Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Fig. 11. Generatorsystemet å Brasier-bilen. (Ur »The Engineer».)
gasens värmevärde väsentligt, och följaktligen utvecklas
mera kraft av motorn. Detta synes även bevisas av de
företagna proven, vid vilka motorn med en
cylinderdiameter av 100 mm och en slaglängd av 150 mm
utvecklade på provbänken 20,4 hkr och åtgången av träkol vid
en last av 3 1/2 ton var 54 1/2 kg på första dagens tur
på 69,5 km och på den andra dagen 46 kg.
Gazes’ gasgenerator har med fördel använts för
lantbrukstraktorer och vid plöjningsprov har en
Tou-rand-Latil-traktor, försedd med en sådan gasgenerator
plöjt 1 har med en åtgång av 45 kg träkol. Vid de senaste
typerna av suggasanläggningar för lastbilar har
skrub-bern och kondensorn utelämnats och ersatts med ett
dubbelt oljefilter. På detta sätt har vikten kunnat
reduceras med 300—500 kg.
Även i Tyskland och Österrike har tillverkning av
lastbiler och traktorer för drift med suggas upptagits.
En suggasanläggning avsedd för ved tillverkas av S.
Rothmüller A.-G. i Wien enligt ing. Julius Hellers
konstruktion. Efter ingående prov har den österrikiska
automobilfabriken Austro-Fiat beslutat sig för att
använda denna anläggning för drivande av lastbilar och
traktorer. Man har sålunda utrustat en 10-tonstraktor
och en Excelsior-plog därmed. Även har samtidigt den
till Stinnes-koncernen hörande Dinos-fabriken försett
traktorer med den nya vedgasgeneratorn. Apterad på en
5-tons lastbil uppgives bränsleåtgången för denna
sug-gasgenerator uppgå till 100 kg pr 100 km. I Tyskland
hava försök med suggasdrift för lastbiler utförts av
firman Julius Pintsch. Vid försöken med antracit hava
vissa svårigheter uppstått på grund av den tj^ska
antraciter stora askhalt nämligen från 8 upp till 12 %.
[-Tillverkare-]
{+Till- verkare+} Typ Effekt Hkr cyl. diam mm slaglängd mm Bränsle Total förbr. ton-km Förbr. kg pr ton-km
[-Thornycroft-]
{+Thorny- croft+} Thornycroft 24,3 114,3 152,2 träkol 59,25 416 0,252
Soc. de Vierzon Delangère 15,45 100 1401 V» träkol 4 6 ved 46,4 458 0,362
Soc. de Vierzon Soc. le Gaz Pauvre Scemia Saurer 20,6 16,2 125 110 140 | 140 l/ö träkol ik ved träkol 63,6 41,9 449 454 0,376 0,222
Lion Hermit Saurer 15,8 110 140 träkol 42,3 435 0,246
Maison Gazes Brasier 20,4 100 150 träkol 40,0 438 0,229
Såsom belysande för bränsleåtgången meddelas i
ovanstående tabell resultaten av några prov med en-
gelska och franska lastbiler. Proven omfattade provning
av motorerna på bromsbänken (2 tim full belastning,
1/4 tim tomgång, 1/4 tim fjärdedels belastning, 1 1/2
tim halv belastning, 3 tim tre fjärdedels belastning ocli
3 tim full belastning), vidare två provfärder på vardera
60 km längd, vid vilka en medelhastighet av 15,25 km
måste hållas.
Sd.
Mons sågverk nedlägges. En av
Sundsvallsdistriktets äldsta och största sågverksanläggningar, Mons
sågverk, befinner sig sedan en längre tid tillbaka i
avveckling.
Verket, som grundades i slutet av 1850-talet och
1867 fick aktiebolags form, försåldes för några år
tillbaka till ett par av våra emissionsinstitut för en
köpesumma, som lär ha rört sig kring 25 milj. kr. Sedan skogarna
avyttrats, i huvudsak till sågverk inom Sundsvalls
distrikt, har platsen för verksanläggningen förvärvats av
Sundsvalls stad.
Med avvecklingen, som beräknas vara slutförd i år,
försvinner ett trävarubolag, som alltid intagit en
rangplats och vars produktioner åtnjutit det största anseende
på in- och utomeuropeiska marknader.
Olofström.
Några blad ur brukets historia.
Av Pehr Johnsson.
(Slut fr. föreg, ur.)
Bruksägaren var boende på Lilla Hölje gård,
belägen på något avstånd från bruket. På södra sidan av
gården uppfördes en ny manbyggnad 25 alnar lång och
15 alnar bred, inredd till förstuga, sal och tvänne
kamrar och kök, samt på vinden tvänne kamrar, en på
vardera gaveln. Denna byggnad blev sedermera 1793 av
brukspatronen O. Olsson junior påbyggd, med
ytterligare en våning, och bestod denna karaktärsbyggnad
sedermera av 17 vackra rum, med tvänne paviljonger
och särskilda mim för betjäningen. Vidare uppfördes
tvänne präktiga källrar, av vilka den ena var välvd.
Man kan alltså säga att brukets innehavare under
bemälta tid bodde på ett sätt som honom anstod. Därtill
kan ock ’ läggas, att platsen var synnerligen
vacker, med ståtliga ekar och almar runt omkring och en
liten park, som på sitt sätt bidrog till att ge fägnad
för ögat och fröjd åt sinnet.
Den förutvarande ladugården, som legat invid den
där belägna manbyggnaden, flyttades sedermera 1794
tre hundra alnar bort, västerut från mangården.
Runtom sträckte sig sedermera rätt så betydande åkrar och
bakom dessa vidtogo skogarna, vilka dels utgjordes av
lövskog och dels av barrskog, en blandning av tall och
gran. Jordägorna till lilla Hölje omfattade då blott ett
åttondels mantal, vartill kom ytterligare ett
fjärdings-hemman i Hölje by, kallat Knutsingegården. Genom
utbyte med byamännen där lyckades brukspatron
Olsson ordna det så, att man fick så gott som ägorna för
sig själva och intill varandra, detta ehuru ännu icke
enskiftet ägt rum. En hel del torpare voro boende å
samma ägor, vilka hade att utgöra dagsverken vid
gården. Ägarna hade låtit uppodla gården så, att vid det
nya seklets ingång fanns det en åkerareal till Hölje av
30 tunnors utsäde, emot 13 då patron Olsson övertagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
