Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Då jag i dagarna återvänt från ett besök i
England, där jag särskilt studerat den inverkan, som
tullarnas eventuella borttagande kan komma att få för
svensk järnindustri, kan jag icke annat än reagera mot
den bristande sakkunskapen i handelskammarens
uttalande.
I Sverige med 15 proc. tullskydd å automobiler
veta vi av erfarenhet, hur hopplöst det är att söka
konkurrera med de i stor skala tillverkade
amerikanska automobilerna och automobildetaljerna. Huru då
detta skulle vara möjligt i det från allt tullskydd
befriade England är verkligen en gåta, som jag
betvivlar att handelskammaren närmare sökt sätta sig in i.
Det verkliga förhållandet är, att svenska
järnindustrin för närvarande i stor utsträckning är
leverantör till just de i skydd av Mc Kenna-tullarna
uppväxta engelska automobilfabrikerna, och att tullarnas
upphävande kommer att betyda en skarp ökning i
orderbristen vid många svenska bruk.
Vid min avresa från Sheffield härom dagen
beräknades ingångna annulleringar av automobilstål
redan uppgå till 18 000 ton, och stora förfrågningar, om
vilka jag själv förhandlat, blevo, när regeringens
beslut blev känt, ögonblickligen tillbakadragna.
Tullarnas upphävande betyder utan allt tvivel
Englands översvämmande av amerikanska automobiler
och stora delar av den inhemska industrins
nedläggning. Att sedan som handelskammaren föreslår
leverera automobildetaljer är ju uteslutet, även oavsett den
amerikanska konkurrensen.
Det egendomliga förhållandet föreligger alltså, att
upphävandet av denna engelska importtull utan tvivel
är den svenska industrin till mera skada än nytta, och
att den eventuella fördel därav, som Svenska
handelskammaren i London förespeglar, är ekonomiskt
försvinnande liten mot de förluster, som komma att följa
för järnbruken.
Ljusne den 21 maj 1924.
H. von Eckermann.
Plastiskt trä, ett nytt råmateriel.
Under senaste åren har i marknaden förts ett
preparat, »plastisk trä, necol», vilket, som namnet
angiver, är ett formbart ämne, som under luftens inverkan
hårdnar till en träliknande massa.
I modellverkstäderna användes det i stor
utsträckning vid lagning och formning av modeller,
snickerierna använda sig därav vid fyllning av kvisthål och
torrsprickor som ersättning för träkittet, enär det ej som
detta vid hårdnandet krymper och faller av, utan
säkert sitter fast vid underlaget. Inom
möbeltillverkningen framställas bl. a. ornament därav. Vid
skofabrikationen användes detta »plastiska trä» för fyllning av
hål i läster och för omformning av sådana. Där
gjutgods skall tjäna som modell för nytillverkning, såsom
bussningar, ventiler, lager etc, är »necolen» av
största nytta. Det fäster stadigt vid metallen och kan
påläggas i tunna lager, dels för förstärkning av gjutgodset,
dels för att motväga krympning vid gjutningen, och dels
för att möjliggöra gjutgodsets bearbetning efter
gjutningen, utan att den gjutna delen försvagas i
förhållande till modellen. I vanliga fall behöver necolen
bearbetas endast med fingrarna för att lämna en slät yta
lämplig för gjutning. Eljest kan det, sedan det torkat,
bearbetas med för trä avsedda verktyg, svarvas, filas
och behandlas med sandpapper. Emedan ämnet är
vattentätt, har det ingen benägenhet att häfta fast vid
sanden i gjutformen.
Necol har ett stort behov att fylla inom den
elektriska branschen som isoleringsmedel. Prov har
visat, att det motstår en spänning av 50 000 voit under
längre tid. En fördel är även att det icke påverkas av
syror, upp till 10 % koncentration.
(Meddelat av Paul Berghaus & Co., Göteborg.)
Svenska skiffertak.
Under de senaste åren har skiffer slagit igenom
i konkurrensen med andra taktäckningsmaterial.
Taktegel, som ju på landsbygden står vackert i färg och även
i vissa enhetliga villakvarter i städer har sitt
berättigande, är på grund av att varje panna ligger ganska
löst och ingen verklig garanti för förstklassigt
täckningsarbete finnes, icke lämpligt för större och
medelstora städer. Takteglet förekommer sällan i städer av
denna kategori i utlandet. Vissa monumentalbyggnader
kunna ju dock, var de än äro belägna, fordra taktegel
liksom de på samma sätt — beroende på stil och färg —
kunna fordra skiffer eller koppar. Skiffer och taktegel
kunna alltså i flera avseenden sägas komplettera
varandra. Kopparplåt torde, även om man bortser från det
höga priset,’ icke alltid kunna konkurrera med skiffer i
estetiskt hänseende, beroende på byggnadens arkitektur.
Ab. Grythytte skifferverk, vars verksamhet har
anor från 1790-talet, har för två år sedan måst
fördubbla sin kapacitet för att tillmötesgå den starkt
ökade efterfrågan på skiffer. Verket levererar en skiffer,
hållande 60,4 % kiseldioxid, som är synnerligen
lämplig för taktäckningsändamål. Ju högre kiselsyrehalt
desto hårdare och sprödare bliver skiffern. Vid låg
kiselsyrehalt är skiffern däremot mjukare och är då lätt utsatt
för vittring. Grythytteskiffern intager i fråga om
ki-selsyrehalten en förmånlig mellanställning. Detsamma
kan sägas om plattornas dimensioner 8" X 4 V2" upp
till 20" X 10". Dessa relativt små »fjäll», av 6—10
mm tjocklek, komma ett Grythyttetak att verka livligt
samt ökar hållbarheten mot mekanisk åverkan. I
allmänhet kan man säga, att det är kiselsyrehalten som
består den kemiska motståndskraften hos skiffer. Skiffer
är därför synnerligen lämpligt i städer med utvecklad
industri, där atmosfären innehåller många frätande ämnen.
Grythytteskifferns volymvikt är ca 2,7 kg pr dm3.
Porositeten är obetydlig, och skiffern är praktiskt taget
ogenomtränglig för vatten. Tryckhållfastheten är ca 600
kg pr cm2 och böjiiingshållfastheten ca 350 kg pr cm2.
G. W.
Rättelse. Stockholms Patentbyrås verksamhet har,
alltsedan byråns start 1879, resulterat i ca 40 000
utförda uppdrag, ej 10 000, såsom ett tryckfel i vårt föreg,
nr behagade låta påskina. Red.
Litteratur.
Några regler vid svetsning samt tabeller för
svetsning och skärning. Hantverksinstitutets
yrkeshandbok nr 9. Av ing. Erik Bergendahl. Pris kr. 1: 25 ——
Det lilla häftet regogör i koncentrerad form för olika
svetsningssystem, materialets förarbetning,
svetsningslågans inreglering, svetsningsbrännarens handhavande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
