Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
I N D USTR I T I DN I N GEN NORDEN
Tekniska museet.
Starten har nu skett; samlingarna redan betydande. Alla
som förfoga över eller äga kännedom om gamla
industriföremål o. dyl. böra ofördröjllgen anmäla detta.
Samarbetsdelegationen (från
Ingenjörsvetenskapsakademin, Teknologföreningen, Industriförbundet och
Uppfinnareföreningen) hade sammanträde den 20 mars
i Ingenjörsvetenskapsakademins lokal, Stockholm. Till
ordförande utsågs disponent C. Sahlin och till vice ordf.
kommerserådet A. F. Enström. Till arbetsutskott
utsagos akademins delegerade, som även utgöra akademins
museikommitté.
Till föreståndare för museet har antagits
intendenten T. Althin.
Vid delegationens sammanträde lämnades
redogörelse för dittills vidtagna åtgärder, särskilt ifråga om
museilokal och anskaffande av penningemedel. Flera
penninggåvor hava influtit ävensom ett betydande antal
värdefulla museiföremål, gamla ritningar etc.
Beträffande insamlingsverksamheten och museiarbetet i
övrigt diskuterades ett framlagt förslag och antogos vissa
riktlinjer.
*
Efter delegationssammanträdet hava ytterligare
resultat av stort värde uppnåtts. Insamlingsarbetet är
i full gång. Visserligen är lokalfrågan ännu icke löst,
men i väntan på detta företages en inventering av det
teknisk-historiska material, som ännu finnes bevarat på
bruken och fabrikerna och hos privatpersoner. Redan
har till museet ingått en mängd meddelanden om var
föremål stå att hämta hos för saken intresserade
personer och företag. Sådana mindre förmål, som kunna
inrymmas i nu tillgängliga arbetsrum hos
Ingenjörsvetenskapsakademin, ha insänts och föremålsbeståndet räknar
redan omkring 300 nummer.
Nyligen har även avslutats en
undersökningsexpedition till några gamla anläggningar i trakten av
Kristianstad. Uppslaget härtill kom från direktör S.
Nauckhoff i Nitroglycerin ab., som önskade fåj det
gamla nu helt nedlagda krutbruket vid Torsebro undersökt
ur teknisk-historisk synpunkt. Av de ursprungliga
anläggningarna från 1600-talet återstå i stort sett numera
blott två magasinsbyggnader. Under tidernas lopp ha
bruksbyggnaderna moderniserats och nya metoder
införts. Dock finnes så mycket bevarat, att en planerad
modell av vissa delar av bruket skulle kunna tillfyllest
åskådliggöra kruttillverkningens historia under
1800-talet och delvis tidigare. Från krutets probering finnas
bevarade såväl äldre mörsare som ock serier av
precisionsvågar m. m. I samband med kruttillverkningen
bedrevs även salpeterluttring, om vars metoder detaljerade
uppteckningar nu ha kunnat göras.
I Tollarp (ca 2 mil från Kristianstad) besöktes
ett typiskt äldre färgeri. Tyvärr var även här den
gamla varmkypen av koppar bortriven och såld som skrot.
Var finnes någon sådan bevarad i något färgeri? — I
samband med färgeri fanns ett spinneri, från vilket
museet, när lokaler erhållas, kan hämta kardverk och
halvautomatiska spinnstolar och annat material av
största värde för belysande av textilteknikens utveckling.
Av de föremål, som redan nu skänktes, må särskilt
framhållas några äldre färgstofter samt en
färgreceptbok.
Andrarums alunbruk med anor från 1600-talet
besöktes även. Tyvärr är även den sista anläggningen
från 1700-talets slut svårt raserad, men den sista
»verkaren» (arbetaren) Nils Bus kunde i detalj ge en
beskrivning av arbetsförloppet. De kvarvarande
byggnaderna ha fotograferats och mätts upp. Möjligheter
finnas att i arkivet på Kristinehof, under vilket
alun-bruket lydde, komplettera de muntliga uppgifterna med
utförliga beskrivningar och ritningar från 1700-talets
förra hälft. —
Det är emellertid icke museets avsikt att endast
syssla med dessa tidigare saker inom industrihistorien,
utan museet söker även bl. a. tillvarataga
upplysningar om våra framstående ingenjörers och uppfinnares
liv och verksamhet. Härigenom skall skapas en
minnesavdelning över de män, som kanske ägnat hela sitt liv
och allt sitt arbete åt tekniken. En början har gjorts
med bland andra framlidne kammarherre Thorsten
Nordenfelt, och museet har för att erhålla uppgifter om
hans omfattande verksamhet inom
krigsmaterieltillverk-ningen tillställt ett 20-tal »Nordenfeltare» en anhållan
om att nedskriva sina minnen från samarbetet med
Nordenfelt. Redan nu ha värdefulla bidrag influtit från
ingenjörerna Per Nordenfelt, Stockholm, C. A. Larsson
hos Vickers Ltd i London och Henrik Pettersson;
ytterligare bidrag ha utlovats.
Det är högst angeläget, att de personer, som
möjligen äga något att meddela av intresse i detta
sammanhang, sätta sig i förbindelse med museet (adr.:
Ingenjörsvetenskapsakademin, Stockholm 5, tel. 755 35).
Även skulle museet med tacksamhet se, att notiser, om
var teknisk-historiska föremål finnas, lämnades i brev
eller per telefon. Alla uppslag kamma att så vitt
möjligt fullföljas.
Samverkan mellan olika länders
patentmyndigheter.
Till K. patent- och registreringsverket har
inkommit en d. 30 sept. 1923 dagtecknad skrivelse från
patentmyndigheten i Haag, som i svensk översättning är
av följande innehåll:
»Vi önska underställa Edert benägna övervägande
vad som följer.
Om en uppfinnare söker patent i flera länder, där
en förundersökning beträffande nyheten äger rum,
kommer samma arbete att utföras av de olika patentverken,
något som otvivelaktigt är att anse såsom oekonomiskt.
Under det att man över hela världen finner
samarbete iså långt möjligt i vetenskapliga arbeten, har sådant
helt och hållet hittills saknats i fråga om
nyhetsgranskning av patentansökningar. Då förprövningen betalas
av uppfinnaren i en eller annan form, blir denna brist
på samarbete, som i och för sig är att beklaga, ett
verksamt hinder för uppfinnaren att erhålla det skydd,
vartill han är berättigad. Detta hinder verkar så mycket
hårdare som på grand av den ständigt tilltagande
internationella omsättningen en uppfinnare, vilken önskar
få sin intellektuella egendom skyddad, är tvungen att
söka patent i ett alltjämt växande antal länder.
På många vägar har man sökt finna en lösning,
varigenom en förundersökning skulle äga rum, som vore
giltig fullständigt eller delvis för alla länder, i vilka
patent söktes. Vi vilja endast erinra Eder om planerna
på »det internationella patentet» och »en internationell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0162.html
