Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Som slutomdöme om lagstiftningen beträffande
industriellt rättsskydd i Ryssland kan sålunda sägas, att
för de flesta utländska firmor någon möjlighet till
varumärkesregistrering icke föreligger.
Patentansökningar kunna däremot lämpligen nu inlämnas, då man
genom att dröja kan riskera att uppfinningen vid sitt
inlämnande icke längre betraktas som ny. Därvid bör
emellertid icke firman själv, utan endast den
verklige uppfinnaren stå som ansökare, enär förslaget till
ny patentlag föreskriver, att ansökningar, som
inlämnats efter den 7 nov. 1917 i den verkliga uppfinnarens
namn, vid den nya lagens ikraftträdande utan vidare
komma att ingå under den nya lagens bestämmelser,
†
Gustaf Isfält.
Den man, vars namn och bild synas här ovan, har
som verkställande direktör för en av de största och
äldsta patentbyråerna i Stockholm tagit en verksam del i
vårt patentväsen.
Gustaf Isfält föddes den 9 oktober 1876 och kom
efter slutade skolstudier till industrin, först till
Wik-lunds och sedan till Bolinders, hos vilken senare han
var anställd ett par år. Efter att en kort tid tjänstgjort
på ingenjör Olof Dahls patentbyrå, inträdde han år
1902 som tjänsteman på Stockholms Patentbyrå, där
han 1920 blev verkställande direktör. Efter en kort
sjukdom avled han den 16 sistlidne april.
Isfält, som var mycket intresserad av sitt arbete,
var känd som en duktig organisatör. I dessa tider, då
de utländska valutorna ständigt växla, och det alltså är
förenat med stora svårigheter att bestämma kostnaden
för en årsavgift för ett patent, är det en stor lättnad
att begagna sig utav de tabeller, som till största delen
utarbetats av Isfält. Även andra tabeller med
uppgifter om, vad som fordras för att erhålla patent i andra
länder, hava utarbetats av honom.
Isfält var intresserad av ordenslivet; var bland
annat frimurare samt medlem av Odd Fellow, i vars
Viktor Rydbergs loge han var sekreterare.
Vänsäll och allmänt omtyckt hade Isfält många
vänner, som med saknad minnas honom.
Rk.
men att däremot beträffande patentansökningar, som
inlämnats i en firmas namn, en ny ansökning måste
inlämnas i den verklige uppfinnarens namn, för
vilken prioritet räknas från tiden för första
ansökningens inlämnande. Ansökningen kan, sedan den
anmälts i den verklige uppfinnarens namn, överlåtas på
firman.
De nuvarande bestämmelserna angående det
industriella rättsskyddet i Sovjet-Ryssland äro sålunda
att betrakta såsom provisoriska, åtminstone i vad angår
patent. Emellertid kan man hoppas att rätt snart en
ändring skall inträda härutinnan, och torde det då
bliva anledning återkomma till ämnet.
Tillverkning av järnvägsskenor och
dylikt,
enligt Witters metod.
Svenska patentet nr 56263, uttaget av C. A.
Witter, Philadelphia, Penn. (U. S. A.) och avseende ett
»sätt att tillverka fasonerade stycken av metall,
speciellt järnvägsskenor» erbjuder ett särskilt teknologiskt
intresse, varför vi här återgiva det väsentligaste av
beskrivningen över detsamma.
Uti omstående fig. 1 och 2 visas ett göt och
gjutformen för att framställa detta, i detta fall ett göt, som har
en yttre del av stål av högre kvalitet och vars inre
massa består av ett stål av lägre kvalitet. Med 1 betecknas
gjutformens botten, med 2 en sektion, som kan utgöra en
del av bottnen, med 3 en löstagbar del, och med 4 en i
formens botten insatt tegelsten. I föreliggande fall, då
man önskar framställa götet av tvenne stålsorter,
insätter man i formen en mellanvägg 5, som har mindre
diameter än formen, så att ett mellanrum lämnas
mellan mellanväggen och formväggen. Denna mellanvägg
centreras medelst utsprång 6 och hålles på sin plats
av klovar 7.1 dess övre del finnas hål 8, i vilka
krokarna till en krän kunna insättas, när man vill avlägsna
mellanväggen.
Det låggradiga stålet inhälles i gjutformens mitt,
exempelvis vid a, och kvalitetsstålet inhälles i rummet
mellan mellanväggen och formväggen, vid b.
Mellanväggen 5 avlägsnas därefter, så att båda
metallerna kunna flyta ihop (fig. 2). Det sålunda bildade
götet smides därefter till ett ämnesstycke (fig. 3), och
ett hål c av tillräcklig stor diameter utstansas ur
centrum av götet. Genom denna utstansning avlägsnas
»pi-pen» helt och hållet liksom även utsegringarna från
densamma, och ämnets huvudmassa a1 utgöres av stål av
lägre kvalitet, under det att metallen vid periferin
utgöres av kvalitetsstål, såsom visat vid b1, fig. 3. Ämnets
diameter förstoras därpå (fig. 4) med tillhjälp av en
dubbelhammare eller ett grovvalsverk, varefter det
genom fortsatt behandling kan erhålla ungefär samma
tvärsektion som ett av spåren i ett modernt sken- eller
fasonjärnsvalsverk. Genom att fortsätta
behandlingen i ett grovvalsverk eller en press (fig. 5) ökas
därefter ämnets diameter genom hamringsprocesser
samt erhåller en tvärsektionsform, vilken kan
utgöra den slutliga formen på artikeln, som skall
tillverkas, och när den önskade diametern erhållits
avskäres ämnet, exempelvis vid x, fig. 7, varefter det
ledes igenom ett uträtningsvalsverk, så att man erhåller
en rak skena eller annat fasonjärn av en viss längd (fig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
