, bestående av en i en ram
förskjutbart anbragt, fjäderpåverkad skiva, spärrad i
öppet läge av en hake 13, till vilken den för dess utlösning
behövliga rörelsen överföres medelst en kabel 14. I
slutet läge avskärmar nämnda slutare fullkomligt
belysningen från apparaten.
Den för spärrhakens utlösning behövliga rörelsen
åstadkommes medelst följande anordning. Vid ramens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0160.html
